Etusivu · Valmistellut asiat · GrUU 77/2026 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till barnskyddslag och till lagar som har samband med den
GrUU 77/2026 rd · Valiokunnan lausunto
Tiedot
| Tunnus | GrUU 77/2026 rd |
|---|---|
| Tyyppi | Valiokunnan lausunto |
| Kuvaus | Valiokunnan toiselle valiokunnalle antama lausunto käsiteltävänä olevasta asiasta. |
| Päivämäärä | 13.11.2026 |
| Kieli | Ruotsi |
| Alkuperäinen | PDF eduskunnan arkistosta ↗ |
Aiheet
barnskyddbarn (åldersgrupper)omhändertagandevård i fosterhemintressebevakningefterföljande vård (socialvård)barnskyddsanstaltersocialarbetarevälfärdsområdensocial servicesocialvård
Henkilöt ja roolit
| Nimi | Rooli | Asema |
|---|---|---|
| Mats Löfström | allekirjoittaja | — |
| Tiina Muinonen | mainittu | regeringsråd |
| Susanna Hoikkala | mainittu | konsultativ tjänsteman |
| Maija Iles | mainittu | regeringsråd |
| Mikko Sarja | mainittu | biträdande justitieombudsman |
| Arsim Zekaj | mainittu | social- och hälsovårdsminister |
| John Eriksson | mainittu | förvaltningschef |
| Maj-Len Österlund | mainittu | byråchef |
| Tove Nylund | mainittu | specialsakkunnig |
| Marine Holm-Johansson | mainittu | landshövding |
| Sören Silverström | mainittu | förvaltningschef |
| Toomas Kotkas | mainittu | professor |
| Eeva Nykänen | mainittu | professor |
| Sten Palmgren | mainittu | juris licentiat |
| Maija Sakslin. | mainittu | juris licentiat |
| Anu Mutanen | mainittu | biträdande professor |
| Olli Mäenpää. | mainittu | professor |
| Heikki Vestman | mainittu | — |
| Onni Rostila | mainittu | — |
| Hannu Hoskonen | mainittu | — |
| Arja Juvonen | mainittu | — |
| Teemu Keskisarja | mainittu | — |
| Johannes Koskinen | mainittu | — |
| Mats Löfström | mainittu | — |
| Krista Mikkonen | mainittu | — |
| Mira Nieminen | mainittu | — |
| Johanna Ojala-Niemelä | mainittu | — |
| Jani Mäkelä | mainittu | — |
| Ville Valkonen | mainittu | — |
| Johannes Heikkonen. | mainittu | — |
Valiokunnat
GrundlagsutskottetStatens ämbetsverk på Ålandperustuslakivaliokuntariksdagens justitieombudsmans kanslisocial- och hälsovårdsministerietÅlands landskapsregering
Teksti
Utlåtande GrUU 77 2026 rd RP 182/2026 rd Grundlagsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till barnskyddslag och till lagar som har samband med den Till social- och hälsovårdsutskottet INLEDNING Remiss Regeringens proposition till riksdagen med förslag till barnskyddslag och till lagar som har samband med den ( RP 182/2026 rd Sakkunniga Utskottet har hört regeringsråd Tiina Muinonen social- och hälsovårdsministeriet konsultativ tjänsteman Susanna Hoikkala social- och hälsovårdsministeriet regeringsråd Maija Iles social- och hälsovårdsministeriet biträdande justitieombudsman Mikko Sarja riksdagens justitieombudsmans kansli social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj Ålands landskapsregering förvaltningschef John Eriksson Ålands landskapsregering byråchef Maj-Len Österlund Ålands landskapsregering specialsakkunnig Tove Nylund Ålands landskapsregering landshövding Marine Holm-Johansson Statens ämbetsverk på Åland förvaltningschef Sören Silverström Statens ämbetsverk på Åland professor Toomas Kotkas professor Eeva Nykänen juris licentiat Sten Palmgren juris licentiat Maija Sakslin. Skriftligt yttrande har lämnats av biträdande professor Anu Mutanen professor Olli Mäenpää. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår att det stiftas en ny barnskyddslag. I propositionen föreslås dessutom ändringar i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lagen om ordnande av social- och hälsovård, lagen om elev- och studerandevård, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. Propositionen innehåller också ändringar av teknisk natur i flera andra lagar. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2027. I propositionen ingår ett avsnitt om lagförslagets förhållande till grundlagen och lagstiftningsordningen. Enligt propositionen kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Regeringen anser det dock önskvärt att grundlagsutskottet lämnar utlåtande i ärendet. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Utgångspunkter för bedömningen (1) (2) Säkerhetspersoner (3) (4) GrUU 20/2002 rd RP 1/1998 rd GrUU 20/2002 rd GrUU 28/2001 rd (5) GrUU 22/2014 rd (6) Tillämpning av bestämmelserna på Åland (7) (8) GrUU 18/2022 rd GrUU 17/2021 rd (9) (10) (11) GrUU 18/2022 rd GrUU 72/2022 rd GrUU 57/2026 rd GrUU 72/2022 rd (12) Tillsyn och utlämnande av personuppgifter på Åland (13) (14) GrUB 2/2019 rd GrUB 3/2018 rd (15) Beredningen av propositionen (16) FÖRSLAG TILL BESLUT Grundlagsutskottet anför att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 1 endast om utskottets konstitutionella anmärkningar till 4 § 2 mom. beaktas på behörigt sätt. Helsingfors 13.11.2026 I den avgörande behandlingen deltog ordförande Heikki Vestman saml vice ordförande Onni Rostila saf medlem Hannu Hoskonen cent medlem Arja Juvonen saf medlem Teemu Keskisarja saf medlem Johannes Koskinen sd medlem Mats Löfström sv medlem Krista Mikkonen gröna medlem Mira Nieminen saf medlem Johanna Ojala-Niemelä sd ersättare Jani Mäkelä saf ersättare Ville Valkonen saml. Sekreterare var utskottsråd Johannes Heikkonen. Avvikande mening Motivering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till barnskyddslag och till lagar som har samband med den ( RP 182/2026 rd I regeringens proposition föreslås att den gällande lagen upphävs och att det i stället stiftas en ny barnskyddslag. Om propositionens tillämpning på Åland konstateras följande i propositionens 4 §: "Vad som i denna lag föreskrivs om välfärdsområden ska när det gäller landskapet Åland tillämpas på kommunerna i landskapet Åland, om det är fråga om följande angelägenheter enligt 27 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991): 1) förhållandet till utländska makter enligt 4 punkten, 2) barns rättsliga ställning enligt 7 punkten, eller 3) administrativa ingrepp i den personliga friheten enligt 24 punkten. Vad som i angelägenheter som avses i 1 mom. föreskrivs om tjänsteinnehavare och andra behöriga personer i tjänsteförhållande som beslutar om barnskyddsåtgärder tillämpas på motsvarande personer i tjänsteförhållande i kommunerna i landskapet Åland." Grundlagsutskottet redogör förtjänstfullt i sitt utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet över propositionens grundlagsenlighet. Till nästan samtliga delar kan undertecknad hålla med om utskottets avväganden. Utskottet konstaterar berömligt att lagförslagets 4.2 § behöver slopas för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Utskottet motiverar detta med att förslaget inte är förenligt med självstyrelselagens (1144/1991) behörighetsfördelning mellan riket och landskapet. Däremot kan undertecknade inte hålla med om utskottets slutsats när det kommer till bedömningen om godtagbarheten av lösningen i lagförslagets 4.1 §, trots att grundlagsutskottet riktar stark kritik mot den föreslagna lösningen och understryker att självstyrelselagen behöver ändras. I lagförslagets 4.1. § föreslås det att barnskyddslagens uppgifter som hör till rikets behörighet riktas på Åland till åländska kommuner. I propositionen motiveras lösningen med att arrangemanget motsvarar det gällande läget i ikraftvarande barnskyddslagens 93 §. Problemet med att motivera lösningen med sagda paragraf är att den stiftades i samband med att välfärdsområden grundades i samband med social- och hälsovårdsreformen och var menad som en temporär kortvarig övergångslösning för att inte äventyra hela social- och hälsovårdsreformens i ikraftträdande i landet som helhet. Då överfördes majoriteten av kommuners uppgifter inom social- och hälsovård och räddningstjänst över till välfärdsområden. Reformen omfattade inte Åland och det finns inga välfärdsområden på Åland. Således fick lösningen bli att i vissa fall ansvarar åländska kommuner på Åland över barnskyddet. Den lösningen var menad att vara temporär tills revideringen av självstyrelselagen skulle göras. Det är korrekt att grundlagsutskottet då gjorde en bedömning över arrangemanget och konstaterade att det inte fanns absoluta hinder för det, men lösningen var som redan nämnt inte menad att vara permanent och Ålandsdelegationens ståndpunkt i frågan avsåg specifikt en tillfällig lösning. I efterhand ser man nu att grundlagsutskottet då antagligen tog en för mjuk linje då man litade på att ändringarna i självstyrelselagen snabbt skulle kunna göras. Nu snart fem år senare har ändringarna fortfarande inte gjorts på ändamålsenligt sätt. Trots att grundlagsutskottet nu skärper tonen och linjen ytterligare skulle det varit viktigt att rakt ut säga att lösningen inte längre går och är ändamålsenlig för att lagförslaget skulle kunna fortsätta behandlas i vanlig lagstiftningsordning. I sakkunnighöranden har juris licentiat Sten Palmgren ansett att grundlagsutskottet nu borde ha linjerat, att åländska kommuner inte kan åläggas nya uppgifter som hör till rikets behörighet ifall det inte på motsvarande sätt ges nya uppgifter till rikets kommuner. Sten Palmgren konstaterar i sitt utlåtande: Eftersom kommunerna på Åland (i praktiken en samkommun) hittills har skött uppgifterna enligt barnskyddslagen även till den del de hänför sig till rikets lagstiftningsbehörighet, kunde man tänka sig att detta vore möjligt även framöver också i det fall att välfärdsområdena åläggs nya uppgifter. Enligt min uppfattning är en sådan lösning inte nödvändigtvis problematisk med hänsyn till lagstiftningsordningen, men den skulle strida mot självstyrelselagens anda.Det är viktigt att nödvändiga ändringar nu snabbt görs i självstyrelselagen för att reglera dessa områden i linje med det grundlagsutskottet i övrigt slår fast i utlåtandet. Med hänsyn till ovan föreslår jag, att grundlagsutskottet anser att det föreslagna 1. lagförslagets 4.1 § nu behöver bedömas på ett nytt sätt, eftersom självstyrelselagen inte ändrades till denna del i samband med revideringen, även om grundlagsutskottet kontinuerligt tagit ställning till att ärendet behöver regleras på ett tillbörligt sätt ( GrUU 18/2022 rd Grundlagsutskottet understryker att kommunerna på Åland inte kan tilldelas nya uppgifter som tillfaller under rikets lagstiftningsbehörighet i situationer där motsvarande uppgifter inte tilldelas till kommunerna i riket. En dylik ändring är en förutsättning för att 1. lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Avvikande mening Jag föreslår att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 1 endast om utskottets konstitutionella anmärkningar till 4 § 1 och 2 mom. beaktas på behörigt sätt. Helsingfors 13.11.2026 Mats Löfström sv