Siirry sisältöön
Vaalipäivä 18.4.2027 · jäljellä 146 pv 21 h 27 min · Ennakkoäänestys 7.–13.4.2027

Etusivu · Valmistellut asiat · KuUB 11/2026 rd

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om grundläggande konstundervisning och lagar som har samband med den

KuUB 11/2026 rd · Valiokunnan mietintö

Tiedot

TunnusKuUB 11/2026 rd
TyyppiValiokunnan mietintö
KuvausValiokunnan mietintö eli sen kannanotto asiasta, jonka eduskunta on lähettänyt sille valmisteltavaksi.
Päivämäärä18.11.2026
KieliRuotsi
AlkuperäinenPDF eduskunnan arkistosta ↗

Aiheet

grundundervisning i konstutbildningssystemfinansieringstatsandelarstatsbidragrätt till informationminderårigaförenhetligande

Henkilöt ja roolit

NimiRooliAsema
Mari Holopainen allekirjoittaja —
Eeva-Johanna Eloranta allekirjoittaja —
Tuula Haatainen allekirjoittaja —
Pia Hiltunen allekirjoittaja —
Pia Lohikoski allekirjoittaja —
Elina Anttila mainittu regeringssekreterare
Hanna Koskimies mainittu kulturråd
Mikko Hartikainen mainittu undervisningsråd
Petri Lehikoinen mainittu undervisningsråd
Veikko Kunnas mainittu chef för tjänsten för kulturfrämjande
Janne Puolitaival mainittu välfärdsdirektör
Jaana Soronen mainittu rektor för Ii-opisto
Tiia Orivuori mainittu rektor för medborgarinstitutet
Johanna Selkee mainittu specialsakkunnig
Johanna Kivioja mainittu rektor
Anna Kanerva mainittu specialforskare
Merja Koskiniemi-Laitinen mainittu ordförande
Maria Jokinen mainittu tf. generalsekreterare
Johanna Kivioja mainittu ordförande
Laura Lintula mainittu ordförande
Terhi Murtoniemi mainittu vice ordförande
Hannele Louhelainen mainittu specialsakkunnig
Paula Tuovinen mainittu expert
Olli-Pekka Martikainen mainittu verksamhetsledare
Halla Kokkonen mainittu intressebevakningsexpert
Tiina Åhlgren mainittu rektor vid Vantaan sanataidekoulu ry
Milla Malmberg mainittu verksamhetsledare
Monica Martens-Seppelin mainittu utvecklingschef
Viivi Seirala mainittu verksamhetsledare
Tuula Haatainen mainittu —
Ari Koponen mainittu —
Sandra Bergqvist mainittu —
Maaret Castrén mainittu —
Eeva-Johanna Eloranta mainittu —
Pia Hiltunen mainittu —
Mari Holopainen mainittu —
Laura Huhtasaari mainittu —
Hanna Kosonen mainittu —
Milla Lahdenperä mainittu —
Mia Laiho mainittu —
Pia Lohikoski mainittu —
Sara Seppänen mainittu —
Markku Siponen mainittu —
Jaana Strandman mainittu —
Oskari Valtola mainittu —
Marja Lahtinen. mainittu —

Valiokunnat

Bildningsalliansen rfBildningsbranschen rfDet kulturpolitiska forskningscentret CuporeEsbo stadFinlands Folkhögskolförening rfFinlands KommunförbundFinlands Ungdomsfullmäktiges Förbund rfFinlands konservatorieförbund rfFinlands musikläroinrättningars förbund rfFörbundet för barnkulturcenter i Finland.Förbundet för grundläggande konstundervisning i Finland rf.Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito rfFöreningen för scenkonstskolor rfGrankulla musikinstitutHelsingfors stadIi kommunJyväskylä utbildningssamkommun GradiaKonstuniversitetetKultur- och konstområdets centralorganisation KULTA rfKulturutskottetKuvataidekoulujen liitto ryLMO Lauttasaaren musiikkiopistoLapplands universitetMedborgarinstitutens förbund MiFMusiikkioppilaitosyhdistys ryS:t Michels stadSavonlinnan musiikki- ja tanssiopistoSibelius-AkademinSuomen sanataideopetuksen seura rySuomen tanssioppilaitosten liitto STOPP rySydkustens landskapsförbund rfTurun konservatorioUleåborgs yrkeshögskolaUndervisningssektorns Fackorganisation OAJ rfUtbildningsstyrelsenValkeakoski stadfinansministerietsivistysvaliokuntaundervisnings- och kulturministerietÅbo yrkeshögskola

Teksti

Näytä koko teksti (41 009 merkkiä)
Betänkande
KuUB
11
2026 rd
RP 115/2026 rd
Kulturutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om grundläggande konstundervisning och lagar som har samband med den
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om grundläggande konstundervisning och lagar som har samband med den (
RP 115/2026 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört
regeringssekreterare
Elina
Anttila
undervisnings- och kulturministeriet
kulturråd
Hanna
Koskimies
undervisnings- och kulturministeriet
undervisningsråd
Mikko
Hartikainen
Utbildningsstyrelsen
undervisningsråd
Petri
Lehikoinen
Utbildningsstyrelsen
chef för tjänsten för kulturfrämjande
Veikko
Kunnas
Helsingfors stad
välfärdsdirektör
Janne
Puolitaival
Ii kommun
rektor för Ii-opisto
Jaana
Soronen
Ii kommun
rektor för medborgarinstitutet
Tiia
Orivuori
S:t Michels stad
specialsakkunnig
Johanna
Selkee
Finlands Kommunförbund
rektor
Johanna
Kivioja
Valkeakoski stad
specialforskare
Anna
Kanerva
Det kulturpolitiska forskningscentret Cupore
ordförande
Merja
Koskiniemi-Laitinen
Föreningen för scenkonstskolor rf
tf. generalsekreterare
Maria
Jokinen
Kultur- och konstområdets centralorganisation KULTA rf
ordförande
Johanna
Kivioja
Kuvataidekoulujen liitto ry
ordförande
Laura
Lintula
Musiikkioppilaitosyhdistys ry
vice ordförande
Terhi
Murtoniemi
Musiikkioppilaitosyhdistys ry
specialsakkunnig
Hannele
Louhelainen
Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf
expert
Paula
Tuovinen
Bildningsbranschen rf
verksamhetsledare
Olli-Pekka
Martikainen
Finlands musikläroinrättningars förbund rf
intressebevakningsexpert
Halla
Kokkonen
Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund rf
rektor vid Vantaan sanataidekoulu ry
Tiina
Åhlgren
Suomen sanataideopetuksen seura ry
verksamhetsledare
Milla
Malmberg
Suomen tanssioppilaitosten liitto STOPP ry
utvecklingschef
Monica
Martens-Seppelin
Sydkustens landskapsförbund rf
verksamhetsledare
Viivi
Seirala
Förbundet för grundläggande konstundervisning i Finland rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av
finansministeriet
Lapplands universitet
Uleåborgs yrkeshögskola
Sibelius-Akademin
Konstuniversitetet
Åbo yrkeshögskola
Esbo stad
Jyväskylä utbildningssamkommun Gradia
Turun konservatorio
Bildningsalliansen rf
Medborgarinstitutens förbund MiF
Grankulla musikinstitut
Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito rf
LMO Lauttasaaren musiikkiopisto
Savonlinnan musiikki- ja tanssiopisto
Finlands Folkhögskolförening rf
Finlands konservatorieförbund rf
Förbundet för barnkulturcenter i Finland.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att det stiftas en ny lag om grundläggande konstundervisning. Dessutom föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vissa andra lagar ändras.
Enligt propositionen ska antalet undervisningstimmar fortfarande vara den prestation som den kalkylerade statsandelsfinansieringen grundar sig på. Det föreslås att finansieringen ska grunda sig på ett pris per enhet som justeras årligen. Det antal timmar som ska fastställas som grund för statsandelen föreslås utöver det faktiska antalet undervisningstimmar grunda sig på antalet deltagande elever, antalet elever som slutfört lärokursen samt på tillgången till utbildningen regionalt.
Vidare föreslås det att grundläggande konstundervisning i fortsättningen ska undervisas enligt en lärokurs som omfattar 50 studiepoäng, i stället för två lärokurser. I lagen föreslås också bestämmelser om den nya ansvarsuppgift som finansieras med statsunderstöd samt om rätten för statliga myndigheter inom utbildningsförvaltningen att få information. Dessutom föreslås det att sökande som är yngre än 18 år prioriteras vid antagningen av elever.
I lagen föreslås dessutom bestämmelser om utbildningsanordnare, anordnande av utbildning samt samarbeten mellan utbildningsanordnare och mellan dem och andra sammanslutningar.
Den grundläggande konstundervisningen förblir en målinriktad fortbildning inom olika konstområden som stöder möjligheterna att söka till fortsatta studier inom olika konstområden. I lagen föreslås bestämmelser om bland annat läroplanen, tillstånd att ordna utbildning, personalen, antagning av elever, elevavgifter, bedömning av elevernas kunnande, deras betyg och intyg samt om utvärdering av utbildningen.
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2027 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2027.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utgångspunkter och syften
I propositionen föreslås det att det stiftas en ny lag om grundläggande konstundervisning och att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vissa andra lagar ändras. Enligt propositionen förblir den grundläggande konstundervisningen en målinriktad fortbildning inom olika konstområden som stöder möjligheterna att söka till fortsatta studier inom olika konstområden. Det centrala syftet är att stärka tillgängligheten till grundläggande konstundervisning, den regionala jämlikheten och balansen mellan konstområdena med beaktande av båda nationalspråken.
Utskottet anser att propositionens syften är viktiga och konstaterar att det är nödvändigt att revidera den gällande lagstiftningen från 1990-talet för att den ska motsvara förändringarna i verksamhetsmiljön och framtida förändringsfaktorer. Enligt utskottet skapar propositionen bättre förutsättningar för den grundläggande konstundervisningen jämfört med nuläget och för en långsiktig utveckling av den grundläggande konstundervisningen som en del av det finländska utbildningssystemet. Som också framhölls vid utskottets sakkunnigutfrågning rådde det bred enighet om reformen i den arbetsgrupp som beredde den. Det visar att verksamhetsfältet har ett gemensamt engagemang för reformens mål och för att bygga upp framtiden för den grundläggande konstundervisningen.
Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.
Barn och unga
Utskottet framhåller med hänvisning till ett sakkunnigyttrande att det är viktigt att den föreslagna lagstiftningen är gynnsam för barn och unga. Utskottet har i sitt betänkande om den kulturpolitiska redogörelsen (
KuUB 5/2025 rd
Riktande av undervisningen till barn och unga.
I sakkunnigyttrandena har det framförts ett behov av att i lagen betona att den grundläggande konstundervisningen i första hand eller särskilt riktas till barn och unga. Den gällande bestämmelsen om detta har inte tagits med i propositionen, eftersom den enligt uppgift har ansetts vara mångtydig. Däremot har barns och ungas ställning stärkts i den föreslagna bestämmelsen om elevantagning (13 §). Enligt bestämmelsen får utbildningsanordnaren vid elevantagningen ge företräde åt sökande som är under 18 år. Företräde får dock ges endast om det finns fler sökande än antalet elevplatser som utbildningsanordnaren erbjuder.
Utskottet anser det vara viktigt att trygga möjligheterna att delta i den lagstadgade grundläggande konstundervisningen, särskilt när det gäller undervisningen för barn och unga. Den föreslagna bestämmelsen om företräde (13 §) stärker den grundläggande konstundervisningens kärnuppgift som en verksamhet som utvecklar barns och ungas kreativitet, stödjer deras fostran och bygger upp färdigheter som främjar välbefinnandet. Genom att offentliga resurser i första hand riktas till barn och unga säkerställs att så många som möjligt redan i tidig ålder får en djupare kontakt med konst och kultur. Det är dock motiverat att i lagen bevara möjligheten att ordna undervisning också för vuxna, eftersom undervisningen stöder livslångt lärande och främjar gemenskap mellan generationerna.
Konstfostran för småbarn.
I sakkunnigyttrandena har man fäst uppmärksamhet vid vilken ställning konstfostran för barn under skolåldern har inom den grundläggande konstundervisningen. Många av dem som lämnat yttrande har ansett det viktigt att ställningen för de studier som föregår lärokursen för grundläggande konstundervisning, kontinuiteten i studierna och deras förhållande till lärokursen definieras tydligt också i det nya systemet. I en del yttranden har det uttryckts oro över att studier för yngre barn inte längre skulle kunna ingå i lärokursen för den grundläggande konstundervisningen och omfattas av statsandelssystemet. I en del yttranden har det å sin sida ansetts att konstfostran för småbarn bör utgöra en egen separat helhet före de egentliga studierna inom den grundläggande konstundervisningen.
Utskottet anser att konstfostran för småbarn, såsom musiklekskolor och annan konstundervisning för barn under skolåldern, utgör en viktig grund för senare studier i grundläggande konstundervisning. Utskottet framhåller att konstfostran som inleds i den tidiga barndomen har betydelse för barnets utveckling, lärande och välbefinnande samt för barnets förhållande till konst och kultur senare i livet. Utskottet erfar att syftet med propositionen inte är att minska, försvaga eller förhindra förutsättningarna för att ordna konstfostran för småbarn. Genom propositionen avgörs inte heller vilka delar av den verksamhet som i nuläget ordnas som konstfostran för småbarn som framöver ska ingå i lärokursen för grundläggande konstundervisning och vilka som ska falla utanför den. Syftet med propositionen är att skapa en ny lagstiftningsram för en lärokurs och på så sätt förtydliga den lagstiftning som styr ordnandet av utbildning (se RP, s. 22–23).
I en redogörelse till utskottet har det konstaterats att begreppet konstfostran för småbarn har uppfattats på olika sätt. Därför behöver betydelsen av konstfostran för småbarn som en del av den grundläggande konstundervisningen definieras i grunderna för läroplanen, där det bestäms närmare om lärokursens struktur och delhelheter samt om deras förhållande bland annat till de studier som föregår lärokursen.
Enligt uppgifter till utskottet planerar Utbildningsstyrelsen att i grunderna för läroplanen för grundläggande konstundervisning ta in bestämmelser om förberedande konstfostran för småbarn. Utbildningsanordnaren kan om den så önskar inkludera sådan förberedande undervisning i den lokala läroplanen.
Utskottet ser positivt på detta. På så sätt täcker läroplansgrunderna i sin helhet konstfostran för småbarn i och med att både studier före lärokursen och de planerade förberedande studierna ingår i grunderna. Genom att förberedande studier tas in i läroplansgrunderna kan kontinuiteten i den konstfostran för småbarn som för närvarande ordnas vid läroanstalter för grundläggande konstundervisning, och som har uppfattats på olika sätt, tryggas som en del av den grundläggande konstundervisningen som helhet.
(Utskottets förslag till uttalande 1)
Avgifter för barn och vuxna.
I sakkunnigyttrandena har det föreslagits att olika stora avgifter ska kunna tas ut av vuxna respektive minderåriga elever och att bestämmelserna om olika avgifter för olika grupper ska vara tydligare än för närvarande.
Utskottet påpekar att den grundläggande konstundervisningen är en del av utbildningssystemet, som bygger på verksamhet som inte bedrivs i vinstsyfte. Utöver att verksamheten inte bedrivs i vinstsyfte kan utbildningsanordnarnas finansieringslösningar samt läroanstalternas verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar variera avsevärt i olika delar av landet, vilket påverkar hur elevavgifterna bestäms.
Utskottet hänvisar till inkommen utredning och konstaterar att den föreslagna lagstiftningen på samma sätt som i nuläget gör det möjligt att på ett ändamålsenligt sätt fastställa nivån på elev- och terminsavgifterna. Ett centralt krav enligt lagstiftningen är att avgifterna ska vara skäliga. Vid bedömningen av skäligheten kan bland annat undervisningens omfattning och kvalitet samt kostnaderna för att ordna utbildningen och undervisningen tas i beaktande.
De föreslagna bestämmelserna hindrar inte att elevavgifterna differentieras mellan olika elevgrupper, förutsatt att differentieringen uppfyller kraven på proportionalitet och likabehandling och att avgifterna som helhet betraktade förblir skäliga. Differentieringen av avgifterna kan gälla till exempel antalet undervisningstimmar per vecka i olika skeden av studierna. Däremot förutsätter särbehandling av elever på grund av ålder godtagbara och tillräckligt vägande grunder med avseende på kravet på likabehandling.
Lärokursen för grundläggande konstundervisning
Enligt propositionen grundar sig den grundläggande konstundervisningen liksom för närvarande på lagstiftningen om lärokursens dimensionering och omfattning samt på de grunder för läroplanen som meddelas av Utbildningsstyrelsen. Utifrån dessa ska utbildningsanordnaren godkänna en egen läroplan separat för varje konstområde som undervisningen omfattar.
Genom den övergång till en enhetlig lärokurs som föreslås i propositionen försvinner indelningen i en fördjupad och allmän lärokurs. Enligt utskottet förtydligar detta utbildningssystemet som helhet och förenhetligar praxis för anordnande av grundläggande konstundervisning.
Enligt propositionen grundar sig dimensioneringen av lärokursen för grundläggande konstundervisning på studiepoäng. Närmare bestämmelser om dimensioneringen utfärdas genom förordning av statsrådet. Lärokursen för grundläggande konstundervisning omfattar 50 studiepoäng. Eleven har rätt att få ett avgångsbetyg efter slutförd lärokurs. Eleven kan dock, förutsatt att utbildningsanordnaren möjliggör detta, slutföra lärokursen för grundläggande konstundervisning som en helhet som omfattar mer än 50 studiepoäng. Närmare skrivningar som stöder genomförandet av denna fördjupade del ska finnas i grunderna för läroplanen (se RP, s. 41).
Utskottet framhåller för tydlighetens skull att studiepoängen är en enhet som hänför sig till lärokursens omfattning. Lärokursens mål och centrala innehåll samt det kunnande som ska förvärvas genom studierna fastställs däremot i läroplansgrunderna. Införandet av en modell med studiepoäng minskar med andra ord inte betydelsen av det kunnande som ska förvärvas i den grundläggande konstundervisningen.
Enligt propositionen bedöms reformen förbättra förutsättningarna för dem som har slutfört lärokursen för den grundläggande konstundervisningen att söka sig till fortsatta konststudier inom yrkesutbildning eller utbildning på högskolenivå. Samtidigt bedöms det att endast en del av de barn som deltar i grundläggande konstundervisning även i fortsättningen kommer att sträva efter att bli yrkesverksamma inom sitt konstområde (se RP, s. 27).
I ett sakkunnigyttrande har det framhållits att inom studiehandledningen i den grundläggande utbildningen eller på andra stadiet lyfts konst som målinriktad hobbyverksamhet sällan fram som en möjlig väg till ett framtida yrke. Läroanstalterna och lärarna inom den grundläggande konstundervisningen har därför en viktig roll när det gäller att öka medvetenheten. De kan förmedla information om utbildnings- och karriärmöjligheter inom konstområdet samt i samarbete med familjerna stödja de unga i deras utbildnings- och karriärval. Därför är det motiverat att stärka förutsättningarna också för läroanstalterna inom den grundläggande konstundervisningen att erbjuda studie- och yrkesvägledning. Dessutom bör det noteras att även om högskolorna i nuläget inte beaktar avgångsbetyget från lärokursen för grundläggande konstundervisning som sådant vid antagningen av studerande, stärker en slutförd lärokurs det kunnande som behövs för att ha framgång i urvalsprov för studier inom motsvarande konstområde.
Samarbete mellan utbildningsanordnarna
Propositionen innehåller bestämmelser som möjliggör samarbete mellan utbildningsanordnare och andra aktörer. Syftet är bland annat att trygga lika tillgång till grundläggande konstundervisning inom olika konstområden, oberoende av boendeort och på båda nationalspråken. Möjligheten att ordna delar av lärokursen i samarbete är viktig särskilt för små aktörer inom den grundläggande konstundervisningen och i glest befolkade områden.
I ett sakkunnigyttrande har det påpekats ett behov av närmare bestämmelser om kommunens möjlighet att besluta i vilken omfattning den grundläggande konstundervisningen ska tillhandahållas av privata aktörer. Det har särskilt efterlysts ett förtydligande av huruvida kommunen genom avtal kan organisera anordnandet av hela lärokursen för grundläggande konstundervisning tillsammans med en aktör som inte har tillstånd att ordna grundläggande konstundervisning (4 § 2 mom.).
Utskottet konstaterar att utgångspunkten för propositionen är att bevara den omfattande prövningsrätt som grundar sig på den kommunala självstyrelsen när det gäller att besluta om anordnande av grundläggande konstundervisning (2 § 1 punkten). I specialmotiveringen (s. 40) betonas att det är frivilligt att ordna grundläggande konstundervisning och att kommunen till exempel beslutar inom vilka konstområden utbildning ska ordnas samt om undervisningen ska genomföras vid kommunens egna läroanstalter eller på något annat sätt.  Utskottet lyfter i detta sammanhang också fram att det i propositionen inte föreslås några ändringar i vilka aktörer som kan ordna sådan grundläggande konstundervisning som avses i lagen. Liksom för närvarande är det vid sidan av kommunerna sådana samkommuner, registrerade samfund eller stiftelser som beviljats tillstånd att ordna utbildning samt statliga läroanstalter som är utbildningsanordnare enligt lagen. I propositionen föreslås inte heller någon ändring i fråga om befogenheterna att bevilja tillstånd att ordna utbildning. Tillstånd att ordna utbildning beviljas med andra ord också framöver av undervisnings- och kulturministeriet.
De föreslagna bestämmelserna om samarbete vid ordnandet av utbildning motsvarar i huvudsak de gällande bestämmelserna (4 §). En i lagen avsedd utbildningsanordnare (2 §) kan även i fortsättningen ordna grundläggande konstundervisning i samarbete med en registrerad sammanslutning eller stiftelse som inte har tillstånd att ordna utbildning enligt den föreslagna 5 §. Syftet är att precisera de bestämmelser som tillåter samarbete mellan olika aktörer. Som det framgår av propositionen (s. 9) har formuleringen i den gällande 4 § om anskaffning av utbildningstjänster gett upphov till oklara situationer för utbildningsanordnare, vilket kunnat leda till att grundläggande konstundervisning ordnats på sätt som avvikit från de angivna målen. Avsikten är förutom att förtydliga bestämmelserna även att i den föreslagna lagen framhäva samarbetet mellan utbildningsanordnare och andra aktörer samt betona utbildningsanordnarnas ansvar för undervisning som ordnas i samarbete.
Utskottet understryker samarbetets stora betydelse för att trygga mångfalden inom den grundläggande konstundervisningen och uppmuntrar starkt kommunerna att samarbeta med privata sammanslutningar och stiftelser, så att utbudet av undervisning inom olika konstområden och i olika delar av landet kan tryggas så väl som möjligt.
Utbildningsanordna ska ha flexibel möjlighet att samarbeta, men samarbetet får inte bli ett krav som försvårar verksamheten. Utskottet anser det motiverat att propositionen inte medför ytterligare ansvar eller skyldigheter för de kommuner som är utbildningsanordnare, utan att dessa snarare har lättats upp jämfört med den gällande lagstiftningen. Genom att minska kommunernas administrativa börda strävar man uttryckligen efter att stödja kommunernas möjligheter att samarbeta med privata aktörer och upprätthålla ett mångsidigt nätverk av utbildningsanordnare och läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen. Samtidigt är målet att bidra till att den grundläggande konstundervisningen kan fortsätta i kommunerna.
Det är viktigt att nätverket av anordnare av grundläggande konstundervisning förblir omfattande och att kommunala och privata utbildningsanordnare behandlas jämlikt, framhåller utskottet. Medborgarinstitut och folkhögskolor bidrar till mångfalden i nätverket av utbildningsanordnare. Som läroanstalter med verksamhet inom flera områden förenar de konst- och kulturfostran med bredare utbildningsvägar, gemenskapsbaserad pedagogik och ett regionalt utbildningsuppdrag.
Också vid prövningen i anslutning till beviljande av anordnartillstånd bör man stödja ett mångsidigt och regionalt heltäckande nätverk av utbildningsanordnare som beaktar båda nationalspråken samt behandlar olika utbildningsanordnare jämlikt.
Finansiering
Den föreslagna finansieringsmodellen stärker statsandelssystemets styrande verkan och förutsägbarhet och stöder därigenom utbildningsanordnarnas och läroanstalternas långsiktiga ekonomiska planering och utveckling av verksamheten. En stabil och förutsägbar statlig finansiering stöder en jämlik tillgång till grundläggande konstundervisning på båda nationalspråken och i olika delar av landet. Reformen genomförs så att den är kostnadsneutral med avseende på statsfinanserna.
Det föreslagna behovet av tilläggsanslag.
I sakkunnigyttrandena har det lyfts fram ett behov av att öka den finansiering som anvisas för statsandelarna för grundläggande konstundervisning. De sakkunniga har särskilt betonat betydelsen av den ökning av anslaget med tio miljoner euro som ingick i undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag för 2027 för att målen för reformen ska kunna nås. Utifrån uppgifter från undervisnings- och kulturministeriet konstaterar utskottet att man i samband med beredningen av propositionen utredde möjligheten att öka statsandelsfinansieringen för grundläggande konstundervisning och att utvidga nätverket av utbildningsanordnare som omfattas av den finansieringen. Den tilläggsfinansiering som diskuterades i samband med beredningen skulle ha anvisats för att utvidga det utbildningsutbud som omfattas av statsandelssystemet.
Den aktuella propositionen innehåller ingen anslagsökning under moment 29.80.34 i statsbudgeten. Propositionen har beretts så att dess centrala mål kan nås utan tilläggsanslag. De nya grunder för fastställande av statsandelsfinansieringen som ingår i propositionen är inte beroende av en nivåhöjning av statsandelarna för grundläggande konstundervisning, utan de kan i enlighet med den föreslagna lagen tillämpas också utifrån den nuvarande finansieringsramen. Om det i statsbudgeten senare anvisas tilläggsfinansiering för statsandelarna per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning (mom. 29.80.34), kan en utvidgning av det nätverk som omfattas av statsandelsfinansiering främjas med stöd av den reglering som föreslås i propositionen utan separata lagändringar. Lagförslaget skapar således förutsättningar för en fortsatt utveckling av utbildningsformen såväl i det nuvarande finansieringsläget som vid eventuella framtida anslagsökningar.
Jämförelse av finansieringskriterierna enligt konstområde.
Statsandelen för anordnare av grundläggande konstundervisning grundar sig på antalet prestationer. Bestämmelser om fastställande av antalet prestationer finns i 10 § i förslaget till lag om grundläggande konstundervisning. I propositionsmotiven föreslås det (s. 46) att den fördelning mellan musik och andra konstområden som används som beräkningsgrund för statsandelen slopas i statsbudgeten. Avsikten är att eventuella negativa konsekvenser av finansieringsmodellen för antalet prestationer som fastställs som grund för statsandelen begränsas från fall till fall så att minskningen av antalet prestationer som utbildningsanordnaren ska finansiera är högst åtta procent per år. Om utbildningsanordnaren driver flera läroanstalter, är avdraget högst åtta procent per år för respektive läroanstalt. I vissa sakkunnigyttranden har det uttryckts oro över att de nya grunderna för fastställande av statsandelsfinansieringen ger musiken en sämre ställning inom den grundläggande konstundervisningen. Dessutom har det påpekats att en finansieringsmodell som betonar elevantalet styr verksamheten på ett sätt som gynnar undervisning i grupp på bekostnad av individuell undervisning. Sakkunniga har också framfört att jämförelsen i finansieringssystemet i fråga om antalet elever och antalet elever som slutfört lärokursen bör göras separat för varje konstområde i stället för mellan samtliga konstområden. På så sätt skulle systemet bättre beakta sådana konstområden som kräver individuell undervisning, såsom musik. I yttrandena har man dessutom fäst särskild uppmärksamhet vid behovet av undervisning i tillväxtorterna.
Utskottet lyfter fram att reformen av lagstiftningen om grundläggande konstundervisning har beretts i brett samarbete med alla konstområden inom den grundläggande konstundervisningen, och arbetsgruppens förslag var enhälligt (se RP, s. 5). Utskottet erfar att det vid den fortsatta beredningen inte gjorts några innehållsmässiga ändringar i den modell för statsandelsfinansiering som arbetsgruppen föreslog. Förslaget kan därför betraktas som en balanserad lösning för att utveckla finansieringen av och tillgången till grundläggande konstundervisning.
Utskottet påpekar dessutom utifrån erhållen utredning att separata finansieringssystem och jämförelseramar för de olika konstområdena skulle stå i strid med reformens centrala mål. Syftet med reformen är att stärka tillgången till grundläggande konstundervisning som helhet, att i högre grad än tidigare betrakta den grundläggande konstundervisningen som en helhet bestående av flera konstområden och att trygga den regionala tillgången till undervisning. Propositionen utgår från ett statsandelssystem som uppmuntrar alla utbildningsanordnare och läroanstalter att utveckla sin verksamhet så att så många barn och unga som möjligt får tillgång till grundläggande konstundervisning, oberoende av konstområde. Syftet med reformen är med andra ord inte att minska musikundervisningen, utan att stärka tillgången till grundläggande konstundervisning som helhet. Samtidigt är målet att trygga goda verksamhetsförutsättningar för musikundervisningen och att förbättra möjligheterna att tillhandahålla undervisning också inom de andra konstområdena på olika håll i landet.
Det bör också noteras att den föreslagna reformen underlättar verksamheten för utbildningsanordnare inom flera konstområden. Till exempel kan läroanstalter som med stöd av ett anordnartillstånd tillhandahåller undervisning i musik och dans i fortsättningen fördela statsandelsfinansieringen flexiblare och utifrån efterfrågan i regionen mellan undervisningen i bägge konstområden som anges i tillståndet, utan de begränsningar i fråga om användningen av finansieringen som följer av det nuvarande systemet. Detta förbättrar utbildningsanordnarnas möjligheter att tillgodose lokala behov och utveckla sin verksamhet som en helhet.
Med hänvisning till erhållen utredning och propositionen (se RP, s. 20) konstaterar utskottet också att reformen inte grundar sig på en betydande omfördelning av finansieringen av de läroanstalter som i nuläget omfattas av statsandelar, utan avsikten är att ändringarna ska genomföras på ett kontrollerat och moderat sätt.
Förslagen som gäller återbäring av mervärdesskatt.
I sakkunnigyttrandena har det föreslagits att det till 32 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fogas en bestämmelse om återbäring av mervärdesskatt till privata läroanstalter enligt principen euro för euro.
Utskottet noterar med hänvisning till erhållen utredning att kompensationen för mervärdesskatt till privata utbildningsanordnare inom flera utbildningsformer (gymnasieutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning) bestäms kalkylmässigt enligt en genomsnittlig kompensationsprocent som fastställs utifrån de sammanlagda mervärdesskattekostnaderna för samtliga utbildningsanordnare. En modell som baserar sig på de faktiska mervärdesskattekostnaderna skulle också öka utbildningsanordnarnas och myndigheternas administrativa börda, förutsätta en noggrannare fördelning av kostnaderna än för närvarande och kunna skapa incitament för att överföra kostnaderna mellan olika finansieringsformer. Utskottet anser att det är ändamålsenligt att se över den nuvarande modellen som en del av en eventuell totalreform av finansieringslagstiftningen för hela utbildningssektorn.
Behörighetsvillkor för lärare
Bestämmelser om behörighetsvillkoren för lärare i grundläggande konstundervisning föreslås liksom för närvarande ingå i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998). Enligt det utkast till förordning som finns som bilaga till propositionen är avsikten att ändra bestämmelserna så att övergången till undervisning enligt en enda lärokurs beaktas. I den gällande förordningen föreskrivs särskilt om behörighetsvillkoren för lärare som meddelar grundläggande konstundervisning enligt förjupad lärokurs och för lärare som meddelar annan grundläggande konstundervisning.
Utskottet framhåller att de lagstadgade behörighetsvillkoren för lärare är av väsentlig betydelse för att trygga undervisningens kvalitet och elevernas färdigheter för fortsatta studier. Därför är det motiverat att lärarna inom den grundläggande konstundervisningen enligt huvudregeln i likhet med det övriga utbildningssystemet ska ha lämplig högre högskoleexamen inom konstområdet i fråga samt pedagogisk utbildning.
Andra synpunkter
Propositionen bedöms få olika konsekvenser i olika delar av landet på grund av skillnaderna i läroanstalternas verksamhetsmiljöer. Verksamhetsförutsättningarna för privata anordnare av grundläggande konstundervisning påverkas inte bara av den statliga finansieringen utan också i avgörande grad av nivån på kommunernas finansieringsandelar, befolkningsutvecklingen i området, de långa avstånden mellan verksamhetsställena i glest befolkade områden samt de fasta kostnaderna för att ordna undervisningen (bland annat lokalkostnaderna och deras utveckling). I områden där antalet barn minskar sjunker också elevantalet och antalet undervisningstimmar samt så småningom den offentliga finansieringen och intäkterna från terminsavgifter. Samtidigt ökar de fasta kostnadernas andel av kostnaderna för att ordna verksamheten. Det är utmanande att anpassa verksamheten när undervisningen minskar.
Utskottet välkomnar att propositionen fäster vikt vid statsandelssystemets betydelse för att förbättra tillgängligheten till de olika konstområdena inom grundläggande konstundervisning och för att stärka verksamhetens kvalitet (se RP, s. 17). Enligt propositionen är det möjligt att som grund för finansieringen, utöver antalet undervisningstimmar, elevantalet och antalet elever som slutfört sina studier, beakta behovet av att trygga tillgången till utbildning i regionen. På så sätt är det möjligt att i den statliga finansieringen beakta ovan nämnda situationer där kostnader som är bundna till fastighetsinnehav och oberoende av nyttjandegraden inte kan anpassas till förändringar i elevantalet och finansieringen.
Sakkunniga har uttryckt oro över att propositionen kan leda till att sådana utbildningstjänster som för närvarande är mervärdesskattefri verksamhet i fortsättningen omfattas av mervärdesskatteskyldighet. Enligt Skatteförvaltningens gällande anvisningar om mervärdesbeskattningen av utbildningsverksamhet (VH/311/00.01.00/2026, 16.6.2026, kapitel 3.4.1) är utbildningar enligt läroplanen för anordnare av grundläggande konstundervisning sådana utbildningar som ordnas med stöd av lag som avses i mervärdesskattelagen, vilka är mervärdesskattefria. De avgifter som tas ut av dem som deltar i dessa utbildningar är mervärdesskattefria. Enligt anvisningarna är även sådan grundläggande konstundervisning som är förenlig med läroplanen och som den ansvariga kommunen köper av andra aktörer skattefri. Därmed är också de deltagaravgifter som den aktören tar ut av eleverna skattefria. Skatteförvaltningen ansvarar vid behov för att anvisningen uppdateras.
Den andra aktör som nämns i Skatteförvaltningens anvisningar kan exempelvis vara en aktör i aktiebolagsform. Begreppet ”registrerad sammanslutning” i 4 § i lagförslaget avser detsamma som begreppet "privat sammanslutning" i 4 § i den gällande lagen. Bestämmelsen omfattar således också i fortsättningen till exempel aktörer i aktiebolagsform.
Eftersom det ännu inte är möjligt att nämna alla konsekvenser av reformen, anser utskottet att det är nödvändigt att konsekvenserna följs upp och bedöms noggrant från det att lagstiftningen börjar genomföras. Vid uppföljningen bör särskild uppmärksamhet fästas vid tillgången till och tillgängligheten för den grundläggande konstundervisningen i regionerna och på båda nationalspråken.
(Utskottets förslag till uttalande 2)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kulturutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1—7 i proposition RP 115/2026 rd utan ändringar.
Riksdagen godkänner två uttalanden.
(Utskottets förslag till uttalanden)
Utskottets förslag till uttalanden
1.
Riksdagen förutsätter att statsrådet främjar bevarandet av konstfostran för småbarn som en del av den grundläggande konstundervisningen.
2.
Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer och bedömer konsekvenserna av reformen av lagstiftningen om grundläggande konstundervisning med särskild uppmärksamhet på undervisningens  tillgänglighet regionalt och på båda nationalspråken samt lämnar kulturutskottet en utredning om detta före utgången av 2031.
Helsingfors 18.11.2026
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Tuula
Haatainen
sd
vice ordförande
Ari
Koponen
saf
medlem
Sandra
Bergqvist
sv
medlem
Maaret
Castrén
saml
medlem
Eeva-Johanna
Eloranta
sd
medlem
Pia
Hiltunen
sd
medlem
Mari
Holopainen
gröna
medlem
Laura
Huhtasaari
saf
medlem
Hanna
Kosonen
cent
medlem
Milla
Lahdenperä
saml
medlem
Mia
Laiho
saml
medlem
Pia
Lohikoski
vänst
medlem
Sara
Seppänen
saf
medlem
Markku
Siponen
cent
medlem
Jaana
Strandman
saf
medlem
Oskari
Valtola
saml.
Sekreterare var
utskottsråd
Marja
Lahtinen.
Reservation
Motivering
Den grundläggande konstundervisningen är en internationellt sett unik utbildningsform som ger barn och unga med olika bakgrund möjlighet att utöva konst, samtidigt som den skapar förutsättningar för en yrkeskarriär inom konsten. Det är viktigt att den grundläggande konstundervisningen reformeras så att den motsvarar dagens behov.
Grundläggande konstundervisning ges inom nio olika konstområden, av vilka musik är det största sett till antalet elever. I dag hänför sig cirka 90 procent av de undervisningstimmar som beaktas i statsandelarna till musikläroanstalterna. Målet att den grundläggande konstundervisningen ska behandla de olika konstområdena så jämlikt som möjligt är viktigt och välkommet. Det är emellertid inte motiverat att detta ska ske på bekostnad av ett enskilt konstområde. Konstområdenas särdrag måste beaktas bättre i reformen.
Reformen medför ett omfattande arbete för de läroanstalter som ordnar grundläggande konstundervisning, bland annat när det gäller att utarbeta nya läroplaner och uppdatera personalens kompetens. Den av undervisnings- och kulturministeriet tillsatta expertgruppen har bedömt att det krävs tilläggsfinansiering på tio miljoner euro för att genomföra reformen. Regeringen anvisar dock ingen ny finansiering för detta ändamål. Tilläggsfinansieringen skulle göra det möjligt att öka undervisningen med cirka 175 000 undervisningstimmar. Finansieringen är också en viktig förutsättning för att reformen inte ska öka konkurrensen om resurser mellan konstområdena, utan stödja hela fältet på lika villkor. Också systemet för mervärdesskattekompensation bör reformeras så att alla utbildningsformer och läroanstalter behandlas lika. I nuläget får de läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen som betalar mervärdesskatt inte en ekonomisk förmån motsvarande det belopp de har betalat.
Reformen tryggar inte ställningen och verksamhetsförutsättningarna för de läroanstalter som blir utan anordnartillstånd. Av de cirka 400 läroanstalter som ger grundläggande konstundervisning får 138  statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning. Reformen avhjälper inte det grundläggande felet i fråga om att en läroanstalt kan uppfylla alla lagstadgade förutsättningar i fråga om utbildningens kvalitet och anordnande, men att ministeriet ändå inte kan bevilja läroanstalten anordnartillstånd enbart därför att det vid den tidpunkten saknas anslag i statsbudgeten för att bevilja nya statsandelar. Läroanstalternas ställning och fortsatta verksamhet bör tryggas. Problemet är särskilt framträdande i städer med ett växande invånarantal, där efterfrågan på tjänster överstiger undervisningsutbudet hos de aktörer som omfattas av statsandelarna.
Det är viktigt att konstfostran för barn under skolåldern inte får minskad betydelse i samband med reformen. Konstfostran för barn lägger grunden för konstnärlig verksamhet i vuxen ålder. Den har också ett egenvärde som ett viktigt sätt att väcka barns intresse för konst och stärka deras kulturella identitet. Barns och ungas bästa bör genomgående beaktas inom den grundläggande konstundervisningen. Barn och unga bör få företräde vid elevantagningen och de bör beaktas när avgifterna fastställs så att avgifterna är så skäliga som möjligt. Vid genomförandet av reformen måste det också säkerställas att den inte ökar den press som unga upplever. När finansieringen påverkas av antalet slutförda lärokurser kan det leda till att utbildningsanordnarna uppmuntrar barn och unga att så effektivt som möjligt slutföra hela lärokursen. Exempelvis visar den senaste Ungdomsbarometern att unga redan upplever betydande press bland annat i fråga om utbildning samt arbets- och familjeliv.
Enligt propositionsmotiven ska förslaget inte öka utan i stället minska ansvaret för de kommuner som är utbildningsanordnare jämfört med nuläget. Enligt propositionen fortsätter kommunerna som sådana utbildningsanordnare som avses i lagen om grundläggande konstundervisning. På så sätt ska det enligt propositionen vara möjligt att vid dessa läroanstalter fortsätta den grundläggande konstundervisningen inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Vi vill påpeka att redan en reform och precisering av lagstiftningen kan medföra sådant extra administrativt arbete för kommunerna som kan vara utmanande i det rådande kommunalekonomiska läget. Därför bör det i alla skeden av genomförandet av lagen säkerställas att kommunerna får tydliga anvisningar och att deras administrativa ansvar inte ökar i onödan. Kommunerna måste med stöd av den kommunala självstyrelsen själva kunna besluta hur den grundläggande konstundervisningen ska ordnas och finansieras. Det bör också vara möjligt att avtala om anordnandet av grundläggande konstundervisning utan ett arbetsdrygt upphandlingsförfarande.
Den grundläggande konstundervisningen har ett nära samband med förutsättningarna för konstnärlig och kulturell verksamhet överlag, eftersom en betydande del av lärarna inom den grundläggande konstundervisningen också själva är verksamma inom de kreativa branscherna. Regeringen Orpo har under sin regeringsperiod skurit ned finansieringen av kulturen. Beloppen är små i förhållande till statsbudgeten, men de successiva nedskärningarna har direkt påverkat försörjningen för många kulturarbetare och urholkar kultursektorns verksamhetsförutsättningar. Konstens och kulturens stora betydelse för människors välbefinnande och möjligheter till självförverkligande samt för samhällsekonomin bör därför erkännas tydligare än i dag.
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslagen enligt betänkandet, och
att riksdagen godkänner fem uttalanden.
(Reservationens förslag till uttalanden)
Reservationens förslag till uttalanden
1. Riksdagen förutsätter att regeringen i sin tilläggsbudget föreslår ett tilläggsanslag på tio miljoner euro under moment 29.80.34 för finansieringen av den grundläggande konstundervisningen i syfte att säkerställa att målen för reformen av den grundläggande konstundervisningen nås.
2. Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer tillräcklig finansiering för den grundläggande konstundervisningen och ser över tillstånden att ordna grundläggande konstundervisning så att alla läroanstalter som uppfyller förutsättningarna i fråga om utbildningens kvalitet och anordnande har lika möjligheter att få statsandelar per undervisningstimme.
3. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att reformera läroanstalternas mervärdesskattekompensation så att bestämmelserna om de olika utbildningsformerna är enhetliga och rättvisa och så att också de läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen som har betalat mervärdesskatt får full kompensation för skatten enligt ett godkänt bokslut och enligt principen euro för euro.
4. Riksdagen förutsätter att regeringen kompletterar upphandlingslagstiftningen så att en kommun kan avtala om anordnandet av grundläggande konstundervisning utan upphandlingsförfarande.
5. Riksdagen förutsätter att ministeriet utreder hur kontinuiteten i undervisningen för elever vid läroanstalter som inte omfattas av statsandelsfinansieringen, framtiden för läroanstalter som blir utan avtal och tillgången till ersättande elevplatser ska tryggas.
Helsingfors 18.11.2026
Mari
Holopainen
gröna
Eeva-Johanna
Eloranta
sd
Tuula
Haatainen
sd
Pia
Hiltunen
sd
Pia
Lohikoski
vänst
Betänkande
KuUB
11
2026 rd
RP 115/2026 rd
Kulturutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om grundläggande konstundervisning och lagar som har samband med den
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om grundläggande konstundervisning och lagar som har samband med den (
RP 115/2026 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört
regeringssekreterare
Elina
Anttila
undervisnings- och kulturministeriet
kulturråd
Hanna
Koskimies
undervisnings- och kulturministeriet
undervisningsråd
Mikko
Hartikainen
Utbildningsstyrelsen
undervisningsråd
Petri
Lehikoinen
Utbildningsstyrelsen
chef för tjänsten för kulturfrämjande
Veikko
Kunnas
Helsingfors stad
välfärdsdirektör
Janne
Puolitaival
Ii kommun
rektor för Ii-opisto
Jaana
Soronen
Ii kommun
rektor för medborgarinstitutet
Tiia
Orivuori
S:t Michels stad
specialsakkunnig
Johanna
Selkee
Finlands Kommunförbund
rektor
Johanna
Kivioja
Valkeakoski stad
specialforskare
Anna
Kanerva
Det kulturpolitiska forskningscentret Cupore
ordförande
Merja
Koskiniemi-Laitinen
Föreningen för scenkonstskolor rf
tf. generalsekreterare
Maria
Jokinen
Kultur- och konstområdets centralorganisation KULTA rf
ordförande
Johanna
Kivioja
Kuvataidekoulujen liitto ry
ordförande
Laura
Lintula
Musiikkioppilaitosyhdistys ry
vice ordförande
Terhi
Murtoniemi
Musiikkioppilaitosyhdistys ry
specialsakkunnig
Hannele
Louhelainen
Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf
expert
Paula
Tuovinen
Bildningsbranschen rf
verksamhetsledare
Olli-Pekka
Martikainen
Finlands musikläroinrättningars förbund rf
intressebevakningsexpert
Halla
Kokkonen
Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund rf
rektor vid Vantaan sanataidekoulu ry
Tiina
Åhlgren
Suomen sanataideopetuksen seura ry
verksamhetsledare
Milla
Malmberg
Suomen tanssioppilaitosten liitto STOPP ry
utvecklingschef
Monica
Martens-Seppelin
Sydkustens landskapsförbund rf
verksamhetsledare
Viivi
Seirala
Förbundet för grundläggande konstundervisning i Finland rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av
finansministeriet
Lapplands universitet
Uleåborgs yrkeshögskola
Sibelius-Akademin
Konstuniversitetet
Åbo yrkeshögskola
Esbo stad
Jyväskylä utbildningssamkommun Gradia
Turun konservatorio
Bildningsalliansen rf
Medborgarinstitutens förbund MiF
Grankulla musikinstitut
Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito rf
LMO Lauttasaaren musiikkiopisto
Savonlinnan musiikki- ja tanssiopisto
Finlands Folkhögskolförening rf
Finlands konservatorieförbund rf
Förbundet för barnkulturcenter i Finland.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att det stiftas en ny lag om grundläggande konstundervisning. Dessutom föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vissa andra lagar ändras.
Enligt propositionen ska antalet undervisningstimmar fortfarande vara den prestation som den kalkylerade statsandelsfinansieringen grundar sig på. Det föreslås att finansieringen ska grunda sig på ett pris per enhet som justeras årligen. Det antal timmar som ska fastställas som grund för statsandelen föreslås utöver det faktiska antalet undervisningstimmar grunda sig på antalet deltagande elever, antalet elever som slutfört lärokursen samt på tillgången till utbildningen regionalt.
Vidare föreslås det att grundläggande konstundervisning i fortsättningen ska undervisas enligt en lärokurs som omfattar 50 studiepoäng, i stället för två lärokurser. I lagen föreslås också bestämmelser om den nya ansvarsuppgift som finansieras med statsunderstöd samt om rätten för statliga myndigheter inom utbildningsförvaltningen att få information. Dessutom föreslås det att sökande som är yngre än 18 år prioriteras vid antagningen av elever.
I lagen föreslås dessutom bestämmelser om utbildningsanordnare, anordnande av utbildning samt samarbeten mellan utbildningsanordnare och mellan dem och andra sammanslutningar.
Den grundläggande konstundervisningen förblir en målinriktad fortbildning inom olika konstområden som stöder möjligheterna att söka till fortsatta studier inom olika konstområden. I lagen föreslås bestämmelser om bland annat läroplanen, tillstånd att ordna utbildning, personalen, antagning av elever, elevavgifter, bedömning av elevernas kunnande, deras betyg och intyg samt om utvärdering av utbildningen.
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2027 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2027.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utgångspunkter och syften
I propositionen föreslås det att det stiftas en ny lag om grundläggande konstundervisning och att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vissa andra lagar ändras. Enligt propositionen förblir den grundläggande konstundervisningen en målinriktad fortbildning inom olika konstområden som stöder möjligheterna att söka till fortsatta studier inom olika konstområden. Det centrala syftet är att stärka tillgängligheten till grundläggande konstundervisning, den regionala jämlikheten och balansen mellan konstområdena med beaktande av båda nationalspråken.
Utskottet anser att propositionens syften är viktiga och konstaterar att det är nödvändigt att revidera den gällande lagstiftningen från 1990-talet för att den ska motsvara förändringarna i verksamhetsmiljön och framtida förändringsfaktorer. Enligt utskottet skapar propositionen bättre förutsättningar för den grundläggande konstundervisningen jämfört med nuläget och för en långsiktig utveckling av den grundläggande konstundervisningen som en del av det finländska utbildningssystemet. Som också framhölls vid utskottets sakkunnigutfrågning rådde det bred enighet om reformen i den arbetsgrupp som beredde den. Det visar att verksamhetsfältet har ett gemensamt engagemang för reformens mål och för att bygga upp framtiden för den grundläggande konstundervisningen.
Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.
Barn och unga
Utskottet framhåller med hänvisning till ett sakkunnigyttrande att det är viktigt att den föreslagna lagstiftningen är gynnsam för barn och unga. Utskottet har i sitt betänkande om den kulturpolitiska redogörelsen (
KuUB 5/2025 rd
Riktande av undervisningen till barn och unga.
I sakkunnigyttrandena har det framförts ett behov av att i lagen betona att den grundläggande konstundervisningen i första hand eller särskilt riktas till barn och unga. Den gällande bestämmelsen om detta har inte tagits med i propositionen, eftersom den enligt uppgift har ansetts vara mångtydig. Däremot har barns och ungas ställning stärkts i den föreslagna bestämmelsen om elevantagning (13 §). Enligt bestämmelsen får utbildningsanordnaren vid elevantagningen ge företräde åt sökande som är under 18 år. Företräde får dock ges endast om det finns fler sökande än antalet elevplatser som utbildningsanordnaren erbjuder.
Utskottet anser det vara viktigt att trygga möjligheterna att delta i den lagstadgade grundläggande konstundervisningen, särskilt när det gäller undervisningen för barn och unga. Den föreslagna bestämmelsen om företräde (13 §) stärker den grundläggande konstundervisningens kärnuppgift som en verksamhet som utvecklar barns och ungas kreativitet, stödjer deras fostran och bygger upp färdigheter som främjar välbefinnandet. Genom att offentliga resurser i första hand riktas till barn och unga säkerställs att så många som möjligt redan i tidig ålder får en djupare kontakt med konst och kultur. Det är dock motiverat att i lagen bevara möjligheten att ordna undervisning också för vuxna, eftersom undervisningen stöder livslångt lärande och främjar gemenskap mellan generationerna.
Konstfostran för småbarn.
I sakkunnigyttrandena har man fäst uppmärksamhet vid vilken ställning konstfostran för barn under skolåldern har inom den grundläggande konstundervisningen. Många av dem som lämnat yttrande har ansett det viktigt att ställningen för de studier som föregår lärokursen för grundläggande konstundervisning, kontinuiteten i studierna och deras förhållande till lärokursen definieras tydligt också i det nya systemet. I en del yttranden har det uttryckts oro över att studier för yngre barn inte längre skulle kunna ingå i lärokursen för den grundläggande konstundervisningen och omfattas av statsandelssystemet. I en del yttranden har det å sin sida ansetts att konstfostran för småbarn bör utgöra en egen separat helhet före de egentliga studierna inom den grundläggande konstundervisningen.
Utskottet anser att konstfostran för småbarn, såsom musiklekskolor och annan konstundervisning för barn under skolåldern, utgör en viktig grund för senare studier i grundläggande konstundervisning. Utskottet framhåller att konstfostran som inleds i den tidiga barndomen har betydelse för barnets utveckling, lärande och välbefinnande samt för barnets förhållande till konst och kultur senare i livet. Utskottet erfar att syftet med propositionen inte är att minska, försvaga eller förhindra förutsättningarna för att ordna konstfostran för småbarn. Genom propositionen avgörs inte heller vilka delar av den verksamhet som i nuläget ordnas som konstfostran för småbarn som framöver ska ingå i lärokursen för grundläggande konstundervisning och vilka som ska falla utanför den. Syftet med propositionen är att skapa en ny lagstiftningsram för en lärokurs och på så sätt förtydliga den lagstiftning som styr ordnandet av utbildning (se RP, s. 22–23).
I en redogörelse till utskottet har det konstaterats att begreppet konstfostran för småbarn har uppfattats på olika sätt. Därför behöver betydelsen av konstfostran för småbarn som en del av den grundläggande konstundervisningen definieras i grunderna för läroplanen, där det bestäms närmare om lärokursens struktur och delhelheter samt om deras förhållande bland annat till de studier som föregår lärokursen.
Enligt uppgifter till utskottet planerar Utbildningsstyrelsen att i grunderna för läroplanen för grundläggande konstundervisning ta in bestämmelser om förberedande konstfostran för småbarn. Utbildningsanordnaren kan om den så önskar inkludera sådan förberedande undervisning i den lokala läroplanen.
Utskottet ser positivt på detta. På så sätt täcker läroplansgrunderna i sin helhet konstfostran för småbarn i och med att både studier före lärokursen och de planerade förberedande studierna ingår i grunderna. Genom att förberedande studier tas in i läroplansgrunderna kan kontinuiteten i den konstfostran för småbarn som för närvarande ordnas vid läroanstalter för grundläggande konstundervisning, och som har uppfattats på olika sätt, tryggas som en del av den grundläggande konstundervisningen som helhet.
(Utskottets förslag till uttalande 1)
Avgifter för barn och vuxna.
I sakkunnigyttrandena har det föreslagits att olika stora avgifter ska kunna tas ut av vuxna respektive minderåriga elever och att bestämmelserna om olika avgifter för olika grupper ska vara tydligare än för närvarande.
Utskottet påpekar att den grundläggande konstundervisningen är en del av utbildningssystemet, som bygger på verksamhet som inte bedrivs i vinstsyfte. Utöver att verksamheten inte bedrivs i vinstsyfte kan utbildningsanordnarnas finansieringslösningar samt läroanstalternas verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar variera avsevärt i olika delar av landet, vilket påverkar hur elevavgifterna bestäms.
Utskottet hänvisar till inkommen utredning och konstaterar att den föreslagna lagstiftningen på samma sätt som i nuläget gör det möjligt att på ett ändamålsenligt sätt fastställa nivån på elev- och terminsavgifterna. Ett centralt krav enligt lagstiftningen är att avgifterna ska vara skäliga. Vid bedömningen av skäligheten kan bland annat undervisningens omfattning och kvalitet samt kostnaderna för att ordna utbildningen och undervisningen tas i beaktande.
De föreslagna bestämmelserna hindrar inte att elevavgifterna differentieras mellan olika elevgrupper, förutsatt att differentieringen uppfyller kraven på proportionalitet och likabehandling och att avgifterna som helhet betraktade förblir skäliga. Differentieringen av avgifterna kan gälla till exempel antalet undervisningstimmar per vecka i olika skeden av studierna. Däremot förutsätter särbehandling av elever på grund av ålder godtagbara och tillräckligt vägande grunder med avseende på kravet på likabehandling.
Lärokursen för grundläggande konstundervisning
Enligt propositionen grundar sig den grundläggande konstundervisningen liksom för närvarande på lagstiftningen om lärokursens dimensionering och omfattning samt på de grunder för läroplanen som meddelas av Utbildningsstyrelsen. Utifrån dessa ska utbildningsanordnaren godkänna en egen läroplan separat för varje konstområde som undervisningen omfattar.
Genom den övergång till en enhetlig lärokurs som föreslås i propositionen försvinner indelningen i en fördjupad och allmän lärokurs. Enligt utskottet förtydligar detta utbildningssystemet som helhet och förenhetligar praxis för anordnande av grundläggande konstundervisning.
Enligt propositionen grundar sig dimensioneringen av lärokursen för grundläggande konstundervisning på studiepoäng. Närmare bestämmelser om dimensioneringen utfärdas genom förordning av statsrådet. Lärokursen för grundläggande konstundervisning omfattar 50 studiepoäng. Eleven har rätt att få ett avgångsbetyg efter slutförd lärokurs. Eleven kan dock, förutsatt att utbildningsanordnaren möjliggör detta, slutföra lärokursen för grundläggande konstundervisning som en helhet som omfattar mer än 50 studiepoäng. Närmare skrivningar som stöder genomförandet av denna fördjupade del ska finnas i grunderna för läroplanen (se RP, s. 41).
Utskottet framhåller för tydlighetens skull att studiepoängen är en enhet som hänför sig till lärokursens omfattning. Lärokursens mål och centrala innehåll samt det kunnande som ska förvärvas genom studierna fastställs däremot i läroplansgrunderna. Införandet av en modell med studiepoäng minskar med andra ord inte betydelsen av det kunnande som ska förvärvas i den grundläggande konstundervisningen.
Enligt propositionen bedöms reformen förbättra förutsättningarna för dem som har slutfört lärokursen för den grundläggande konstundervisningen att söka sig till fortsatta konststudier inom yrkesutbildning eller utbildning på högskolenivå. Samtidigt bedöms det att endast en del av de barn som deltar i grundläggande konstundervisning även i fortsättningen kommer att sträva efter att bli yrkesverksamma inom sitt konstområde (se RP, s. 27).
I ett sakkunnigyttrande har det framhållits att inom studiehandledningen i den grundläggande utbildningen eller på andra stadiet lyfts konst som målinriktad hobbyverksamhet sällan fram som en möjlig väg till ett framtida yrke. Läroanstalterna och lärarna inom den grundläggande konstundervisningen har därför en viktig roll när det gäller att öka medvetenheten. De kan förmedla information om utbildnings- och karriärmöjligheter inom konstområdet samt i samarbete med familjerna stödja de unga i deras utbildnings- och karriärval. Därför är det motiverat att stärka förutsättningarna också för läroanstalterna inom den grundläggande konstundervisningen att erbjuda studie- och yrkesvägledning. Dessutom bör det noteras att även om högskolorna i nuläget inte beaktar avgångsbetyget från lärokursen för grundläggande konstundervisning som sådant vid antagningen av studerande, stärker en slutförd lärokurs det kunnande som behövs för att ha framgång i urvalsprov för studier inom motsvarande konstområde.
Samarbete mellan utbildningsanordnarna
Propositionen innehåller bestämmelser som möjliggör samarbete mellan utbildningsanordnare och andra aktörer. Syftet är bland annat att trygga lika tillgång till grundläggande konstundervisning inom olika konstområden, oberoende av boendeort och på båda nationalspråken. Möjligheten att ordna delar av lärokursen i samarbete är viktig särskilt för små aktörer inom den grundläggande konstundervisningen och i glest befolkade områden.
I ett sakkunnigyttrande har det påpekats ett behov av närmare bestämmelser om kommunens möjlighet att besluta i vilken omfattning den grundläggande konstundervisningen ska tillhandahållas av privata aktörer. Det har särskilt efterlysts ett förtydligande av huruvida kommunen genom avtal kan organisera anordnandet av hela lärokursen för grundläggande konstundervisning tillsammans med en aktör som inte har tillstånd att ordna grundläggande konstundervisning (4 § 2 mom.).
Utskottet konstaterar att utgångspunkten för propositionen är att bevara den omfattande prövningsrätt som grundar sig på den kommunala självstyrelsen när det gäller att besluta om anordnande av grundläggande konstundervisning (2 § 1 punkten). I specialmotiveringen (s. 40) betonas att det är frivilligt att ordna grundläggande konstundervisning och att kommunen till exempel beslutar inom vilka konstområden utbildning ska ordnas samt om undervisningen ska genomföras vid kommunens egna läroanstalter eller på något annat sätt.  Utskottet lyfter i detta sammanhang också fram att det i propositionen inte föreslås några ändringar i vilka aktörer som kan ordna sådan grundläggande konstundervisning som avses i lagen. Liksom för närvarande är det vid sidan av kommunerna sådana samkommuner, registrerade samfund eller stiftelser som beviljats tillstånd att ordna utbildning samt statliga läroanstalter som är utbildningsanordnare enligt lagen. I propositionen föreslås inte heller någon ändring i fråga om befogenheterna att bevilja tillstånd att ordna utbildning. Tillstånd att ordna utbildning beviljas med andra ord också framöver av undervisnings- och kulturministeriet.
De föreslagna bestämmelserna om samarbete vid ordnandet av utbildning motsvarar i huvudsak de gällande bestämmelserna (4 §). En i lagen avsedd utbildningsanordnare (2 §) kan även i fortsättningen ordna grundläggande konstundervisning i samarbete med en registrerad sammanslutning eller stiftelse som inte har tillstånd att ordna utbildning enligt den föreslagna 5 §. Syftet är att precisera de bestämmelser som tillåter samarbete mellan olika aktörer. Som det framgår av propositionen (s. 9) har formuleringen i den gällande 4 § om anskaffning av utbildningstjänster gett upphov till oklara situationer för utbildningsanordnare, vilket kunnat leda till att grundläggande konstundervisning ordnats på sätt som avvikit från de angivna målen. Avsikten är förutom att förtydliga bestämmelserna även att i den föreslagna lagen framhäva samarbetet mellan utbildningsanordnare och andra aktörer samt betona utbildningsanordnarnas ansvar för undervisning som ordnas i samarbete.
Utskottet understryker samarbetets stora betydelse för att trygga mångfalden inom den grundläggande konstundervisningen och uppmuntrar starkt kommunerna att samarbeta med privata sammanslutningar och stiftelser, så att utbudet av undervisning inom olika konstområden och i olika delar av landet kan tryggas så väl som möjligt.
Utbildningsanordna ska ha flexibel möjlighet att samarbeta, men samarbetet får inte bli ett krav som försvårar verksamheten. Utskottet anser det motiverat att propositionen inte medför ytterligare ansvar eller skyldigheter för de kommuner som är utbildningsanordnare, utan att dessa snarare har lättats upp jämfört med den gällande lagstiftningen. Genom att minska kommunernas administrativa börda strävar man uttryckligen efter att stödja kommunernas möjligheter att samarbeta med privata aktörer och upprätthålla ett mångsidigt nätverk av utbildningsanordnare och läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen. Samtidigt är målet att bidra till att den grundläggande konstundervisningen kan fortsätta i kommunerna.
Det är viktigt att nätverket av anordnare av grundläggande konstundervisning förblir omfattande och att kommunala och privata utbildningsanordnare behandlas jämlikt, framhåller utskottet. Medborgarinstitut och folkhögskolor bidrar till mångfalden i nätverket av utbildningsanordnare. Som läroanstalter med verksamhet inom flera områden förenar de konst- och kulturfostran med bredare utbildningsvägar, gemenskapsbaserad pedagogik och ett regionalt utbildningsuppdrag.
Också vid prövningen i anslutning till beviljande av anordnartillstånd bör man stödja ett mångsidigt och regionalt heltäckande nätverk av utbildningsanordnare som beaktar båda nationalspråken samt behandlar olika utbildningsanordnare jämlikt.
Finansiering
Den föreslagna finansieringsmodellen stärker statsandelssystemets styrande verkan och förutsägbarhet och stöder därigenom utbildningsanordnarnas och läroanstalternas långsiktiga ekonomiska planering och utveckling av verksamheten. En stabil och förutsägbar statlig finansiering stöder en jämlik tillgång till grundläggande konstundervisning på båda nationalspråken och i olika delar av landet. Reformen genomförs så att den är kostnadsneutral med avseende på statsfinanserna.
Det föreslagna behovet av tilläggsanslag.
I sakkunnigyttrandena har det lyfts fram ett behov av att öka den finansiering som anvisas för statsandelarna för grundläggande konstundervisning. De sakkunniga har särskilt betonat betydelsen av den ökning av anslaget med tio miljoner euro som ingick i undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag för 2027 för att målen för reformen ska kunna nås. Utifrån uppgifter från undervisnings- och kulturministeriet konstaterar utskottet att man i samband med beredningen av propositionen utredde möjligheten att öka statsandelsfinansieringen för grundläggande konstundervisning och att utvidga nätverket av utbildningsanordnare som omfattas av den finansieringen. Den tilläggsfinansiering som diskuterades i samband med beredningen skulle ha anvisats för att utvidga det utbildningsutbud som omfattas av statsandelssystemet.
Den aktuella propositionen innehåller ingen anslagsökning under moment 29.80.34 i statsbudgeten. Propositionen har beretts så att dess centrala mål kan nås utan tilläggsanslag. De nya grunder för fastställande av statsandelsfinansieringen som ingår i propositionen är inte beroende av en nivåhöjning av statsandelarna för grundläggande konstundervisning, utan de kan i enlighet med den föreslagna lagen tillämpas också utifrån den nuvarande finansieringsramen. Om det i statsbudgeten senare anvisas tilläggsfinansiering för statsandelarna per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning (mom. 29.80.34), kan en utvidgning av det nätverk som omfattas av statsandelsfinansiering främjas med stöd av den reglering som föreslås i propositionen utan separata lagändringar. Lagförslaget skapar således förutsättningar för en fortsatt utveckling av utbildningsformen såväl i det nuvarande finansieringsläget som vid eventuella framtida anslagsökningar.
Jämförelse av finansieringskriterierna enligt konstområde.
Statsandelen för anordnare av grundläggande konstundervisning grundar sig på antalet prestationer. Bestämmelser om fastställande av antalet prestationer finns i 10 § i förslaget till lag om grundläggande konstundervisning. I propositionsmotiven föreslås det (s. 46) att den fördelning mellan musik och andra konstområden som används som beräkningsgrund för statsandelen slopas i statsbudgeten. Avsikten är att eventuella negativa konsekvenser av finansieringsmodellen för antalet prestationer som fastställs som grund för statsandelen begränsas från fall till fall så att minskningen av antalet prestationer som utbildningsanordnaren ska finansiera är högst åtta procent per år. Om utbildningsanordnaren driver flera läroanstalter, är avdraget högst åtta procent per år för respektive läroanstalt. I vissa sakkunnigyttranden har det uttryckts oro över att de nya grunderna för fastställande av statsandelsfinansieringen ger musiken en sämre ställning inom den grundläggande konstundervisningen. Dessutom har det påpekats att en finansieringsmodell som betonar elevantalet styr verksamheten på ett sätt som gynnar undervisning i grupp på bekostnad av individuell undervisning. Sakkunniga har också framfört att jämförelsen i finansieringssystemet i fråga om antalet elever och antalet elever som slutfört lärokursen bör göras separat för varje konstområde i stället för mellan samtliga konstområden. På så sätt skulle systemet bättre beakta sådana konstområden som kräver individuell undervisning, såsom musik. I yttrandena har man dessutom fäst särskild uppmärksamhet vid behovet av undervisning i tillväxtorterna.
Utskottet lyfter fram att reformen av lagstiftningen om grundläggande konstundervisning har beretts i brett samarbete med alla konstområden inom den grundläggande konstundervisningen, och arbetsgruppens förslag var enhälligt (se RP, s. 5). Utskottet erfar att det vid den fortsatta beredningen inte gjorts några innehållsmässiga ändringar i den modell för statsandelsfinansiering som arbetsgruppen föreslog. Förslaget kan därför betraktas som en balanserad lösning för att utveckla finansieringen av och tillgången till grundläggande konstundervisning.
Utskottet påpekar dessutom utifrån erhållen utredning att separata finansieringssystem och jämförelseramar för de olika konstområdena skulle stå i strid med reformens centrala mål. Syftet med reformen är att stärka tillgången till grundläggande konstundervisning som helhet, att i högre grad än tidigare betrakta den grundläggande konstundervisningen som en helhet bestående av flera konstområden och att trygga den regionala tillgången till undervisning. Propositionen utgår från ett statsandelssystem som uppmuntrar alla utbildningsanordnare och läroanstalter att utveckla sin verksamhet så att så många barn och unga som möjligt får tillgång till grundläggande konstundervisning, oberoende av konstområde. Syftet med reformen är med andra ord inte att minska musikundervisningen, utan att stärka tillgången till grundläggande konstundervisning som helhet. Samtidigt är målet att trygga goda verksamhetsförutsättningar för musikundervisningen och att förbättra möjligheterna att tillhandahålla undervisning också inom de andra konstområdena på olika håll i landet.
Det bör också noteras att den föreslagna reformen underlättar verksamheten för utbildningsanordnare inom flera konstområden. Till exempel kan läroanstalter som med stöd av ett anordnartillstånd tillhandahåller undervisning i musik och dans i fortsättningen fördela statsandelsfinansieringen flexiblare och utifrån efterfrågan i regionen mellan undervisningen i bägge konstområden som anges i tillståndet, utan de begränsningar i fråga om användningen av finansieringen som följer av det nuvarande systemet. Detta förbättrar utbildningsanordnarnas möjligheter att tillgodose lokala behov och utveckla sin verksamhet som en helhet.
Med hänvisning till erhållen utredning och propositionen (se RP, s. 20) konstaterar utskottet också att reformen inte grundar sig på en betydande omfördelning av finansieringen av de läroanstalter som i nuläget omfattas av statsandelar, utan avsikten är att ändringarna ska genomföras på ett kontrollerat och moderat sätt.
Förslagen som gäller återbäring av mervärdesskatt.
I sakkunnigyttrandena har det föreslagits att det till 32 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fogas en bestämmelse om återbäring av mervärdesskatt till privata läroanstalter enligt principen euro för euro.
Utskottet noterar med hänvisning till erhållen utredning att kompensationen för mervärdesskatt till privata utbildningsanordnare inom flera utbildningsformer (gymnasieutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning) bestäms kalkylmässigt enligt en genomsnittlig kompensationsprocent som fastställs utifrån de sammanlagda mervärdesskattekostnaderna för samtliga utbildningsanordnare. En modell som baserar sig på de faktiska mervärdesskattekostnaderna skulle också öka utbildningsanordnarnas och myndigheternas administrativa börda, förutsätta en noggrannare fördelning av kostnaderna än för närvarande och kunna skapa incitament för att överföra kostnaderna mellan olika finansieringsformer. Utskottet anser att det är ändamålsenligt att se över den nuvarande modellen som en del av en eventuell totalreform av finansieringslagstiftningen för hela utbildningssektorn.
Behörighetsvillkor för lärare
Bestämmelser om behörighetsvillkoren för lärare i grundläggande konstundervisning föreslås liksom för närvarande ingå i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998). Enligt det utkast till förordning som finns som bilaga till propositionen är avsikten att ändra bestämmelserna så att övergången till undervisning enligt en enda lärokurs beaktas. I den gällande förordningen föreskrivs särskilt om behörighetsvillkoren för lärare som meddelar grundläggande konstundervisning enligt förjupad lärokurs och för lärare som meddelar annan grundläggande konstundervisning.
Utskottet framhåller att de lagstadgade behörighetsvillkoren för lärare är av väsentlig betydelse för att trygga undervisningens kvalitet och elevernas färdigheter för fortsatta studier. Därför är det motiverat att lärarna inom den grundläggande konstundervisningen enligt huvudregeln i likhet med det övriga utbildningssystemet ska ha lämplig högre högskoleexamen inom konstområdet i fråga samt pedagogisk utbildning.
Andra synpunkter
Propositionen bedöms få olika konsekvenser i olika delar av landet på grund av skillnaderna i läroanstalternas verksamhetsmiljöer. Verksamhetsförutsättningarna för privata anordnare av grundläggande konstundervisning påverkas inte bara av den statliga finansieringen utan också i avgörande grad av nivån på kommunernas finansieringsandelar, befolkningsutvecklingen i området, de långa avstånden mellan verksamhetsställena i glest befolkade områden samt de fasta kostnaderna för att ordna undervisningen (bland annat lokalkostnaderna och deras utveckling). I områden där antalet barn minskar sjunker också elevantalet och antalet undervisningstimmar samt så småningom den offentliga finansieringen och intäkterna från terminsavgifter. Samtidigt ökar de fasta kostnadernas andel av kostnaderna för att ordna verksamheten. Det är utmanande att anpassa verksamheten när undervisningen minskar.
Utskottet välkomnar att pr…