Etusivu · Valmistellut asiat · KuUB 12/2026 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den
KuUB 12/2026 rd · Valiokunnan mietintö
Tiedot
| Tunnus | KuUB 12/2026 rd |
|---|---|
| Tyyppi | Valiokunnan mietintö |
| Kuvaus | Valiokunnan mietintö eli sen kannanotto asiasta, jonka eduskunta on lähettänyt sille valmisteltavaksi. |
| Päivämäärä | 18.11.2026 |
| Kieli | Ruotsi |
| Alkuperäinen | PDF eduskunnan arkistosta ↗ |
Aiheet
andra stadiets utbildningundantagsförhållandenstörningarberedskapgymnasietprivatskoloryrkesutbildningstudentexamenrättelser
Henkilöt ja roolit
| Nimi | Rooli | Asema |
|---|---|---|
| Hanna Kosonen | allekirjoittaja | — |
| Markku Siponen | allekirjoittaja | — |
| Pia Hiltunen | allekirjoittaja | — |
| Eeva-Johanna Eloranta | allekirjoittaja | — |
| Tuula Haatainen | allekirjoittaja | — |
| Mari Holopainen | allekirjoittaja | — |
| Pia Lohikoski | allekirjoittaja | — |
| Petri Lempinen | mainittu | överdirektör |
| Anna Kankaanpää | mainittu | regeringsråd |
| Ville Heinonen | mainittu | konsultativ tjänsteman |
| Noora Lohi | mainittu | enhetschef |
| Kaisa Post | mainittu | enhetschef |
| Marko Aaltonen | mainittu | enhetschef, undervisningsråd |
| Laura Francke | mainittu | enhetschef, undervisningsråd |
| Thomas Vikberg | mainittu | specialsakkunnig |
| Esa Karvinen | mainittu | samkommunsdirektör, rektor |
| Johanna Aappola | mainittu | specialsakkunnig |
| Juha-Petri Niiranen | mainittu | verkställande direktör, rektor |
| Satu Ågren | mainittu | ledande expert |
| Mirja Hannula | mainittu | ledande expert |
| Jussi-Pekka Rode | mainittu | expert |
| Mikko Heinikoski | mainittu | chef för utbildnings- och sysselsättningsfrågor |
| Tuula Haatainen | mainittu | — |
| Ari Koponen | mainittu | — |
| Sandra Bergqvist | mainittu | — |
| Maaret Castrén | mainittu | — |
| Eeva-Johanna Eloranta | mainittu | — |
| Pia Hiltunen | mainittu | — |
| Mari Holopainen | mainittu | — |
| Laura Huhtasaari | mainittu | — |
| Hanna Kosonen | mainittu | — |
| Milla Lahdenperä | mainittu | — |
| Mia Laiho | mainittu | — |
| Pia Lohikoski | mainittu | — |
| Sara Seppänen | mainittu | — |
| Markku Siponen | mainittu | — |
| Jaana Strandman | mainittu | — |
| Oskari Valtola | mainittu | — |
| Marja Lahtinen. | mainittu | — |
Valiokunnat
Alliansen för Finlands Studerande - OSKU rfAmmattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ryBildningsbranschen rfFinlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf.Finlands Gymnasistförbund rfFinlands KommunförbundFinlands näringsliv rfFöretagarna i Finland rf.KulturutskottetSamkommunen Pohjois-Karjalan koulutuskuntayhtymä, RiveriaServicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättningStudentexamensnämndenSuomen Diakoniaopisto - SDO OyTillstånds- och tillsynsverketUndervisningssektorns Fackorganisation OAJ rfUtbildningsstyrelsensivistysvaliokuntaundervisnings- och kulturministeriet
Teksti
Näytä koko teksti (61 934 merkkiä)
Betänkande KuUB 12 2026 rd RP 212/2026 rd Kulturutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den INLEDNING Remiss Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den ( RP 212/2026 rd Sakkunniga Utskottet har hört överdirektör Petri Lempinen undervisnings- och kulturministeriet regeringsråd Anna Kankaanpää undervisnings- och kulturministeriet konsultativ tjänsteman Ville Heinonen undervisnings- och kulturministeriet enhetschef Noora Lohi Tillstånds- och tillsynsverket enhetschef Kaisa Post Tillstånds- och tillsynsverket enhetschef, undervisningsråd Marko Aaltonen Utbildningsstyrelsen enhetschef, undervisningsråd Laura Francke Utbildningsstyrelsen specialsakkunnig Thomas Vikberg Studentexamensnämnden samkommunsdirektör, rektor Esa Karvinen Samkommunen Pohjois-Karjalan koulutuskuntayhtymä, Riveria specialsakkunnig Johanna Aappola Finlands Kommunförbund verkställande direktör, rektor Juha-Petri Niiranen Suomen Diakoniaopisto - SDO Oy ledande expert Satu Ågren Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry ledande expert Mirja Hannula Finlands näringsliv rf expert Jussi-Pekka Rode Bildningsbranschen rf chef för utbildnings- och sysselsättningsfrågor Mikko Heinikoski Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf. Skriftligt yttrande har lämnats av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf Finlands Gymnasistförbund rf Alliansen för Finlands Studerande - OSKU rf Företagarna i Finland rf. PROPOSITIONEN I propositionen föreslås det ändringar i lagen om yrkesutbildning, gymnasielagen, lagen om studentexamen, lagen om utbildning som handleder för examensutbildning, lagen om transportservice, lagen om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen samt lagen om Utbildningsstyrelsen. Det föreslås att lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen ändras så att där föreskrivs om en skyldighet för privaträttsliga utbildningsanordnare att ha beredskap för undantagsförhållanden och störningssituationer. Det föreslås att det till lagen om yrkesutbildning, gymnasielagen och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning fogas bestämmelser om anordnande av utbildning under undantagsförhållanden och i störningssituationer. Dessutom föreslås det att det till lagen om studentexamen fogas bestämmelser om anordnande av studentexamen under undantagsförhållanden och i störningssituationer. De föreslagna ändringarna ansluter sig till avsiktsförklaringen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, enligt vilken inom alla förvaltningsområden genomförs en helhetsöversyn av den lagstiftningen som gäller störningar och krissituationer. Det föreslås att lagen om studentexamen ändras så att det till lagen fogas en specialbestämmelse enligt vilken bedömningen av en provprestation i ett omprövningsförfarande inte behöver motiveras på det sätt som avses i förvaltningslagen. Det föreslås dessutom att det till lagen fogas en bestämmelse som innebär att ett beslut som förvägrar en examinand rätt att delta i studentexamen eller i de prov som ingår i den får verkställas utan dröjsmål. Därtill föreslås det att det till lagen fogas en bestämmelse, enligt vilken det som deltar i studentexamensprov på engelska ska vistas i Finland av någon annan anledning än på grund av uppehållstillstånd för studier. Dessutom föreslås det att det till gymnasielagen och lagen om studentexamen fogas bestämmelser om utbildningsanordnarens och rektorns rätt att få uppgifter om uppehållstillstånd för personer som deltar i gymnasieutbildning på engelska. Vidare föreslås det att lagen om yrkesutbildning ändras så att det till 8 § fogas utbildning som ska förbättra säkerheten för sjöfolk och andra personer som rör sig på vatten samt annan utbildning som förbättrar säkerheten. I propositionen föreslås det också att arbetslivskommissionerna för yrkesutbildning huvudsakligen läggs ner på grund av anpassningsåtgärder med avseende på statsfinanserna. Enligt förslaget överförs en del av arbetslivskommissionernas uppgifter på Utbildningsstyrelsen. I propositionen föreslås dessutom preciseringar i bestämmelserna om läsårsavgifter inom gymnasieutbildningen och i bestämmelserna om försökstillstånd inom ramen för försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2027. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Allmänt Regeringen föreslår bestämmelser om en skyldighet för privaträttsliga anordnare av utbildning på andra stadiet att ha beredskap för undantagsförhållanden och störningssituationer. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket ska övervaka att beredskapsskyldigheten uppfylls av alla som ordnar utbildning på andra stadiet. Bestämmelser om kommunernas och samkommunernas beredskapsskyldighet finns i beredskapslagen. En proposition med förslag till en ny beredskapslag och till upphävande av den gällande lagen med samma namn ( RP 294/2026 rd Utskottet anser att propositionens mål att stärka de privata utbildningsanordnarnas beredskap och trygga kontinuiteten i undervisningen under undantagsförhållanden och vid störningar är viktiga. Motsvarande ändringsförslag för småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och det fria bildningsarbetet ingår i en separat proposition ( RP 233/2026 rd I den proposition som nu behandlas föreslås det också att arbetslivskommissionerna för yrkesutbildning läggs ned som ett led i åtgärderna för att anpassa de offentliga finanserna. Vid beredningen av den föreslagna ändringen har det fästs vikt vid att ändringen inte får försämra kvaliteten på yrkesutbildningen eller arbetslivets roll i kvalitetssäkringen. I propositionen föreslås också preciseringar bland annat i lagen om studentexamen i enlighet med de behov som framkommit vid tillämpningen av lagen samt i gymnasielagen och lagen om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Beredskapsskyldighet för privaträttsliga utbildningsanordnare Syftet med propositionen (s. 11) är att förenhetliga bestämmelserna om utbildningsanordnarnas beredskapsskyldighet så att beredskapsskyldigheterna är tydliga också för privata utbildningsanordnare. Utskottet anser att de föreslagna bestämmelserna är motiverade och föreslår nedan i detaljmotiveringen preciseringar i 124 b § i lagen om yrkesutbildning och 61 b § i gymnasielagen. Prioritering av undervisning för läropliktiga. I propositionen föreslås det att man i förberedelserna för störningssituationer och undantagsförhållanden i första hand ska säkerställa undervisning inom gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och utbildningen som handleder för examensutbildning för studerande som enligt 16 § i läropliktslagen har rätt till avgiftsfri utbildning. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att stärka ställningen för läropliktiga under undantagsförhållanden och i störningssituationer och säkerställa att de studerandes studier kan fortsätta så normalt som möjligt. Det betyder emellertid inte att vuxenstuderande som har inlett sina studier måste avbryta dem. De har fortfarande rätt att slutföra redan påbörjade studier, vilket konstateras i specialmotiveringen. I sakkunnigyttrandena har det fästs uppmärksamhet vid behovet att under undantagsförhållanden och i störningssituationer även sörja för sådan utbildning som är viktig för försörjningsberedskapen, oberoende av de studerandes ålder. Utskottet anser att den föreslagna lösningen att trygga undervisningen för läropliktiga är motiverad och konstaterar med hänvisning till inkommen utredning att det är viktigt att man under undantagsförhållanden och i störningssituationer kan säkerställa ordnandet av utbildning som är nödvändig för försörjningsberedskapen och samhällsbärande funktioner. Vid långvariga och allvarliga kriser har de personalgrupper vars arbetsinsats är nödvändig för att säkerställa kontinuiteten i samhällsbärande funktioner och näringslivet en central betydelse för samhällets funktionsförmåga. Att dessa uppgifter sköts är en förutsättning för försörjningsberedskapen och för att människor ska kunna leva en trygg och så normal vardag som möjligt även under exceptionella förhållanden. Under undantagsförhållanden kan behoven av arbetskraft inom olika samhälls- och näringslivsfunktioner förändras. Behoven kan också påverkas av att den personal som under normala förhållanden arbetar inom dessa funktioner behövs i andra samhällsfunktioner. Under kriser kan det dessutom uppkomma nya arbetskraftsbehov. I sådana situationer måste anordnarna av yrkesutbildning flexibelt kunna ordna utbildningar som består av kompetenshelheter som är mindre än examina. Distansundervisning. I propositionen beaktas möjligheten att ordna undervisning som distansundervisning eller vid behov flytta verksamheten till en annan ort under undantagsförhållanden eller i störningssituationer. I ett sakkunnigyttrande har det påpekats att inom yrkesutbildningen kan inte allt förvärvande och påvisande av kunnande genomföras på distans. Det föreslogs därför att ansvaret för att ordna undervisningen ska preciseras i dessa avseenden. Utskottet konstaterar utifrån inkommen utredning att lagen om yrkesutbildning ger utbildningsanordnaren möjlighet att besluta om formerna för utbildningen, exempelvis om utbildningen ordnas som distansundervisning eller via webben. Bestämmelserna gäller både under normala förhållanden och i störningssituationer och under undantagsförhållanden. I propositionen föreslås det att det i anordnartillstånden för gymnasieutbildning och yrkesutbildning kan bestämmas om en riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift. Avsikten är inte att det i ett tillstånd ska ingå flera distansundervisningsuppgifter. Inom yrkesutbildningen kan en regional distansundervisningsuppgift innebära att vissa utbildningsanordnare förbereder sig på att i en allvarlig krissituation ordna till exempel gemensamma examensdelar som distansundervisning för studerande som inte nås för utbildning vid läroanstalter, till exempel på grund av att de har flytt från Finland. Undervisningen förutsätter med andra ord inte att personen är studerande hos en viss utbildningsanordnare, utan den är i princip öppen för alla finska medborgare. En distansundervisningsuppgift kan också beviljas en anordnare av gymnasieutbildning. Målgruppen är alla studerande inom utbildning på andra stadiet som har flytt från sin hemort eller från Finland och inte kan delta i normal examensutbildning vid läroanstalten. Undantag i fråga om ordnandet av studentexamen. I förslaget till lag om ändring av lagen om studentexamen föreslås det att studentproven genom undervisnings- och kulturministeriets beslut kan flyttas för tre månader i sänder under undantagsförhållanden och i störningssituationer. Sakkunniga har ansett att förslaget är motiverat men att en tidigareläggning av proven inom ramen för den föreslagna lagstiftningen kan förkorta examinandernas förberedelsetid avsevärt. Förslaget har ansetts kunna försämra examinandernas möjligheter att förbereda sig inför proven, deras provprestationer och välbefinnande samt medföra problem med tanke på tidsplanerna för antagningen av studerande. Utskottet hänvisar till inkommen utredning och konstaterar att det i störningssituationer och under undantagsförhållanden kan finnas ett verkligt behov av att tidigarelägga studentskrivningarna. Detta var aktuellt under coronapandemin, då det utifrån en bedömning av pandemins utveckling beslutades att studentskrivningarna skulle tidigareläggas med två veckor. Utskottet anser att det är motiverat att propositionen beaktar möjligheten till oförutsedda situationer och att de föreslagna bestämmelserna ger tillräckligt handlingsutrymme. Utskottet konstaterar att studentskrivningarna med stöd av den föreslagna bestämmelsen endast får flyttas i situationer där examinandernas hälsa och säkerhet kan äventyras. En eventuell tidigareläggning gäller på lika villkor alla examinander som deltar i provtillfället. Utskottet föreslår på de grunder som framgår av detaljmotiveringen att förslaget till ändring av lagen om studentexamen kompletteras. Tillsyn och tillsynsbefogenheter. Tillstånds- och tillsynsverket har i sitt yttrande påpekat att verket i enskilda fall inte kan ingripa i tillämpningen av undantagsbestämmelserna, utan endast förmedla lägesinformation till undervisnings- och kulturministeriet, eftersom verket inte har befogenheter att utöva tillsyn över utbildningen på andra stadiet. Enligt den uppfattning som framförs i yttrandet har inte heller undervisnings- och kulturministeriet befogenheter att ingripa. Utskottet hänvisar till erhållna uppgifter och konstaterar att undervisnings- och kulturministeriet svarar för den allmänna tillsynen och styrningen inom sitt förvaltningsområde och med stöd av detta kan ingripa i utbildningsanordnarnas verksamhet. Tillstånds- och tillsynsverket har inte motsvarande allmänna tillsynsbefogenheter inom utbildningen på andra stadiet, och till den delen föreslås inte heller någon ändring i propositionen. Utskottet konstaterar i likhet med den utredning som utskottet fått att införandet av en allmän tillsynsbefogenhet för Tillstånds- och tillsynsverket, utöver beredning av de behövliga författningsändringarna, förutsätter att det säkerställs att verket har tillräckliga resurser för att sköta uppgiften. Utskottet anser det vara viktigt att genomförandet av bestämmelserna om beredskap för undantagsförhållanden och störningssituationer stöds genom tillräcklig styrning, stödmaterial och spridning av god praxis. Det är motiverat att följa hur väl bestämmelserna fungerar i praktiken och att under nästa regeringsperiod bedöma eventuella behov av fortsatt utveckling. Nedläggningen av arbetslivskommissionerna för yrkesutbildning Det föreslås att arbetslivskommissionerna för yrkesutbildning huvudsakligen läggs ner med anledning av anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna. Enligt förslaget överförs en del av arbetslivskommissionernas uppgifter på Utbildningsstyrelsen. Enligt lagen om yrkesutbildning ska arbetslivskommissionerna bland annat delta i kvalitetssäkringen i fråga om genomförandet av yrkesprov och bedömningen av kunnandet, delta i utvecklandet av yrkesutbildningens examensstruktur samt behandla i lagen avsedda begäranden om rättelse av bedömningen av den studerandes kunnande. Sakkunnigas åsikter om förslaget om att lägga ned arbetslivskommissionerna går isär. I ett yttrande betonas det att den enskilda kommissionsstrukturen inte är det centrala, utan hur arbetslivets kontinuerliga och nationellt samordnade medverkan i utvecklingen av examina, bedömningen av kunnande och kvalitetssäkringen av utbildningen ska tryggas framöver. Det är viktigt att de nya verksamhetsformerna bereds i samarbete med arbets- och näringslivet och utbildningsanordnarna. Den föreslagna lagändringen har också motsatts med hänvisning till att arbetslivets representation även framöver behöver permanenta strukturer för utvecklingen och kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen och examenssystemet. Utskottet anser att propositionen är motiverad och understryker att arbets- och näringslivets behov enligt lagen om yrkesutbildning även framöver ska beaktas i examina och utbildning och när dessa ordnas. Vid planering, anordnande, utvärdering och utveckling av examina och utbildning samt vid bedömning av framtida kompetensbehov ska man samarbeta med arbets- och näringslivet. Detta förfaringssätt har följts hittills och enligt erhållen utredning fortsätter samarbetet också efter det aktuella lagförslagets ikraftträdande. Undervisnings- och kulturministeriet involverar dessutom de centralorganisationer som företräder arbetsmarknaden, företagarna och näringslivet i genomförandet av regeringsprogrammet och i lagberedningen. Utskottet anser i likhet med vad som sägs i en utredning till utskottet att samarbete med arbets- och näringslivet är nödvändigt för att trygga yrkesutbildningens kvalitet. Utskottet ser positivt på att den studerandes kunnande även framöver ska bedömas av två parter, så att både en lärare och en företrädare för arbetslivet deltar i bedömningen. Mot denna bakgrund har arbetsgivarna och arbetslivet fortfarande en betydande roll i kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen. Utskottet påpekar att den nuvarande regeringen har reformerat finansieringsmodellen för yrkesutbildningen genom att stärka incitamenten att ordna utbildningen så att den bättre än tidigare stöder studieprestationer, slutförande av examina och de utexaminerades sysselsättning eller övergång till fortsatta studier. För att svara mot arbetslivets kompetensbehov och rikta utbildningen till branscher med stor efterfrågan på arbetskraft behöver utbildningsanordnarna bedriva ett nära och kontinuerligt samarbete med arbetslivet i sin region. Regeringen har också inlett ett försök med en reform av verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen. Genomförandet av försöket styrs av lagen om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. Syftet med reformen är bland annat att stärka och fördjupa samarbetet mellan anordnarna av yrkesutbildning och arbetslivet. Undervisnings- och kulturministeriet för regionvisa diskussioner med de utbildningsanordnare som inte deltar i försöket, med fokus på att utveckla samarbetet med arbetslivet. Enligt uppgifter till utskottet har arbetslivskommissionernas förutsättningar att göra en heltäckande bedömning av yrkesutbildningen varit begränsade. Det finns 132 anordnare av yrkesutbildning och nätverket av utbildningsanordnare täcker hela landet. I praktiken har det varit möjligt för en arbetslivskommission att fokusera på verksamheten hos en eller två utbildningsanordnare. Sammantaget har en sådan sporadisk kvalitetskontroll inte fungerat som ett verktyg för kvalitetsledning, även om den har kunnat ha betydelse i enstaka fall. Nedläggningen av arbetslivskommissionerna inverkar direkt på budgeten, eftersom sammanlagt 800 000 euro dras av från Utbildningsstyrelsens omkostnader och utvecklingsfinansiering i budgeten för 2027. Det förslag som framfördes i ett sakkunnigyttrande om att ersätta arbetslivskommissionerna med en permanent nationell delegation för arbetslivssamarbete, regionala sektioner och ett branschspecifikt sakkunnigregister skulle förutsätta att nya permanenta organ inrättas och att deras verksamhet finansieras kontinuerligt. På grund av det betydande behovet att anpassa de offentliga finanserna finns det i det nuvarande ekonomiska läget inga realistiska möjligheter att inrätta nya strukturer som kräver permanenta resurser. Därför är det ändamålsenligt att i första hand överväga hur arbetslivets medverkan kan stärkas utifrån befintliga strukturer och verksamhetsmodeller. Utskottet påpekar dessutom att arbetslivskommissionerna inte läggs ned helt och hållet. I propositionen föreslås det att ministeriet kan tillsätta en arbetslivskommission för viss tid. Kommissionens uppgift ska vara att delta i utvecklingen av examensstrukturen inom yrkesutbildningen och examensgrunderna samt att fungera som arbetslivets sakkunnigorgan i frågor som gäller yrkesutbildning. Studentexamensnämndens skyldighet att motivera ett beslut i ett omprövningsförfarande Det föreslås att lagen om studentexamen ändras bland annat så att det till lagen fogas en specialbestämmelse enligt vilken det är tillåtet att i ett omprövningsförfarande som gäller en provprestation avvika från den i förvaltningslagen föreskrivna skyldigheten att motivera ett beslut. Förslaget fick stöd vid sakkunnigutfrågningen, men har också ansetts vara problematiskt med tanke på examinandens rättsskydd, eftersom examinanden då inte får information om grunderna för beslutet om hans eller hennes prestation. Enligt utskottets uppgifter motsvarar de föreslagna bestämmelserna nuvarande praxis. Riksdagens biträdande justitieombudsman ansåg i sitt beslut med anledning av ett klagomål (EOAK/2193/2023, 20.6.2024) att det är motiverat att bedöma behovet av att i lagstiftningen om studentexamen föreskriva om omprövningsförfarandet och om eventuella undantag från eller flexibilitet i skyldigheten att motivera beslutet på ett sätt som beaktar såväl rättsskyddsaspekterna som särdragen i ärendet och beslutets karaktär. Detta gäller om de allmänna utgångspunkterna i förvaltningslagen inte anses lämpa sig direkt för förfarandet som sådana i praktiken. En begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt i enlighet med 49 e § i förvaltningslagen, och ett undantag från skyldigheten att motivera beslutet gör behandlingen snabbare. Undantaget kan anses ligga i examinandens intresse, eftersom han eller hon snabbare kan delges avgörandet som gäller provprestationen, vilket kan vara till nytta vid antagningen till högskolestudier eller vid anmälan till proven i studentexamen. Studentexamensnämnden strävar efter att behandla alla begäranden om omprövning inom fyra veckor från sista inlämningsdatum för dem. Tillgodoseendet av examinandens rättsskydd tryggas också genom att det i regel ska utses minst två censorer för att behandla begäran om omprövning. Ingen av censorerna får tidigare ha bedömt provsvaret i fråga. I den utredning som lämnats till utskottet har det också framförts att utförliga motiveringar i samband med ett avgörande med anledning av en begäran om omprövning kan äventyra likabehandlingen av examinanderna, om en enskild examinand får betydligt mer omfattande rådgivning än övriga examinander om provprestationen och tillämpningen av bedömningskriterierna. För att fullgöra sin rådgivningsskyldighet enligt 8 § i förvaltningslagen publicerar Studentexamensnämnden omfattande information om studentexamen och bedömningen av proven för nuvarande och framtida examinander samt deras lärare. Utöver det som sägs ovan ska Studentexamensnämnden också i fortsättningen i enlighet med nuvarande praxis i sitt beslut med anledning av omprövningsförfarandet ange vilka bestämmelser som tillämpats och redogöra för resultatet av begäran om omprövning samt för behandlingen av begäran om omprövning i enlighet med lagen. Dessutom ska det redogöras för hur bedömningsgrunderna har tillämpats på examinandens provprestation. Det slutliga totala poängtalet, vitsordet och utskriften av provprestationen, inklusive anteckningar om behandlingen av omprövningen, finns tillgängliga för examinanden via tjänsten Min Studieinfo. Examinanden kan på så sätt sätta sig in i grunderna för bedömningen och få klarhet i vad bedömningen av provprestationen grundar sig på, även om bedömningen inte har motiverats separat och individuellt. DETALJMOTIVERING 1. Lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 124 b §. Lägesbild över störningssituationer och undantagsförhållanden. I paragrafen föreslås bestämmelser om utbildningsanordnarens skyldighet att på begäran ge undervisnings- och kulturministeriet och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården de uppgifter som är nödvändiga för samordningen av beredskapsåtgärderna samt för att skapa en lägesbild över störningssituationer eller undantagsförhållanden. Den gällande lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om rätten att få uppgifter för att skapa en lägesbild, och därför har det varit svårt att få de uppgifter som behövs. Den föreslagna bestämmelsen om att trygga undervisnings- och kulturministeriets och Tillstånds- och tillsynsverkets tillgång till information är således behövlig, men den tryggar enligt utskottets uppgifter inte tillräckligt tydligt myndigheternas rätt att få uppgifter för att sköta sina uppgifter i anslutning till beredskapsskyldigheten. Utskottet föreslår utifrån inkommen utredning att paragrafen ändras så att den föreskriver om Tillstånds- och tillsynsverkets och undervisnings- och kulturministeriets rätt att trots sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt få de uppgifter som anges i paragrafen. Rätten att få uppgifter ska utöver uppgifter från utbildningsanordnarna även omfatta uppgifter i de register och informationsresurser som avses i lagen om nationella studie-, utbildnings- och examensregister, till den del uppgifterna är nödvändiga för samordningen av beredskapsåtgärderna samt för att skapa en lägesbild över störningssituationer eller undantagsförhållanden. 2. Lagen om ändring av lagen om studentexamen 5 a §. Rätt att avlägga studentexamen på engelska. I propositionen föreslås det att paragrafen får ett nytt 4 mom. som kompletterar bestämmelserna om rätten att avlägga studentexamen på engelska. Syftet är att genom bestämmelsen förenhetliga förutsättningarna för avläggande av studentexamen på engelska med förutsättningarna enligt 21 a § i gymnasielagen för antagning till gymnasieutbildning på engelska (RP, s. 55). Rätten enligt det föreslagna 4 mom. är knuten till tidpunkten då gymnasiestudierna inleds. Den föreslagna bestämmelsen förtydligar den gällande regleringen och stöder en enhetlig tillämpning av den. Utskottet anser emellertid utifrån inkommen utredning att det kan vara nödvändigt att komplettera bestämmelsen så att den också omfattar inledandet av en yrkesinriktad grundexamen på engelska. På så sätt omfattar regleringen samtliga studerandegrupper som har rätt att avlägga studentexamen på engelska. Utskottet föreslår att ordalydelsen ”eller avläggandet av yrkesinriktad grundexamen på engelska” fogas till momentet efter omnämnandet av rätten för personer som inleder gymnasiestudier. 3. Lagen om ändring av gymnasielagen 61 b §. Lägesbild av störningssituationer och undantagsförhållanden. Utskottet hänvisar ovan till förslaget om ändring av 124 b § i lagen om yrkesutbildning och föreslår att motsvarande ändring görs i 61 b § i gymnasielagen. FÖRSLAG TILL BESLUT Kulturutskottets förslag till beslut: Riksdagen godkänner lagförslag 4—7 i proposition RP 212/2026 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1—3 i proposition RP 212/2026 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) Utskottets ändringsförslag 1. Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning I enlighet med riksdagens beslut upphävs ändras fogas 3 § Definitioner I denna lag avses med 1) Störningssituation a) allvarliga epidemier, b) grov vandalism eller brottslighet eller terrordåd eller andra våldsdåd, c) cyberattacker med allvarliga konsekvenser, d) allvarliga störningar i energiförsörjningen eller kommunaltekniken, e) till sina verkningar allvarliga natur- eller miljökatastrofer eller extrema väderfenomen, f) storolyckor och g) andra allvarliga störningssituationer som till sina verkningar kan jämställas med a–f punkten. 4 a § Prioritering av läropliktiga under undantagsförhållanden och i störningssituationer I störningssituationer och under undantagsförhållanden enligt beredskapslagen (1552/2011) ska utbildningsanordnaren i första hand trygga utbildningen för de studerande som har rätt till avgiftsfrihet enligt 16 § i läropliktslagen, om den tillgängliga finansieringen eller andra resurser väsentligt minskar. Om störningssituationen eller undantagsförhållandena fortgår i över en månad och utbildningsanordnarens tillgängliga finansiering eller övriga resurser har minskat väsentligt, ska läropliktiga ges företräde vid antagningen av studerande. 6 § Examensstruktur Utbildningsstyrelsen bereder förslag till ändringar av den examensstruktur som avses i 1 mom. 8 § Utbildning som förbereder för yrkesuppgifter och säkerhetsutbildning Utöver det som föreskrivs i 6 och 7 § kan det som yrkesutbildning ordnas 1) utbildning som förbereder för yrkesuppgifter som förvärvs- och trafikflygare, som yrkespilot i helikopterverksamhet och som flygledare, 2) utbildning som ska förbättra säkerheten för sjöfolk och andra personer som rör sig på vatten samt annan utbildning som är ägnad att förbättra säkerheten. 15 § Examensgrunder Utbildningsstyrelsen ska bereda examensgrunderna i samarbete med representanter för arbets- och näringslivet, utbildningsanordnarna och andra viktiga intressentgrupper. 27 § Övriga rättigheter, skyldigheter, villkor och uppgifter som ska anges i ett anordnartillstånd I anordnartillståndet kan det också bestämmas om andra skyldigheter, om tryggandet av tillgång till utbildning eller andra orsaker som hänför sig till ordnande av examina och utbildning förutsätter det. I anordnartillståndet kan det bestämmas om en riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift eller en samordningsuppgift i anslutning till beredskap och beredskapsplanering. Dessutom kan anordnartillståndet innehålla bestämmelser om villkor för ordnandet av examina och utbildningar samt bestämmelser om utvecklingsuppgifter och andra uppgifter. 28 a § Förutsättningar för beviljande av en riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift eller en samordningsuppgift som gäller beredskap och beredskapsplanering En riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift eller en samordningsuppgift som gäller beredskap och beredskapsplanering kan bestämmas för en sökande som har ett gällande tillstånd att ordna utbildning. Ett villkor för att bestämma en sådan uppgift för en sökande är att denne har en omfattande utbildningsverksamhet samt de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna för skötseln av uppgiften i fråga. Undervisnings- och kulturministeriet ska i anslutning till beslutsfattandet försäkra sig om att anordnartillstånden för uppgifterna i fråga bildar en helhet som beaktar att de regionala uppgifterna ska vara heltäckande samt båda nationalspråkens ställning. Närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av en sådan uppgift kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 45 a § Utarbetande och godkännande av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet under undantagsförhållanden och i störningssituationer Med avvikelse från 45 § är utbildningsanordnaren under undantagsförhållanden och i störningssituationer som varar i längre än i två veckors tid inte skyldig att utarbeta och uppdatera en personlig utvecklingsplan för kunnandet i samarbete med de aktörer som avses i 45 § eller att ge vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för en minderårig möjlighet att delta i utarbetandet av planen och uppdateringar av den. Utbildningsanordnaren ska anmäla till Tillstånds- och tillsynsverket när den tillämpar den bestämmelse som avses i 1 mom. 52 a § Påvisande av kunnandet under undantagsförhållanden och i störningssituationer Om ett yrkesprov inte kan genomföras under undantagsförhållanden eller i störningssituationer som varar i mer än två veckors tid, kan den studerande med avvikelse från 52 § 1 och 3 mom. visa sitt kunnande och sin yrkesskicklighet genom att utföra andra praktiska uppgifter som så väl som möjligt motsvarar genuina arbetssituationer och arbetsprocesser. Vid behov kan det kunnande som visas genom ett yrkesprov kompletteras med andra bedömningar av kunnandet till den del kunnandet av orsaker som hänför sig till de rådande undantagsförhållanden eller störningssituationer inte kan påvisas i genuina arbetssituationer eller arbetsprocesser. Utbildningsanordnaren ska anmäla till Tillstånds- och tillsynsverket när den tillämpar den bestämmelse som avses i 1 mom. 55 § Kontroll och rättelse av bedömningen En studerande som deltar i examensutbildning kan hos Utbildningsstyrelsen skriftligen begära rättelse av ett i 2 mom. avsett beslut om kontroll av bedömningen. Rättelse ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Om bedömningen är uppenbart felaktig, får Utbildningsstyrelsen bestämma att en ny bedömning ska göras samt av grundad anledning kräva att utbildningsanordnaren ska utse nya bedömare. 108 § Offentlighet och rätt att få uppgifter Utbildningsanordnaren ska trots sekretessbestämmelserna på begäran ge Utbildningsstyrelsen och den kommission för yrkeskompetens för förare som avses i 119 § 1 mom. de uppgifter som är nödvändiga för att de ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter. 116 § Besvärsförbud Ett ärende som gäller förvärvande av kunnande och som planerats i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet får inte överklagas genom besvär till den del ärendet gäller tidpunkten eller platsen för genomförandet av studierna. Ändring får inte heller sökas i ett ärende som gäller den studerandes individuella valmöjligheter eller i ett ärende som avses i 85 § 3 eller 4 mom. Ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket besvär som anförts i ett ärende som avses i 111 § 1 mom. har avgjorts får inte överklagas genom besvär. Inte heller i 55 § avsedda beslut av Utbildningsstyrelsen eller rektorn som meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär. 119 § Tillsättning av kommissioner Utbildningsstyrelsen tillsätter kommissionen för yrkeskompetens för förare som har till uppgift att svara för ordnande och övervakningen av de prov som avses i 193 § 2 mom. i lagen om transportservice samt för utfärdandet av intyg som avses i 31 § 3 mom. och 32 § 4 mom. i den lagen. Kommissionens medlemmar handlar under tjänsteansvar. På jäv för medlemmar i kommissionen tillämpas 27–29 § i förvaltningslagen. Undervisnings- och kulturministeriet kan tillsätta en arbetslivskommission för en viss tid. Kommissionen har till uppgift att delta i utvecklingen av examensstrukturen för yrkesinriktad utbildning och grunderna för dem samt vara sakkunnigorgan i ärenden som gäller yrkesutbildning. Närmare bestämmelser om tillsättning av sådana i 1 och 2 mom. avsedda kommissioner, deras sammansättning, beslutsfattande och uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 122 § Straffrättsligt tjänste- och skadeståndsansvar På en utbildningsanordnares personal, på bedömare av kunnandet och på medlemmar i kommissionen för yrkeskompetens för förare tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när dessa personer utför i denna lag avsedda uppgifter. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 124 § Samarbetsskyldighet för utbildningsanordnare Utbildningsanordnarna ska samarbeta med arbets- och näringslivet, andra anordnare av yrkesutbildning, anordnare av gymnasieutbildning, högskolor, anordnare av den grundläggande utbildningen samt offentliga aktörer och privata sammanslutningar och stiftelser som bedriver ungdomsarbete i regionen. 124 a § Beredskap och beredskapsplan Privaträttsliga utbildningsanordnare ska se till att deras uppgifter under alla förhållanden, inklusive undantagsförhållanden och störningssituationer, sköts så störningsfritt som möjligt. Utbildningsanordnaren ska utarbeta en beredskapsplan för undantagsförhållanden och störningssituationer. Bestämmelser om kommunernas och samkommunernas beredskapsskyldighet finns i beredskapslagen. Tillstånds- och tillsynsverket har tillsyn över utbildningsanordnarnas beredskap. Om det konstateras brister i beredskapen, kan Tillstånds- och tillsynsverket bestämma att dessa ska avhjälpas. 124 b § Lägesbild över störningssituationer och undantagsförhållanden Tillstånds- och tillsynsverket och undervisnings- och kulturministeriet har rätt att trots sekretessbestämmelserna på begäran avgiftsfritt ur de register och informationsresurser som avses i lagen om nationella studie-, utbildnings- och examensregister och av utbildningsanordnaren få de uppgifter som är nödvändiga för samordningen av beredskapsåtgärderna samt för att skapa en lägesbild över störningssituationer eller undantagsförhållanden. Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 119, 120 och 122 § som gällde vid lagens ikraftträdande tillämpas fram till den 30 april 2027. 2. Lag om ändring av lagen om studentexamen I enlighet med riksdagens beslut ändras fogas 4 a § Anordnande av prov under undantagsförhållanden och i störningssituationer Vid störningssituationer och i beredskapslagen (1552/2011) avsedda undantagsförhållanden kan undervisnings- och kulturministeriet besluta att proven i studentexamen flyttas med högst tre månader åt gången. Med störningssituation avses i denna lag ett exceptionellt hot, en exceptionell situation eller händelse som förhindrar att studentexamen ordnas på det sätt som föreskrivs någon annanstans i denna lag eller som äventyrar examinandernas säkerhet och hälsa. Störningssituationer kan uppstå lokalt, regionalt eller nationellt. Störningssituationer är 1) allvarliga epidemier, 2) grov vandalism eller brottslighet eller terrordåd eller andra våldsdåd, 3) cyberattacker med allvarliga konsekvenser, 4) allvarliga störningar i energiförsörjningen eller kommunaltekniken, 5) till sina verkningar allvarliga natur- eller miljökatastrofer eller extrema väderfenomen, 6) storolyckor och 7) andra allvarliga störningssituationer som till sina verkningar kan jämställas med 1–6 punkten. 5 a § Rätt att avlägga studentexamen på engelska Av en person som avlägger studentexamen på engelska och som inte är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet förutsätts det att han eller hon med stöd av utlänningslagen har beviljats något annat uppehållstillstånd än uppehållstillstånd för studier eller att han eller hon när han eller hon inleder sådana eller avläggandet av en sådan yrkesinriktad grundexamen på engelska 21 § Sökande av ändring i beslut av rektorn eller utbildningsanordnarens kollegiala organ Ändring i ett beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning och ett beslut genom vilket rektorn eller utbildningsanordnarens kollegiala organ har bestämt en påföljd enligt 15 § 1 eller 2 mom. får sökas igenom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Beslut om påföljder och i 1 mom. avsedda beslut verkställs oavsett överklagan, om inte besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten av beslutet. På sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Besvär ska behandlas skyndsamt. 22 § Omprövning av bedömningen av en provprestation Omprövning av ett beslut av Studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts eller underkänts får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Studentexamensnämndens beslut i enlighet med omprövningsförfarandet enligt denna paragraf behöver inte motiveras på det sätt som avses i 45 § 1 mom. i förvaltningslagen. 24 § Rätt att få uppgifter Rektorn har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt för bedömningen av förutsättningarna för ett i 5 a § 4 mom. avsett uppehållstillstånd få behövlig information av Migrationsverket om giltighetstiden och grunden för samt typen av det dokument om uppehållsrätt som en sökande eller studerande ansökt om, innehar eller tidigare har beviljats, samt om hur behandlingen av en ansökan om ett dokument om uppehållsrätt framskrider. Denna lag träder i kraft den 20 . 3. Lag om ändring av gymnasielagen I enlighet med riksdagens beslut ändras fogas 4 § Beviljande av tillstånd att ordna utbildning I tillståndet anges de kommuner där utbildningen ordnas, undervisningsspråken, en eventuell särskild utbildningsuppgift, utbildningsanordnarens rätt att ordna utbildning vid en internatskola, en eventuell riksomfattande eller regional uppgift inom distansundervisningen, en eventuell uppgift i anslutning till samordningen av beredskapen och beredskapsplaneringen samt övriga behövliga villkor för att ordna utbildningen. Utbildningsanordnaren beslutar om de gymnasier där utbildningen ordnas, om inte annat bestäms i tillståndet. 4 a § Förutsättningar för beviljande av en riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift eller en samordningsuppgift som gäller beredskap och beredskapsplanering En förutsättning för förordnande av en riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift samt en samordningsuppgift i anslutning till beredskap och beredskapsplanering är sökandens ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar att sköta uppgiften. Undervisnings- och kulturministeriet ska i anslutning till beslutsfattandet försäkra sig om att anordnartillstånden för uppgifterna i fråga bildar en helhet som beaktar att de regionala uppgifterna ska vara heltäckande samt båda nationalspråkens ställning. Närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av en sådan uppgift kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 18 a § Prioritering av läropliktiga under undantagsförhållanden och i störningssituationer I störningssituationer och under undantagsförhållanden enligt beredskapslagen (1552/2011) ska utbildningsanordnaren i första hand trygga utbildningen för de studerande som har rätt till avgiftsfrihet enligt 16 § i läropliktslagen, om den tillgängliga finansieringen eller andra resurser väsentligt minskar. Om störningssituationen eller undantagsförhållandena fortgår i över en månad och utbildningsanordnarens tillgängliga finansiering eller övriga resurser har minskat väsentligt, ska läropliktiga ges företräde vid antagningen av studerande. Med störningssituation avses i denna lag ett exceptionellt hot, en exceptionell situation eller händelse som förhindrar att studentexamen ordnas på det sätt som föreskrivs någon annanstans i denna lag eller som äventyrar examinandernas säkerhet och hälsa. Störningssituationer kan uppstå lokalt, regionalt eller nationellt. Störningssituationer är 1) allvarliga epidemier, 2) grov vandalism eller brottslighet eller terrordåd eller andra våldsdåd, 3) cyberattacker med allvarliga konsekvenser, 4) allvarliga störningar i energiförsörjningen eller kommunaltekniken, 5) till sina verkningar allvarliga natur- eller miljökatastrofer eller extrema väderfenomen, 6) storolyckor och 7) andra allvarliga störningssituationer som till sina verkningar kan jämställas med 1–6 punkten. 18 b § Exceptionella undervisningsarrangemang vid undantagsförhållanden och störningssituationer Om undervisningen inte kan ordnas tryggt på det sätt som föreskrivs i denna lag vid i beredskapslagen avsedda undantagsförhållanden eller i 18 a § i denna lag avsedda störningssituationer, kan utbildningsanordnaren eller rektorn vid ordnandet av undervisningen avvika från vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet gällande 1) dimensioneringen av studierna enligt 11 § i statsrådets förordning om gymnasieutbildning (810/2018), 2) studiernas struktur och omfattning enligt 12 § i statsrådets förordning om gymnasieutbildning. 34 a § Läsårsavgift som tas ut av tredjelandsmedborgare för utbildning Utbildningsanordnaren ska hos en tredjelandsmedborgare ta ut en läsårsavgift av en studerande som antagits till utbildning enligt denna lag och som ansöker om uppehållstillstånd på grund av studier eller vistas i landet med ett uppehållstillstånd som beviljats på grund av studier. Läsårsavgift tas också ut av en tredjelandsmedborgare som bedriver studier som avses i denna lag i distansundervisning. Läsårsavgiften ska vara minst det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning. Om utbildningsanordnarens pris per enhet är lägre än det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning, ska läsårsavgiftens storlek uppgå till minst utbildningsanordnarens pris per enhet. Beloppet av den avgift som tas ut av studerande som antagits för att studera ett eller flera läroämnen är minst det genomsnittliga priset per enhet per studiepoäng eller ett lägre pris per enhet per anordnare dividerat med talet 30. Betalning av läsårsavgiften är en förutsättning för deltagande i undervisningen. Avgiften för hela studietiden bestäms på basis av det pris per enhet som gällde under det första studieåret. Avgift tas dock inte ut av studerande som 1) deltar i uppdragsutbildning eller som 2) har tillfälligt uppehållstillstånd på högst ett år på grund av deltagande i ett utbytesprogram för studerande. 60 § Rätt att få uppgifter som gäller uppehållstillstånd Utbildningsanordnaren har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt för att bedöma förutsättningarna för i 21 a § 4 mom. avsett uppehållstillstånd få behövlig information av Migrationsverket om giltighetstiden och grunden för samt typen av det dokument om uppehållsrätt som en sökande eller studerande ansökt om, innehar eller tidigare har beviljats, samt om hur behandlingen av en ansökan om ett dokument om uppehållsrätt framskrider. 61 a § Beredskap och beredskapsplan Privaträttsliga utbildningsanordnare ska se till att deras uppgifter under alla förhållanden, inklusive undantagsförhållanden och störningssituationer, sköts så störningsfritt som möjligt. Utbildningsanordnaren ska utarbeta en beredskapsplan för undantagsförhållanden och störningssituationer. Bestämmelser om kommunernas och samkommunernas beredskapsskyldighet finns i beredskapslagen. Tillstånds- och tillsynsverket har tillsyn över utbildningsanordnarnas beredskap. Om det konstateras brister i beredskapen, kan Tillstånds- och tillsynsverket bestämma att dessa ska avhjälpas. 61 b § Lägesbild av störningssituationer och undantagsförhållanden Tillstånds- och tillsynsverket och undervisnings- och kulturministeriet har rätt att trots sekretessbestämmelserna på begäran avgiftsfritt ur de register och informationsresurser som avses i lagen om nationella studie-, utbildnings- och examensregister (884/2027) och av utbildningsanordnaren få de uppgifter som är nödvändiga för samordningen av beredskapsåtgärderna samt för att skapa en lägesbild över störningssituationer eller undantagsförhållanden. Denna lag träder i kraft den 20 . 4. Lag om ändring av lagen om utbildning som handleder för examensutbildning I enlighet med riksdagens beslut ändras fogas 26 § Tillämpning av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning Vid ordnandet av handledande utbildning tillämpas vad som i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen eller lagen om yrkesutbildning för den berörda anordnarens del föreskrivs om undervisningens offentlighet, försök, utvecklings-, handlednings- och stöduppgifter för specialundervisning eller särskilt stöd, elev- och studerandevård, personal, beredskap och beredskapsplan, samarbete med studerandenas vårdnadshavare, elev- och studerandekår, utvärdering av utbildningen samt sekretess och behandling av personuppgifter, om inte något annat föreskrivs i lag. Dessutom tillämpas vad som när det gäller utbildningsanordnaren i fråga föreskrivs om disciplin och därmed sammanhängande förfaranden i 36, 36 a, 36 b och 36 d–36 g § i lagen om grundläggande utbildning, med undantag av bestämmelserna om kvarsittning, och i 40–43 och 45–48 § i gymnasielagen och 80, 85, 85–87 §, 89–93 § och 115 § i lagen om yrkesutbildning samt vad som i nämnda lagar föreskrivs om sökande av ändring i ärenden som gäller disciplinära åtgärder. Om utbildningen ordnas av kommunen utan tillstånd att ordna utbildning, tillämpas i fråga om det som anges i detta moment vad som i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs om saken. Med avvikelse från det som föreskrivs ovan i detta moment tillämpas på förvägrande av rätt att delta i undervisning vad som i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om förvägrande. 26 a § Anordnande av utbildning vid undantagsförhållanden och störningssituationer I störningssituationer och under undantagsförhållanden enligt beredskapslagen (1552/2011) ska utbildningsanordnaren i första hand trygga utbildningen för de studerande som har rätt till avgiftsfrihet enligt 16 § i läropliktslagen, om den tillgängliga finansieringen eller andra resurser väsentligt minskar. Om störningssituationen eller undantagsförhållandena fortgår i över en månads tid och utbildningsanordnarens tillgängliga finansiering eller övriga resurser har minskat väsentligt, ska läropliktiga ges företräde vid antagningen av studerande. Vid störningssituationer och undantagsförhållanden kan utbildningsanordnaren besluta att övergå till distansundervisning, om det behövs för att undervisningen ska kunna ordnas på ett säkert och hälsosamt sätt och detta inte avsevärt äventyrar uppnåendet av målen för utbildningen. Med störningssituation avses i denna lag ett exceptionellt hot, en exceptionell situation eller händelse som förhindrar att studentexamen ordnas på det sätt som föreskrivs någon annanstans i denna lag eller som äventyrar examinandernas säkerhet och hälsa. Störningssituationer kan uppstå lokalt, regionalt eller nationellt. Störningssituationer är 1) allvarliga epidemier, 2) grov vandalism eller brottslighet eller terrordåd eller andra våldsdåd, 3) cyberattacker med allvarliga konsekvenser, 4) allvarliga störningar i energiförsörjningen eller kommunaltekniken, 5) till sina verkningar allvarliga natur- eller miljökatastrofer eller extrema väderfenomen, 6) storolyckor och 7) andra allvarliga störningssituationer som till sina verkningar kan jämställas med 1–6 punkten. Denna lag träder i kraft den 20 . 5. Lag om ändring av 193 och 257 § i lagen om transportservice I enlighet med riksdagens beslut ändras 193 § Behöriga myndigheter enligt direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik Om den grundläggande yrkeskompetensen avläggs vid ett utbildningscentrum som godkänts av undervisnings- och kulturministeriet inom ramen för den yrkesutbildning som ges där, svarar kommissionen för yrkeskompetens för förare som avses i 119 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning för ordnandet och övervakningen av de teoriprov som ingår i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens och av proven för grundläggande yrkeskompetens samt för utfärdande av intyg. Undervisnings- och kulturministeriet svarar för tillsynen över de utbildningscentrum som ministeriet godkänt, men ministeriet kan delegera uppgiften till Utbildningsstyrelsen. Om teoriprovet för grundläggande yrkeskompetens eller provet för grundläggande yrkeskompetens avläggs vid ett utbildningscentrum som godkänts av undervisnings- och kulturministeriet inom ramen för den yrkesutbildning som ges där, ska bedömarna utses av utbildningsanordnaren. 257 § Sökande av ändring hos förvaltningsdomstol I ett beslut som kommissionen för yrkeskompetens för förare har fattat med anledning av en begäran om omprövning enligt 256 § 6 mom. får ändring inte sökas genom besvär. Denna lag träder i kraft den 20 . Denna lag tillämpas dock från och med den 1 maj 2027. Innan dess tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 6. Lag om ändring av 3 § i lagen om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen I enlighet med riksdagens beslut ändras 3 § Försökstillstånd Verksamma som sådana utbildningscentrum för utbildning för grundläggande yrkeskompetens eller fortbildning som avses i 35 § i lagen om transportservice (320/2017) får vara sådana utbildningsanordnare som fått försökstillstånd som vid ikraftträdandet av denna lag har haft rätt att ordna utbildningen i fråga, om inte rätten att verka som utbildningscentrum senare dragits in med stöd av 29 § i lagen om yrkesutbildning. Denna lag träder i kraft den 20 . 7. Lag om ändring av 4 § i lagen om Utbildningsstyrelsen I enlighet med riksdagens beslut fogas 4 § Utbildningsstyrelsens uppgifter Utbildningsstyrelsen ska dessutom i enlighet med vad som föreskrivs annanstans i lag 4) sköta uppgifter med anknytning till erkännandet av studier som avlagts och yrkeskvalifikationer som förvärvats utomlands samt till språk- och translatorsexamina, 5) behandla begäranden om rättelse av bedömningen av kunnandet inom yrkesinriktad examensutbildning. Denna lag träder i kraft den 20 . Helsingfors 18.11.2026 I den avgörande behandlingen deltog ordförande Tuula Haatainen sd vice ordförande Ari Koponen saf medlem Sandra Bergqvist sv medlem Maaret Castrén saml (delvis) medlem Eeva-Johanna Eloranta sd medlem Pia Hiltunen sd medlem Mari Holopainen gröna medlem Laura Huhtasaari saf medlem Hanna Kosonen cent medlem Milla Lahdenperä saml medlem Mia Laiho saml (delvis) medlem Pia Lohikoski vänst medlem Sara Seppänen saf medlem Markku Siponen cent medlem Jaana Strandman saf medlem Oskari Valtola saml. Sekreterare var utskottsråd Marja Lahtinen. Reservation 1 Motivering Vi välkomnar i huvudsak propositionens syften och stöder i övrigt de ställningstaganden som framförs i kulturutskottets betänkande. När arbetslivskommissionernas framtid övervägs måste det dock säkerställas att yrkesutbildningen håller hög kvalitet, har nära anknytning till och motsvarar arbetslivets behov samt bidrar till tillgången på kompetent arbetskraft. Även uppföljningen av utbildningens genomslag måste förbli stark. En eventuell ny fördelning av kommissionernas uppgifter måste bedömas som en del av utbildningsanordnarnas samlade kvalitetsledning, inte bara som en administrativ strukturförändring. Kärnan i yrkesutbildningen består av ett fungerande och kontinuerligt samarbete med arbets- och näringslivet. Att enbart revidera examensgrunderna, genomföra yrkesprov i samarbete med arbetslivet och förlita sig på utbildningsanordnarnas kvalitetsledning räcker inte för att säkerställa utbildningssystemets arbetslivsrelevans. Det behövs också ett systematiskt och kontinuerligt samarbete med arbetslivet på nationell och regional nivå, gemensamma mål och uppföljning av hur de nås. Man behöver också samla in respons och använda den för att utveckla utbildningen. Centern anser att yrkesutbildningen även framöver ska utvecklas på ett sätt som stöder utbildningsanordnarnas verksamhet, stärker utvärderingen av utbildningens genomslag och kvalitetsledningen samt förbättrar läroanstalternas strategiska ledning. Samtidigt måste utvecklingen av utbildningen även i fortsättningen ha en tydlig arbetslivsförankring. Om arbetslivet inte inkluderas på nationell och regional nivå finns det risk för att utvecklingen av utbildningen splittras och att utbildningssystemet inte i tillräcklig utsträckning kan möta kompetensbehoven när arbetslivet förändras och inte heller näringslivets förväntningar och samhällets mål. Vi anser det motiverat att arbetslivskommissionerna fortsätter sin verksamhet tills reformen har genomförts och en hållbar struktur har inrättats. Undervisnings- och kulturministeriet ska även i fortsättningen vid behov kunna tillsätta en arbetslivskommission för viss tid, om det med hänsyn till examenssystemets funktion, utbildningens kvalitet eller arbetslivets kompetensbehov behövs sakkunskap på nationell nivå och medverkan av företrädare för arbetslivet. Denna möjlighet ska utnyttjas med låg tröskel när det krävs för att säkerställa utbildningens arbetslivsrelevans. Förslag Vi föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande) Reservationens förslag till uttalande Riksdagen förutsätter att statsrådet säkerställer yrkesutbildningens arbetslivsrelevans och kvalitet, arbetslivssamarbetet på nationell nivå och tillgången till kompetent arbetskraft också efter omorganiseringen av arbetslivskommissionernas uppgifter samt följer upp reformens konsekvenser med avseende på arbetslivet, utbildningsanordnarna, de regionala arbetskraftsbehoven och examenssystemets funktion och vid behov vidtar lagstiftningsåtgärder eller administrativa åtgärder för att stärka arbetslivets möjligheter att delta. Helsingfors 18.11.2026 Hanna Kosonen cent Markku Siponen cent Reservation 2 Motivering Regeringen föreslår att arbetslivskommissionerna för yrkesutbildning huvudsakligen läggs ner och att deras uppgifter överförs till Utbildningsstyrelsen. Nedläggningen av arbetslivskommissionerna förefaller i första hand vara en nedskärningsåtgärd, och den medför flera problem. Arbetslivskommissionerna bildar en riksomfattande och bestående struktur genom vilken arbetsgivare, arbetstagare, företagare och utbildningsanordnare deltar i kvalitetssäkringen och utvecklingen av yrkesutbildningen. Till kommissionernas uppgifter hör bland annat att följa kvaliteten på bedömningen av kunnandet, utveckla examensstrukturen och examensgrunderna samt behandla begäranden om omprövning av bedömningen av kunnande. En central uppgift för yrkesutbildningen är att tillgodose arbetslivets kompetensbehov. Arbetslivets medverkan bör därför inte vara beroende av enskilda samråd eller myndigheternas prövning. Det behövs en permanent och nationellt samordnad struktur som beaktar de olika branschernas särdrag. Arbetslivskommissionerna säkerställer att aktuell praktisk arbetslivskompetens från olika branscher och delar av landet utnyttjas i utvecklingen av yrkesutbildningen. Enligt propositionen tryggas arbetslivets ställning bland annat genom de företrädare för arbetslivet som deltar i bedömningen och genom utbildningsanordnarnas skyldighet att samarbeta med arbetslivet. Dessa förfaranden ersätter dock inte arbetslivskommissionernas riksomfattande och oberoende kvalitetssäkringsuppgift. Lokalt samarbete ger inte samma helhetsbild av hur examenssystemet fungerar som arbetslivskommissionernas systematiska uppföljnings- och utvärderingsarbete. Överföringen av uppgifterna till Utbildningsstyrelsen centraliserar styrningen av yrkesutbildningen till myndigheterna och inskränker arbetslivets medverkan. Att arbetslivet hörs under beredningen ger inte företrädarna för arbetslivet samma ställning, ansvar eller möjligheter att påverka som genom lagstadgad medverkan i arbetslivskommissionernas verksamhet. Arbetslivskommissionerna har också en viktig uppgift när det gäller att trygga de studerandes rättsskydd. Behandlingen av begäranden om omprövning av bedömningen av kunnandet bygger på sakkunskap om arbetslivet och utbildningen i ett oberoende organ. Detta stärker förtroendet för bedömningssystemet och tryggar en jämlik behandling av de studerande. Eventuella brister som upptäckts i arbetslivskommissionernas verksamhet motiverar inte att hela systemet läggs ner. Om kommissionerna har haft begränsade möjligheter att följa utbildningsanordnarnas verksamhet bör deras verksamhetsförutsättningar förbättras och resurserna stärkas. Den föreslagna nedläggningen innebär däremot att en central struktur för arbetslivets inflytande och kvalitetssäkringen avskaffas i stället för att utvecklas. Nedläggningen beräknas ge en årlig besparing på cirka 800 000 euro. Besparingen måste vägas mot arbetslivskommissionernas betydelse för utbildningens kvalitet, examinas arbetslivsrelevans och de studerandes rättsskydd. Propositionen visar inte i tillräcklig utsträckning att besparingarna står i rimlig proportion till de risker som följer av att arbetslivets möjligheter att påverka försvagas. Vi anser det också problematiskt att ministeriet enligt propositionen vid behov skulle kunna tillsätta en enskild arbetslivskommission för viss tid. En sådan möjlighet, som är beroende av prövning, kan inte ersätta ett permanent och heltäckande system som tryggar arbetslivets medverkan inom alla utbildningsområden. Yrkesutbildningen genomgår för närvarande betydande förändringar. I ett sådant läge behövs nära kontakter med arbetslivet, oberoende kvalitetssäkring och ett brett samarbete kring utvecklingen av utbildningen. Den planerade nedläggningen av arbetslivskommissionerna motverkar dessa mål. Såväl näringslivet och löntagarorganisationerna som yrkesverksamma inom undervisningssektorn har motsatt sig att arbetslivskommissionerna läggs ned utan att det finns en fungerande ersättande struktur. Det visar hur betydelsefullt arbetslivskommissionernas arbete är och hur viktigt det är att det finns en dialog mellan yrkesutbildningen och arbetslivet. Utbildning som motsvarar arbetslivets behov förbättrar de utexaminerades möjligheter att få arbete och hjälper företagen att rekrytera kompetent arbetskraft. Arbetslivskommissionernas verksamhet bör därför reformeras och utvecklas i samarbete med arbetsmarknadsparterna, företagarna, utbildningsanordnarna och de studerande, inte avvecklas. Förslag Vi föreslår att riksdagen godkänner lagförslag 1 med ändringar (Reservationens ändringsförslag) , att riksdagen godkänner lagförslag 2—4 och 6 enligt betänkandet att riksdagen förkastar lagförslag 5 och 7, och att riksdagen godkänner ett uttalande (Reservationens förslag till uttalande) Reservationens ändringsförslag 1. Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om yrkesutbildning (531/2017) 120 och 121 §, ändras 6 § 2 mom., och 15 § 4 mom., 55 § 3 mom., 108 § 4 mom., 116, 119, 122 och 124 § 1 mom., och 116 § sådan den lyder i lag 1118/2021 fogas 3 och 4 a § (Som i KuUB) 6 § (Som i den gällande lagen) 8 § (Som i KuUB) 15 § (Som i den gällande lagen) 27, 28 a, 45 a och 52 a § (Som i KuUB) 55 § (Som i den gällande lagen) 108 § (Som i den gällande lagen) 116 § (Som i den gällande lagen) 119 § (Som i den gällande lagen) 120 § (Som i den gällande lagen) 121 § (Som i den gällande lagen) 122 § (Som i den gällande lagen) 124 § (Som i den gällande lagen) 124 a och 124 b § (Som i KuUB) Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 119, 120 och 122 § som gällde vid lagens ikraftträdande tillämpas fram till den 30 april 2027. 2. Lag om ändring av lagen om studentexamen I enlighet med riksdagens beslut ändras fogas 4 a, 5 a, 21, 22 och 24 § samt ikraftträdandebestämmelsen (Som i KuUB) 3. Lag om ändring av gymnasielagen I enlighet med riksdagens beslut ändras fogas 4, 4 a, 18 a, 18 b, 34 a, 60, 61 a och 61 b § samt ikraftträdandebestämmelsen (Som i KuUB) 4. Lag om ändring av lagen om utbildning som handleder för examensutbildning I enlighet med riksdagens beslut ändras fogas 26 och 26 a § samt ikraftträdandebestämmelsen (Som i KuUB) 5. Lagförslaget förkastas. 6. Lag om ändring av 3 § i lagen om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen I enlighet med riksdagens beslut ändras 3 § och ikraftträdandebestämmelsen (Som i KuUB) 7. Lagförslaget förkastas. Reservationens förslag till uttalande Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att utveckla och stärka arbetslivskommissionernas verksamhet i samarbete med företrädare för arbetslivet, utbildningsanordnarna och de studerande. Helsingfors 18.11.2026 Pia Hiltunen sd Eeva-Johanna Eloranta sd Tuula Haatainen sd Mari Holopainen gröna Pia Lohikoski vänst
Betänkande KuUB 12 2026 rd RP 212/2026 rd Kulturutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den INLEDNING Remiss Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den ( RP 212/2026 rd Sakkunniga Utskottet har hört överdirektör Petri Lempinen undervisnings- och kulturministeriet regeringsråd Anna Kankaanpää undervisnings- och kulturministeriet konsultativ tjänsteman Ville Heinonen undervisnings- och kulturministeriet enhetschef Noora Lohi Tillstånds- och tillsynsverket enhetschef Kaisa Post Tillstånds- och tillsynsverket enhetschef, undervisningsråd Marko Aaltonen Utbildningsstyrelsen enhetschef, undervisningsråd Laura Francke Utbildningsstyrelsen specialsakkunnig Thomas Vikberg Studentexamensnämnden samkommunsdirektör, rektor Esa Karvinen Samkommunen Pohjois-Karjalan koulutuskuntayhtymä, Riveria specialsakkunnig Johanna Aappola Finlands Kommunförbund verkställande direktör, rektor Juha-Petri Niiranen Suomen Diakoniaopisto - SDO Oy ledande expert Satu Ågren Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry ledande expert Mirja Hannula Finlands näringsliv rf expert Jussi-Pekka Rode Bildningsbranschen rf chef för utbildnings- och sysselsättningsfrågor Mikko Heinikoski Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf. Skriftligt yttrande har lämnats av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf Finlands Gymnasistförbund rf Alliansen för Finlands Studerande - OSKU rf Företagarna i Finland rf. PROPOSITIONEN I propositionen föreslås det ändringar i lagen om yrkesutbildning, gymnasielagen, lagen om studentexamen, lagen om utbildning som handleder för examensutbildning, lagen om transportservice, lagen om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen samt lagen om Utbildningsstyrelsen. Det föreslås att lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen ändras så att där föreskrivs om en skyldighet för privaträttsliga utbildningsanordnare att ha beredskap för undantagsförhållanden och störningssituationer. Det föreslås att det till lagen om yrkesutbildning, gymnasielagen och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning fogas bestämmelser om anordnande av utbildning under undantagsförhållanden och i störningssituationer. Dessutom föreslås det att det till lagen om studentexamen fogas bestämmelser om anordnande av studentexamen under undantagsförhållanden och i störningssituationer. De föreslagna ändringarna ansluter sig till avsiktsförklaringen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, enligt vilken inom alla förvaltningsområden genomförs en helhetsöversyn av den lagstiftningen som gäller störningar och krissituationer. Det föreslås att lagen om studentexamen ändras så att det till lagen fogas en specialbestämmelse enligt vilken bedömningen av en provprestation i ett omprövningsförfarande inte behöver motiveras på det sätt som avses i förvaltningslagen. Det föreslås dessutom att det till lagen fogas en bestämmelse som innebär att ett beslut som förvägrar en examinand rätt att delta i studentexamen eller i de prov som ingår i den får verkställas utan dröjsmål. Därtill föreslås det att det till lagen fogas en bestämmelse, enligt vilken det som deltar i studentexamensprov på engelska ska vistas i Finland av någon annan anledning än på grund av uppehållstillstånd för studier. Dessutom föreslås det att det till gymnasielagen och lagen om studentexamen fogas bestämmelser om utbildningsanordnarens och rektorns rätt att få uppgifter om uppehållstillstånd för personer som deltar i gymnasieutbildning på engelska. Vidare föreslås det att lagen om yrkesutbildning ändras så att det till 8 § fogas utbildning som ska förbättra säkerheten för sjöfolk och andra personer som rör sig på vatten samt annan utbildning som förbättrar säkerheten. I propositionen föreslås det också att arbetslivskommissionerna för yrkesutbildning huvudsakligen läggs ner på grund av anpassningsåtgärder med avseende på statsfinanserna. Enligt förslaget överförs en del av arbetslivskommissionernas uppgifter på Utbildningsstyrelsen. I propositionen föreslås dessutom preciseringar i bestämmelserna om läsårsavgifter inom gymnasieutbildningen och i bestämmelserna om försökstillstånd inom ramen för försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2027. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Allmänt Regeringen föreslår bestämmelser om en skyldighet för privaträttsliga anordnare av utbildning på andra stadiet att ha beredskap för undantagsförhållanden och störningssituationer. Det föreslås att Tillstånds- och tillsynsverket ska övervaka att beredskapsskyldigheten uppfylls av alla som ordnar utbildning på andra stadiet. Bestämmelser om kommunernas och samkommunernas beredskapsskyldighet finns i beredskapslagen. En proposition med förslag till en ny beredskapslag och till upphävande av den gällande lagen med samma namn ( RP 294/2026 rd Utskottet anser att propositionens mål att stärka de privata utbildningsanordnarnas beredskap och trygga kontinuiteten i undervisningen under undantagsförhållanden och vid störningar är viktiga. Motsvarande ändringsförslag för småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och det fria bildningsarbetet ingår i en separat proposition ( RP 233/2026 rd I den proposition som nu behandlas föreslås det också att arbetslivskommissionerna för yrkesutbildning läggs ned som ett led i åtgärderna för att anpassa de offentliga finanserna. Vid beredningen av den föreslagna ändringen har det fästs vikt vid att ändringen inte får försämra kvaliteten på yrkesutbildningen eller arbetslivets roll i kvalitetssäkringen. I propositionen föreslås också preciseringar bland annat i lagen om studentexamen i enlighet med de behov som framkommit vid tillämpningen av lagen samt i gymnasielagen och lagen om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Beredskapsskyldighet för privaträttsliga utbildningsanordnare Syftet med propositionen (s. 11) är att förenhetliga bestämmelserna om utbildningsanordnarnas beredskapsskyldighet så att beredskapsskyldigheterna är tydliga också för privata utbildningsanordnare. Utskottet anser att de föreslagna bestämmelserna är motiverade och föreslår nedan i detaljmotiveringen preciseringar i 124 b § i lagen om yrkesutbildning och 61 b § i gymnasielagen. Prioritering av undervisning för läropliktiga. I propositionen föreslås det att man i förberedelserna för störningssituationer och undantagsförhållanden i första hand ska säkerställa undervisning inom gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och utbildningen som handleder för examensutbildning för studerande som enligt 16 § i läropliktslagen har rätt till avgiftsfri utbildning. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att stärka ställningen för läropliktiga under undantagsförhållanden och i störningssituationer och säkerställa att de studerandes studier kan fortsätta så normalt som möjligt. Det betyder emellertid inte att vuxenstuderande som har inlett sina studier måste avbryta dem. De har fortfarande rätt att slutföra redan påbörjade studier, vilket konstateras i specialmotiveringen. I sakkunnigyttrandena har det fästs uppmärksamhet vid behovet att under undantagsförhållanden och i störningssituationer även sörja för sådan utbildning som är viktig för försörjningsberedskapen, oberoende av de studerandes ålder. Utskottet anser att den föreslagna lösningen att trygga undervisningen för läropliktiga är motiverad och konstaterar med hänvisning till inkommen utredning att det är viktigt att man under undantagsförhållanden och i störningssituationer kan säkerställa ordnandet av utbildning som är nödvändig för försörjningsberedskapen och samhällsbärande funktioner. Vid långvariga och allvarliga kriser har de personalgrupper vars arbetsinsats är nödvändig för att säkerställa kontinuiteten i samhällsbärande funktioner och näringslivet en central betydelse för samhällets funktionsförmåga. Att dessa uppgifter sköts är en förutsättning för försörjningsberedskapen och för att människor ska kunna leva en trygg och så normal vardag som möjligt även under exceptionella förhållanden. Under undantagsförhållanden kan behoven av arbetskraft inom olika samhälls- och näringslivsfunktioner förändras. Behoven kan också påverkas av att den personal som under normala förhållanden arbetar inom dessa funktioner behövs i andra samhällsfunktioner. Under kriser kan det dessutom uppkomma nya arbetskraftsbehov. I sådana situationer måste anordnarna av yrkesutbildning flexibelt kunna ordna utbildningar som består av kompetenshelheter som är mindre än examina. Distansundervisning. I propositionen beaktas möjligheten att ordna undervisning som distansundervisning eller vid behov flytta verksamheten till en annan ort under undantagsförhållanden eller i störningssituationer. I ett sakkunnigyttrande har det påpekats att inom yrkesutbildningen kan inte allt förvärvande och påvisande av kunnande genomföras på distans. Det föreslogs därför att ansvaret för att ordna undervisningen ska preciseras i dessa avseenden. Utskottet konstaterar utifrån inkommen utredning att lagen om yrkesutbildning ger utbildningsanordnaren möjlighet att besluta om formerna för utbildningen, exempelvis om utbildningen ordnas som distansundervisning eller via webben. Bestämmelserna gäller både under normala förhållanden och i störningssituationer och under undantagsförhållanden. I propositionen föreslås det att det i anordnartillstånden för gymnasieutbildning och yrkesutbildning kan bestämmas om en riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift. Avsikten är inte att det i ett tillstånd ska ingå flera distansundervisningsuppgifter. Inom yrkesutbildningen kan en regional distansundervisningsuppgift innebära att vissa utbildningsanordnare förbereder sig på att i en allvarlig krissituation ordna till exempel gemensamma examensdelar som distansundervisning för studerande som inte nås för utbildning vid läroanstalter, till exempel på grund av att de har flytt från Finland. Undervisningen förutsätter med andra ord inte att personen är studerande hos en viss utbildningsanordnare, utan den är i princip öppen för alla finska medborgare. En distansundervisningsuppgift kan också beviljas en anordnare av gymnasieutbildning. Målgruppen är alla studerande inom utbildning på andra stadiet som har flytt från sin hemort eller från Finland och inte kan delta i normal examensutbildning vid läroanstalten. Undantag i fråga om ordnandet av studentexamen. I förslaget till lag om ändring av lagen om studentexamen föreslås det att studentproven genom undervisnings- och kulturministeriets beslut kan flyttas för tre månader i sänder under undantagsförhållanden och i störningssituationer. Sakkunniga har ansett att förslaget är motiverat men att en tidigareläggning av proven inom ramen för den föreslagna lagstiftningen kan förkorta examinandernas förberedelsetid avsevärt. Förslaget har ansetts kunna försämra examinandernas möjligheter att förbereda sig inför proven, deras provprestationer och välbefinnande samt medföra problem med tanke på tidsplanerna för antagningen av studerande. Utskottet hänvisar till inkommen utredning och konstaterar att det i störningssituationer och under undantagsförhållanden kan finnas ett verkligt behov av att tidigarelägga studentskrivningarna. Detta var aktuellt under coronapandemin, då det utifrån en bedömning av pandemins utveckling beslutades att studentskrivningarna skulle tidigareläggas med två veckor. Utskottet anser att det är motiverat att propositionen beaktar möjligheten till oförutsedda situationer och att de föreslagna bestämmelserna ger tillräckligt handlingsutrymme. Utskottet konstaterar att studentskrivningarna med stöd av den föreslagna bestämmelsen endast får flyttas i situationer där examinandernas hälsa och säkerhet kan äventyras. En eventuell tidigareläggning gäller på lika villkor alla examinander som deltar i provtillfället. Utskottet föreslår på de grunder som framgår av detaljmotiveringen att förslaget till ändring av lagen om studentexamen kompletteras. Tillsyn och tillsynsbefogenheter. Tillstånds- och tillsynsverket har i sitt yttrande påpekat att verket i enskilda fall inte kan ingripa i tillämpningen av undantagsbestämmelserna, utan endast förmedla lägesinformation till undervisnings- och kulturministeriet, eftersom verket inte har befogenheter att utöva tillsyn över utbildningen på andra stadiet. Enligt den uppfattning som framförs i yttrandet har inte heller undervisnings- och kulturministeriet befogenheter att ingripa. Utskottet hänvisar till erhållna uppgifter och konstaterar att undervisnings- och kulturministeriet svarar för den allmänna tillsynen och styrningen inom sitt förvaltningsområde och med stöd av detta kan ingripa i utbildningsanordnarnas verksamhet. Tillstånds- och tillsynsverket har inte motsvarande allmänna tillsynsbefogenheter inom utbildningen på andra stadiet, och till den delen föreslås inte heller någon ändring i propositionen. Utskottet konstaterar i likhet med den utredning som utskottet fått att införandet av en allmän tillsynsbefogenhet för Tillstånds- och tillsynsverket, utöver beredning av de behövliga författningsändringarna, förutsätter att det säkerställs att verket har tillräckliga resurser för att sköta uppgiften. Utskottet anser det vara viktigt att genomförandet av bestämmelserna om beredskap för undantagsförhållanden och störningssituationer stöds genom tillräcklig styrning, stödmaterial och spridning av god praxis. Det är motiverat att följa hur väl bestämmelserna fungerar i praktiken och att under nästa regeringsperiod bedöma eventuella behov av fortsatt utveckling. Nedläggningen av arbetslivskommissionerna för yrkesutbildning Det föreslås att arbetslivskommissionerna för yrkesutbildning huvudsakligen läggs ner med anledning av anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna. Enligt förslaget överförs en del av arbetslivskommissionernas uppgifter på Utbildningsstyrelsen. Enligt lagen om yrkesutbildning ska arbetslivskommissionerna bland annat delta i kvalitetssäkringen i fråga om genomförandet av yrkesprov och bedömningen av kunnandet, delta i utvecklandet av yrkesutbildningens examensstruktur samt behandla i lagen avsedda begäranden om rättelse av bedömningen av den studerandes kunnande. Sakkunnigas åsikter om förslaget om att lägga ned arbetslivskommissionerna går isär. I ett yttrande betonas det att den enskilda kommissionsstrukturen inte är det centrala, utan hur arbetslivets kontinuerliga och nationellt samordnade medverkan i utvecklingen av examina, bedömningen av kunnande och kvalitetssäkringen av utbildningen ska tryggas framöver. Det är viktigt att de nya verksamhetsformerna bereds i samarbete med arbets- och näringslivet och utbildningsanordnarna. Den föreslagna lagändringen har också motsatts med hänvisning till att arbetslivets representation även framöver behöver permanenta strukturer för utvecklingen och kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen och examenssystemet. Utskottet anser att propositionen är motiverad och understryker att arbets- och näringslivets behov enligt lagen om yrkesutbildning även framöver ska beaktas i examina och utbildning och när dessa ordnas. Vid planering, anordnande, utvärdering och utveckling av examina och utbildning samt vid bedömning av framtida kompetensbehov ska man samarbeta med arbets- och näringslivet. Detta förfaringssätt har följts hittills och enligt erhållen utredning fortsätter samarbetet också efter det aktuella lagförslagets ikraftträdande. Undervisnings- och kulturministeriet involverar dessutom de centralorganisationer som företräder arbetsmarknaden, företagarna och näringslivet i genomförandet av regeringsprogrammet och i lagberedningen. Utskottet anser i likhet med vad som sägs i en utredning till utskottet att samarbete med arbets- och näringslivet är nödvändigt för att trygga yrkesutbildningens kvalitet. Utskottet ser positivt på att den studerandes kunnande även framöver ska bedömas av två parter, så att både en lärare och en företrädare för arbetslivet deltar i bedömningen. Mot denna bakgrund har arbetsgivarna och arbetslivet fortfarande en betydande roll i kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen. Utskottet påpekar att den nuvarande regeringen har reformerat finansieringsmodellen för yrkesutbildningen genom att stärka incitamenten att ordna utbildningen så att den bättre än tidigare stöder studieprestationer, slutförande av examina och de utexaminerades sysselsättning eller övergång till fortsatta studier. För att svara mot arbetslivets kompetensbehov och rikta utbildningen till branscher med stor efterfrågan på arbetskraft behöver utbildningsanordnarna bedriva ett nära och kontinuerligt samarbete med arbetslivet i sin region. Regeringen har också inlett ett försök med en reform av verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen. Genomförandet av försöket styrs av lagen om ett försök med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen. Syftet med reformen är bland annat att stärka och fördjupa samarbetet mellan anordnarna av yrkesutbildning och arbetslivet. Undervisnings- och kulturministeriet för regionvisa diskussioner med de utbildningsanordnare som inte deltar i försöket, med fokus på att utveckla samarbetet med arbetslivet. Enligt uppgifter till utskottet har arbetslivskommissionernas förutsättningar att göra en heltäckande bedömning av yrkesutbildningen varit begränsade. Det finns 132 anordnare av yrkesutbildning och nätverket av utbildningsanordnare täcker hela landet. I praktiken har det varit möjligt för en arbetslivskommission att fokusera på verksamheten hos en eller två utbildningsanordnare. Sammantaget har en sådan sporadisk kvalitetskontroll inte fungerat som ett verktyg för kvalitetsledning, även om den har kunnat ha betydelse i enstaka fall. Nedläggningen av arbetslivskommissionerna inverkar direkt på budgeten, eftersom sammanlagt 800 000 euro dras av från Utbildningsstyrelsens omkostnader och utvecklingsfinansiering i budgeten för 2027. Det förslag som framfördes i ett sakkunnigyttrande om att ersätta arbetslivskommissionerna med en permanent nationell delegation för arbetslivssamarbete, regionala sektioner och ett branschspecifikt sakkunnigregister skulle förutsätta att nya permanenta organ inrättas och att deras verksamhet finansieras kontinuerligt. På grund av det betydande behovet att anpassa de offentliga finanserna finns det i det nuvarande ekonomiska läget inga realistiska möjligheter att inrätta nya strukturer som kräver permanenta resurser. Därför är det ändamålsenligt att i första hand överväga hur arbetslivets medverkan kan stärkas utifrån befintliga strukturer och verksamhetsmodeller. Utskottet påpekar dessutom att arbetslivskommissionerna inte läggs ned helt och hållet. I propositionen föreslås det att ministeriet kan tillsätta en arbetslivskommission för viss tid. Kommissionens uppgift ska vara att delta i utvecklingen av examensstrukturen inom yrkesutbildningen och examensgrunderna samt att fungera som arbetslivets sakkunnigorgan i frågor som gäller yrkesutbildning. Studentexamensnämndens skyldighet att motivera ett beslut i ett omprövningsförfarande Det föreslås att lagen om studentexamen ändras bland annat så att det till lagen fogas en specialbestämmelse enligt vilken det är tillåtet att i ett omprövningsförfarande som gäller en provprestation avvika från den i förvaltningslagen föreskrivna skyldigheten att motivera ett beslut. Förslaget fick stöd vid sakkunnigutfrågningen, men har också ansetts vara problematiskt med tanke på examinandens rättsskydd, eftersom examinanden då inte får information om grunderna för beslutet om hans eller hennes prestation. Enligt utskottets uppgifter motsvarar de föreslagna bestämmelserna nuvarande praxis. Riksdagens biträdande justitieombudsman ansåg i sitt beslut med anledning av ett klagomål (EOAK/2193/2023, 20.6.2024) att det är motiverat att bedöma behovet av att i lagstiftningen om studentexamen föreskriva om omprövningsförfarandet och om eventuella undantag från eller flexibilitet i skyldigheten att motivera beslutet på ett sätt som beaktar såväl rättsskyddsaspekterna som särdragen i ärendet och beslutets karaktär. Detta gäller om de allmänna utgångspunkterna i förvaltningslagen inte anses lämpa sig direkt för förfarandet som sådana i praktiken. En begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt i enlighet med 49 e § i förvaltningslagen, och ett undantag från skyldigheten att motivera beslutet gör behandlingen snabbare. Undantaget kan anses ligga i examinandens intresse, eftersom han eller hon snabbare kan delges avgörandet som gäller provprestationen, vilket kan vara till nytta vid antagningen till högskolestudier eller vid anmälan till proven i studentexamen. Studentexamensnämnden strävar efter att behandla alla begäranden om omprövning inom fyra veckor från sista inlämningsdatum för dem. Tillgodoseendet av examinandens rättsskydd tryggas också genom att det i regel ska utses minst två censorer för att behandla begäran om omprövning. Ingen av censorerna får tidigare ha bedömt provsvaret i fråga. I den utredning som lämnats till utskottet har det också framförts att utförliga motiveringar i samband med ett avgörande med anledning av en begäran om omprövning kan äventyra likabehandlingen av examinanderna, om en enskild examinand får betydligt mer omfattande rådgivning än övriga examinander om provprestationen och tillämpningen av bedömningskriterierna. För att fullgöra sin rådgivningsskyldighet enligt 8 § i förvaltningslagen publicerar Studentexamensnämnden omfattande information om studentexamen och bedömningen av proven för nuvarande och framtida examinander samt deras lärare. Utöver det som sägs ovan ska Studentexamensnämnden också i fortsättningen i enlighet med nuvarande praxis i sitt beslut med anledning av omprövningsförfarandet ange vilka bestämmelser som tillämpats och redogöra för resultatet av begäran om omprövning samt för behandlingen av begäran om omprövning i enlighet med lagen. Dessutom ska det redogöras för hur bedömningsgrunderna har tillämpats på examinandens provprestation. Det slutliga totala poängtalet, vitsordet och utskriften av provprestationen, inklusive anteckningar om behandlingen av omprövningen, finns tillgängliga för examinanden via tjänsten Min Studieinfo. Examinanden kan på så sätt sätta sig in i grunderna för bedömningen och få klarhet i vad bedömningen av provprestationen grundar sig på, även om bedömningen inte har motiverats separat och individuellt. DETALJMOTIVERING 1. Lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 124 b §. Lägesbild över störningssituationer och undantagsförhållanden. I paragrafen föreslås bestämmelser om utbildningsanordnarens skyldighet att på begäran ge undervisnings- och kulturministeriet och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården de uppgifter som är nödvändiga för samordningen av beredskapsåtgärderna samt för att skapa en lägesbild över störningssituationer eller undantagsförhållanden. Den gällande lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om rätten att få uppgifter för att skapa en lägesbild, och därför har det varit svårt att få de uppgifter som behövs. Den föreslagna bestämmelsen om att trygga undervisnings- och kulturministeriets och Tillstånds- och tillsynsverkets tillgång till information är således behövlig, men den tryggar enligt utskottets uppgifter inte tillräckligt tydligt myndigheternas rätt att få uppgifter för att sköta sina uppgifter i anslutning till beredskapsskyldigheten. Utskottet föreslår utifrån inkommen utredning att paragrafen ändras så att den föreskriver om Tillstånds- och tillsynsverkets och undervisnings- och kulturministeriets rätt att trots sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt få de uppgifter som anges i paragrafen. Rätten att få uppgifter ska utöver uppgifter från utbildningsanordnarna även omfatta uppgifter i de register och informationsresurser som avses i lagen om nationella studie-, utbildnings- och examensregister, till den del uppgifterna är nödvändiga för samordningen av beredskapsåtgärderna samt för att skapa en lägesbild över störningssituationer eller undantagsförhållanden. 2. Lagen om ändring av lagen om studentexamen 5 a §. Rätt att avlägga studentexamen på engelska. I propositionen föreslås det att paragrafen får ett nytt 4 mom. som kompletterar bestämmelserna om rätten att avlägga studentexamen på engelska. Syftet är att genom bestämmelsen förenhetliga förutsättningarna för avläggande av studentexamen på engelska med förutsättningarna enligt 21 a § i gymnasielagen för antagning till gymnasieutbildning på engelska (RP, s. 55). Rätten enligt det föreslagna 4 mom. är knuten till tidpunkten då gymnasiestudierna inleds. Den föreslagna bestämmelsen förtydligar den gällande regleringen och stöder en enhetlig tillämpning av den. Utskottet anser emellertid utifrån inkommen utredning att det kan vara nödvändigt att komplettera bestämmelsen så att den också omfattar inledandet av en yrkesinriktad grundexamen på engelska. På så sätt omfattar regleringen samtliga studerandegrupper som har rätt att avlägga studentexamen på engelska. Utskottet föreslår att ordalydelsen ”eller avläggandet av yrkesinriktad grundexamen på engelska” fogas till momentet efter omnämnandet av rätten för personer som inleder gymnasiestudier. 3. Lagen om ändring av gymnasielagen 61 b §. Lägesbild av störningssituationer och undantagsförhållanden. Utskottet hänvisar ovan till förslaget om ändring av 124 b § i lagen om yrkesutbildning och föreslår att motsvarande ändring görs i 61 b § i gymnasielagen. FÖRSLAG TILL BESLUT Kulturutskottets förslag till beslut: Riksdagen godkänner lagförslag 4—7 i proposition RP 212/2026 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1—3 i proposition RP 212/2026 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) Utskottets ändringsförslag 1. Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning I enlighet med riksdagens beslut upphävs ändras fogas 3 § Definitioner I denna lag avses med 1) Störningssituation a) allvarliga epidemier, b) grov vandalism eller brottslighet eller terrordåd eller andra våldsdåd, c) cyberattacker med allvarliga konsekvenser, d) allvarliga störningar i energiförsörjningen eller kommunaltekniken, e) till sina verkningar allvarliga natur- eller miljökatastrofer eller extrema väderfenomen, f) storolyckor och g) andra allvarliga störningssituationer som till sina verkningar kan jämställas med a–f punkten. 4 a § Prioritering av läropliktiga under undantagsförhållanden och i störningssituationer I störningssituationer och under undantagsförhållanden enligt beredskapslagen (1552/2011) ska utbildningsanordnaren i första hand trygga utbildningen för de studerande som har rätt till avgiftsfrihet enligt 16 § i läropliktslagen, om den tillgängliga finansieringen eller andra resurser väsentligt minskar. Om störningssituationen eller undantagsförhållandena fortgår i över en månad och utbildningsanordnarens tillgängliga finansiering eller övriga resurser har minskat väsentligt, ska läropliktiga ges företräde vid antagningen av studerande. 6 § Examensstruktur Utbildningsstyrelsen bereder förslag till ändringar av den examensstruktur som avses i 1 mom. 8 § Utbildning som förbereder för yrkesuppgifter och säkerhetsutbildning Utöver det som föreskrivs i 6 och 7 § kan det som yrkesutbildning ordnas 1) utbildning som förbereder för yrkesuppgifter som förvärvs- och trafikflygare, som yrkespilot i helikopterverksamhet och som flygledare, 2) utbildning som ska förbättra säkerheten för sjöfolk och andra personer som rör sig på vatten samt annan utbildning som är ägnad att förbättra säkerheten. 15 § Examensgrunder Utbildningsstyrelsen ska bereda examensgrunderna i samarbete med representanter för arbets- och näringslivet, utbildningsanordnarna och andra viktiga intressentgrupper. 27 § Övriga rättigheter, skyldigheter, villkor och uppgifter som ska anges i ett anordnartillstånd I anordnartillståndet kan det också bestämmas om andra skyldigheter, om tryggandet av tillgång till utbildning eller andra orsaker som hänför sig till ordnande av examina och utbildning förutsätter det. I anordnartillståndet kan det bestämmas om en riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift eller en samordningsuppgift i anslutning till beredskap och beredskapsplanering. Dessutom kan anordnartillståndet innehålla bestämmelser om villkor för ordnandet av examina och utbildningar samt bestämmelser om utvecklingsuppgifter och andra uppgifter. 28 a § Förutsättningar för beviljande av en riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift eller en samordningsuppgift som gäller beredskap och beredskapsplanering En riksomfattande eller regional distansundervisningsuppgift eller en samordningsuppgift som gäller beredskap och beredskapsplanering kan bestämmas för en sökande som har ett gällande tillstånd att ordna utbildning. Ett villkor för att bestämma en sådan uppgift för en sökande är att denne har en omfattande utbildningsverksamhet samt de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna för skötseln av uppgiften i fråga. Undervisnings- och kulturministeriet ska i anslutning till beslutsfattandet försäkra sig om att anordnartillstånden för uppgifterna i fråga bildar en helhet som beaktar att de regionala uppgifterna ska vara heltäckande samt båda nationalspråkens ställning. Närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av en sådan uppgift kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 45 a § Utarbetande och godkännande av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet under undantagsförhållanden och i störningssituationer Med avvikelse från 45 § är utbildningsanordnaren under undantagsförhållanden och i störningssituationer som varar i längre än i två veckor…