Etusivu · Valmistellut asiat · FsUB 6/2026 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet och till lagar som har samband med den
FsUB 6/2026 rd · Valiokunnan mietintö
Tiedot
| Tunnus | FsUB 6/2026 rd |
|---|---|
| Tyyppi | Valiokunnan mietintö |
| Kuvaus | Valiokunnan mietintö eli sen kannanotto asiasta, jonka eduskunta on lähettänyt sille valmisteltavaksi. |
| Päivämäärä | 17.11.2026 |
| Kieli | Ruotsi |
Aiheet
militär underrättelseinhämtningdatakommunikationbefogenheterhotinformationssystem (tekniska system)nationell säkerhetförsvarsmakteninformationsanskaffninglandets försvarinformationsutbytemyndigheterGränsbevakningsväsendet
Henkilöt ja roolit
| Nimi | Rooli | Asema |
|---|---|---|
| Timo Furuholm | allekirjoittaja | — |
| Kosti Honkanen | mainittu | äldre regeringssekreterare |
| Juhani Karjomaa | mainittu | konsultativ tjänsteman |
| Niklas Vainio | mainittu | lagstiftningsråd |
| Juha Vehmaskoski | mainittu | konsultativ tjänsteman |
| Timo Kievari | mainittu | enhetschef |
| Maiju Vertanen | mainittu | planerare |
| Janne Salminen | mainittu | justitiekansler |
| Kimmo Hakonen | mainittu | underrättelsetillsynsombudsman |
| Pekka Turunen | mainittu | underrättelsechef, generalmajor |
| Tatu Kemiläinen | mainittu | militärjurist |
| Sami Piispanen | mainittu | överinspektör |
| Mikko Eteläpää | mainittu | referendarieråd |
| Jari Yli-Pelkonen | mainittu | polisinspektör |
| Jussi Leskinen | mainittu | tingsdomare |
| Juho Vanhatalo | mainittu | chef för brottsbekämpningsenheten, kommendör |
| Jan Sjöblom | mainittu | chefsjurist |
| Teemu Karnio | mainittu | biträdande avdelningschef |
| Pekka Turunen | mainittu | underrättelsechef, generalmajor |
| Heikki Autto | mainittu | — |
| Mikko Savola | mainittu | — |
| Otto Andersson | mainittu | — |
| Miko Bergbom | mainittu | — |
| Timo Furuholm | mainittu | — |
| Hanna Holopainen | mainittu | — |
| Tomi Immonen | mainittu | — |
| Riitta Kaarisalo | mainittu | — |
| Mika Kari | mainittu | — |
| Pauli Kiuru | mainittu | — |
| Jarno Limnell | mainittu | — |
| Juha Mäenpää | mainittu | — |
| Hanna Räsänen | mainittu | — |
| Paula Werning | mainittu | — |
| Heikki Savola. | mainittu | — |
Valiokunnat
FiCom rfFinlands Reservofficersförbund rfFinlands näringsliv rfFinnish Information Security Cluster — Kyberala ryFörsvarsmakten.FörsvarsutskottetGränsbevakningsväsendetHelsingfors tingsrättHuvudstabenJustitiekanslersämbetetOfficersförbundet.PolisstyrelsenReservistförbundetdataombudsmannens byråförsvarsministerietgrundlagsutskottetinrikesministerietjustitieministerietkommunikationsministerietpuolustusvaliokuntariksdagens justitieombudsmans kansliskyddspolisenunderrättelsetillsynsombudsmannens byrå
Teksti
Näytä koko teksti (120 334 merkkiä)
Betänkande FsUB 6 2026 rd RP 104/2026 rd Försvarsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet och till lagar som har samband med den INLEDNING Remiss Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet och till lagar som har samband med den ( RP 104/2026 rd Utlåtande Följande utlåtande har lämnats i ärendet grundlagsutskottet GrUU 62/2026 rd Sakkunniga Utskottet har hört äldre regeringssekreterare Kosti Honkanen försvarsministeriet konsultativ tjänsteman Juhani Karjomaa försvarsministeriet lagstiftningsråd Niklas Vainio justitieministeriet konsultativ tjänsteman Juha Vehmaskoski inrikesministeriet enhetschef Timo Kievari kommunikationsministeriet planerare Maiju Vertanen kommunikationsministeriet justitiekansler Janne Salminen Justitiekanslersämbetet underrättelsetillsynsombudsman Kimmo Hakonen underrättelsetillsynsombudsmannens byrå underrättelsechef, generalmajor Pekka Turunen Huvudstaben militärjurist Tatu Kemiläinen Huvudstaben överinspektör Sami Piispanen dataombudsmannens byrå referendarieråd Mikko Eteläpää riksdagens justitieombudsmans kansli polisinspektör Jari Yli-Pelkonen Polisstyrelsen tingsdomare Jussi Leskinen Helsingfors tingsrätt chef för brottsbekämpningsenheten, kommendör Juho Vanhatalo Gränsbevakningsväsendet chefsjurist Jan Sjöblom skyddspolisen biträdande avdelningschef Teemu Karnio Försvarsmakten. Skriftligt yttrande har lämnats av Gränsbevakningsväsendet underrättelsechef, generalmajor Pekka Turunen Huvudstaben Finlands näringsliv rf FiCom rf Finnish Information Security Cluster — Kyberala ry Reservistförbundet Finlands Reservofficersförbund rf Officersförbundet. PROPOSITIONEN Propositionen Regeringen föreslår att lagen om militär underrättelseverksamhet, lagen om försvarsmakten, gränsbevakningslagen och strafflagen samt fem andra lagar ändras. Det föreslås att de bestämmelser i lagen om militär underrättelseverksamhet som gäller underrättelseinhämtning som avser datatrafik ändras så att det vid underrättelseinhämtningen ska gå att fastställa sökbegreppen bättre så att underrättelseinhämtningen blir mer exakt inriktad. Militärunderrättelsemyndigheterna ges enligt förslaget möjlighet att behandla tekniska data i syfte att identifiera en del av ett kommunikationsnät eller identifiera dirigeringen av och ändringar i datatrafik. I den underrättelseinhämtning som avser datatrafik slopas förbudet mot att använda sökbegrepp som beskriver innehållet i ett meddelande samt förbudet mot att som sökbegrepp använda en teleterminalutrustning eller teleadress som finns eller kan förmodas finnas i Finland. I propositionen föreslås det att det inte längre ska underrättas om att underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer har använts. I propositionen föreslås bestämmelser om en ny befogenhet inom den underrättelseinhämtning som avser datasystem med vars hjälp det ska vara möjligt att inhämta information om militär verksamhet eller om driften i Finland av datasystem som används för verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot den nationella säkerheten. Det föreslås att Gränsbevakningsväsendet ges behörighet att bistå militärunderrättelsemyndigheterna och på begäran av en militärunderrättelsemyndighet vidta vissa enskilda åtgärder i anslutning till användningen av vissa metoder för underrättelseinhämtning. Dessutom ska personer som inte är militärunderrättelsemyndigheter ges möjlighet att agera i avgränsade situationer och under ledning och övervakning av en militärunderrättelsemyndighet. Det föreslås att informationsutbytet mellan militärunderrättelsemyndigheterna och vissa andra myndigheter utvidgas med tanke på utarbetandet av fullgöranderapporter och sådana situationer där det är nödvändigt att myndigheterna får information för utförandet av ett underrättelseuppdrag. I propositionen föreslås dessutom enstaka ändringar som hänför sig till författningsöversyn och ändringar som föranleds av preciseringsbehov som identifierats i den praktiska underrättelseverksamheten. I lagen om försvarsmakten föreslås bestämmelser om inhämtande av information från allmänt tillgängliga källor och om användning av täckmantel vid sådant inhämtande av information. Genom propositionen genomförs de föresatser om utveckling av underrättelselagstiftningen som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Propositionens bakgrund och syften (1) FsUB 9/2018 rd RP 203/2017 rd (2) (3) (4) SRR 11/2021 rd RSk 70/2022 rd FvUB 35/2022 rd (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) GrUU 62/2026 rd Förändringar i säkerhets- och cybermiljön (13) (14) (15) (16) (17) (18) (19) (20) (21) (22) Grundlagsutskottets allmänna synpunkter på propositionen (23) GrUU 62/2026 rd (24) GrUU 36/2018 rd GrUB 4/2018 rd (25) (26) (27) Skyldighet att underrätta (28) (29) (30) (31) (32) (33) (34) (35) (36) (37) (38) Beslut om teleavlyssning och annat motsvarande inhämtande av information (39) (40) (41) (42) (43) (44) (45) (46) Anmälan till underrättelsetillsynsombudsmannen om beslut som gäller anordningar som är föremål för en åtgärd (47) (48) Nödvändigheten av att trygga tillräckliga resurser för underrättelsetillsynsombudsmannen (49) (50) (51) (52) (53) (54) DETALJMOTIVERING 1. Lagen om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet 18 a §. Samverkan med Gränsbevakningsväsendet. Det föreslås att Gränsbevakningsväsendet ska få befogenhet att på begäran av en militärjurist eller någon annan tjänsteman som är särskilt förtrogen med användningen av metoder för underrättelseinhämtning utföra en enskild åtgärd enligt 22, 26, 28, 30, 32, 41, 42, 54 eller 56 § i lagen om militär underrättelseverksamhet. Det är således fråga om observation och systematisk observation, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk spårning, teknisk observation av utrustning, inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning, installation och avinstallation av anordningar, metoder eller programvara samt platsspecifik underrättelseinhämtning och kopiering. I sitt betänkande om ändring av 10 § i grundlagen konstaterade grundlagsutskottet att utskottet som en avgränsning av bestämmelsens tillämpning bland annat framhåller att inhämtningen av information om verksamhet som hotar den nationella säkerheten med stöd av bestämmelsen ska kunna anförtros uteslutande de myndigheter som svarar för den nationella säkerheten (skyddspolisen, huvudstaben och Försvarsmaktens underrättelsetjänst). Grundlagsutskottet fäster uppmärksamhet vid att Gränsbevakningsväsendet inte nämns i förarbetena till 10 § 4 mom. i grundlagen. Bland de befogenheter som nu föreslås för Gränsbevakningsväsendet kan enligt grundlagsutskottet åtminstone teknisk avlyssning, teknisk observation av utrustning och kopiering riktas mot förtroliga meddelanden, som det särskilda lagförbehållet i 10 § 4 mom. i grundlagen skyddar uttryckligen vid inhämtning av information om verksamhet som hotar den nationella säkerheten. Grundlagsutskottet anser att avgränsningen av tillämpningsområdet för 10 § 4 mom. i grundlagen innebär att Gränsbevakningsväsendet inte kan ges alla de befogenheter som nu föreslås. Grundlagsutskottet anser att den föreslagna 18 a § bör avgränsas. Bestämmelsen kan avgränsas så att Gränsbevakningsväsendets föreslagna befogenhet endast omfattar sådana av de nämnda åtgärderna som inte kan riktas mot förtroliga meddelanden, exempelvis observation, systematisk observation, teknisk spårning, inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning och platsspecifik underrättelseinhämtning. Alternativt kan avgränsningen göras så att teknisk avlyssning, teknisk observation av utrustning och kopiering alltid utförs av en tjänsteman vid militärunderrättelsemyndigheten själv, medan Gränsbevakningsväsendet endast ger exempelvis logistiskt eller tekniskt stöd. Försvarsutskottet bör ändra regleringen till denna del. Grundlagsutskottet konstaterar dessutom i sitt utlåtande att det i motiveringen till lagstiftningsordningen sägs (s. 224) att eftersom militärunderrättelsemyndigheten har ansvaret för de åtgärder som avses i 18 a §, är åtgärderna föremål för kraftig tillsyn. Eftersom underrättelsetillsynsombudsmannen utövar tillsyn över all underrättelseverksamhet, torde enligt grundlagsutskottet också de enskilda åtgärder som Gränsbevakningsväsendet enligt förslaget utför i samband med användningen av metoder för underrättelseinhämtning omfattas av ombudsmannens tillsynsbefogenheter. I specialmotiveringen till förslaget (s. 134) sägs det emellertid att Gränsbevakningsväsendets åtgärder inte handlar ”om underrättelseverksamhet, eftersom behandlingen och analysen av de uppgifter som fåtts genom åtgärden alltid sker vid militärunderrättelsemyndigheten”. Verksamheten sker inom ramen för militärunderrättelsemyndighetens befogenhet och under dess styrning och övervakning. Grundlagsutskottet anser att den föreslagna bestämmelsen bör beskriva och avgränsa innebörden av en ”enskild åtgärd”, innehålla bestämmelser om behandlingen av förtroliga meddelanden och ta ställning till underrättelsetillsynsombudsmannens befogenhet att övervaka de åtgärder som Gränsbevakningsväsendet utför enligt förslaget. Försvarsutskottet bör precisera regleringen till denna del. Försvarsutskottet konstaterar att med en enskild åtgärd avses i bestämmelsen en konkret, kortvarig och avgränsad uppgift som hänför sig till genomförandet av en metod för underrättelseinhämtning. Åtgärden ska på förhand kunna specificeras i fråga om tid, område, föremål och innehåll. En enskild åtgärd kan bestå av tekniska eller praktiska delåtgärder, om delåtgärderna är nödvändiga för att genomföra åtgärden, har ett direkt samband med användningen av metoden för underrättelseinhämtning och bildar en tidsmässigt och funktionellt sammanhängande helhet. Flera sinsemellan oberoende uppgiftsmoment som riktas mot olika föremål eller hänför sig till olika tidpunkter kan inte betraktas som en och samma åtgärd. Försvarsutskottet understryker att Gränsbevakningsväsendet inte har självständig prövningsrätt i fråga om användningen eller inriktningen av en metod för underrättelseinhämtning. Militärunderrättelsemyndigheten beslutar om användningen av en metod för underrättelseinhämtning, specificerar åtgärden och ansvarar för att åtgärden är lagenlig och för dess inriktning. Gränsbevakningsväsendets prövning är begränsad till det praktiska utförandet av den tilldelade uppgiften inom de ramar som följer av lagen, militärunderrättelsemyndighetens begäran och de föreskrifter och begränsningar som meddelats. Utskottet understryker att utvidgningen av Gränsbevakningsväsendets uppgifter ska beaktas i instruktionerna, utbildningen samt den interna och externa tillsynen. När det gäller tillsynen understryker utskottet också behovet av tillräcklig dokumentation som möjliggör en effektiv tillsyn samt behovet av tillräckliga resurser för tillsynen. Utskottet påpekar att statsrådets förordning om metoder för underrättelseinhämtning inom militär underrättelseverksamhet, som bland annat gäller protokollföring, under alla omständigheter måste ändras. I förordningen bör det också tas närmare ställning till de omständigheter som ska registreras i fråga om åtgärder som vidtas av Gränsbevakningsväsendet. När det gäller underrättelsetillsynsombudsmannens behörighet konstaterar utskottet att behörigheten redan nu omfattar också aktörer utanför underrättelsemyndigheterna, om det är fråga om underrättelseverksamhet. Enligt 8 § i lagen om övervakning av underrättelseverksamheten har underrättelsetillsynsombudsmannen trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter avgiftsfritt få den information som ombudsmannen behöver för att sköta sina övervakningsuppgifter. Rätten att få information omfattar således också Gränsbevakningsväsendet. Enligt gällande lagstiftning har underrättelsetillsynsombudsmannen till uppgift att övervaka lagenligheten vid militärunderrättelsemyndigheternas användning av underrättelseinhämtningsmetoder och underrättelseinformation samt i övrig underrättelseverksamhet. Den samverkan som avses i den föreslagna 18 a § utgör en del av militärunderrättelsemyndighetens underrättelseverksamhet. Gränsbevakningsväsendet vidtar en åtgärd genom beslut av och på begäran av en militärunderrättelsemyndighet samt under dess ledning och övervakning. Militärunderrättelsemyndigheten ansvarar för att åtgärden är lagenlig, för dess inriktning och för behandlingen av den information som erhållits genom åtgärden. Samverkan omfattas således utan någon särskild bestämmelse av underrättelsetillsynsombudsmannens tillsyn som ett led i tillsynen över militärunderrättelsemyndigheten. Utskottet anser att underrättelsetillsynsombudsmannens tillsyn i första hand riktas mot militärunderrättelsemyndighetens beslutsfattande, den begäran som framställts till Gränsbevakningsväsendet, förutsättningarna för åtgärden och dess inriktning samt militärunderrättelsemyndighetens ledning, övervakning och behandling av information. Utskottet påpekar att det i propositionens specialmotivering till 18 a § felaktigt anges att de åtgärder som Gränsbevakningsväsendet vidtar inte utgör underrättelseverksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det fråga om underrättelseverksamhet. Enligt utredning till utskottet har avsikten i motiveringen varit att ange att det inte är fråga om att agera som underrättelsemyndighet när en aktör utanför underrättelsemyndigheten vidtar åtgärden. Med hänvisning till det som sägs ovan föreslår försvarsutskottet att de Gränsbevakningsväsendets åtgärder som omfattas av tillämpningsområdet för 10 § 4 mom. i grundlagen stryks ur bestämmelsen (26, 32 och 56 §). Utskottet föreslår också att det i 1 mom. föreskrivs att åtgärden ska vara specificerad i fråga om tid, område, föremål och innehåll. Utskottet föreslår dessutom att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. om militärunderrättelsemyndighetens ledning och övervakning av Gränsbevakningsväsendet samt om åtgärdernas inriktning och tillsynen över dem. De nuvarande 2—4 mom. blir då 3—5 mom. 20 §. Internationellt samarbete. Enligt förslaget får en utländsk tjänsteman delta i användningen av vilken metod för underrättelseinhämtning som helst inom Finlands territorium. Enligt den gällande lagen får en utländsk tjänsteman endast använda de metoder för underrättelseinhämtning som avses i 22, 24, 43, 47, 51, 60 och 66 § i lagen. I propositionsmotiven (s. 137) sägs det att alla åtgärder som avses i bestämmelsen sker under övervakning och styrning av en tjänsteman från militärunderrättelsemyndigheten. Enligt motiveringen är syftet med ändringen att säkerställa att militärunderrättelsemyndigheten och den utländska underrättelse- eller säkerhetstjänsten under den gemsamma operationen har tillgång till allt tekniskt och taktiskt kunnande samt de resurser som den utländska underrättelse- eller säkerhetstjänsten har för att genomföra en enskild metod för underrättelseinhämtning. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att ordet ”delta” i bestämmelsen ska tolkas på det sätt som beskrivs i motiveringen, det vill säga så att tjänstemannen fortfarande har en bistående roll i förhållande till de finska myndigheterna. I propositionen föreslås det inte att den utländska tjänstemannens roll ändras på ett sådant sätt att det påverkar de frågor som i grundlagsutskottets tidigare utlåtande ( GrUU 36/2018 rd Grundlagsutskottet uppmärksammar i sitt utlåtande också att det i bestämmelsen förblir oklart hur det deltagande som föreslås i lagförslaget förhåller sig till undersökning av upptagningar (111 § i lagen). Grundlagsutskottet konstaterar att försvarsutskottet bör överväga att precisera regleringen så att en utländsk tjänstemans rätt att i rollen som biträde åt de finska myndigheterna delta i undersökningen av upptagningar framgår direkt av lagen. Försvarsutskottet konstaterar att den verksamhet som avses i bestämmelsen inte innebär att en utländsk tjänsteman ges självständiga befogenheter. Redan i den gällande lagen föreskrivs det exakt att en utländsk tjänsteman är skyldig att följa de föreskrifter, begränsningar och anvisningar som militärunderrättelsemyndigheten meddelar. Användningen av metoder för underrättelseinhämtning grundar sig dessutom alltid på ett beslut som fattats i ett lagstadgat förfarande. Bestämmelserna i 20 § i lagen kompletteras av 21 §, som har stiftats med riksdagens medverkan och gäller en utländsk tjänstemans tjänsteansvar. De åtgärder som en utländsk tjänsteman vidtar är således avgränsade och kan begränsas. Om en utländsk tjänsteman handlar i strid med avgränsningarna gör tjänstemannen sig i princip skyldig till en gärning som är straffbar enligt strafflagen. Under alla omständigheter ansvarar militärunderrättelsemyndigheten alltid för ledningen och övervakningen av verksamheten, och samarbetet kan alltid avbrytas. I detta sammanhang påpekar utskottet att utrikes- och säkerhetspolitiskt känslig verksamhet alltid ska samordnas på statsrådsnivå i enlighet med 15 § 2 mom. i den gällande lagen. Om ärendets karaktär kräver det ska det också förberedelsevis behandlas i det gemensamma mötet mellan utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet och republikens president. Med hänvisning till det som sägs ovan föreslår försvarsutskottet att paragrafen ändras så att det tydligt framgår av bestämmelsen att den utländska behöriga tjänstemannen har en bistående roll, i stället för att tjänstemannen deltar i verksamheten. Att deltagandet vid undersökningen av upptagningar sker i form av en bistående roll ska uttryckligen beaktas i bestämmelsen. Utskottet föreslår också att bestämmelsen preciseras genom ett omnämnande av att den utländska behöriga tjänstemannen ska samarbeta med en tjänsteman vid militärunderrättelsemyndigheten under dennes ledning och övervakning. 36 §. Beslut om teleavlyssning och annat motsvarande inhämtande av information. I bestämmelsen används felaktigt uttrycket teleövervakning. Den riktiga termen är teleavlyssning. 42 §. Installation och avinstallation av anordningar, metoder eller programvara. Det föreslås att det till 42 § i militärunderrättelselagen fogas ett nytt 2 mom., enligt vilket en person som inte hör till myndigheten på begäran av en militärunderrättelsemyndighet har rätt att under uppsikt och övervakning av en tjänsteman som är särskilt förtrogen med användningen av metoder för underrättelseinhämtning vidta en installations- eller avinstallationsåtgärd som användningen av en metod för underrättelseinhämtning förutsätter. Dessutom föreslås det att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom., enligt vilket en militärunderrättelsemyndighet har rätt att för att installera eller avinstallera en metod eller programvara och för att överföra information tillfälligt använda en enskilds eller en sammanslutnings anordning eller informationssystem, om det är nödvändigt för att kunna använda metoden för underrättelseinhämtning. Militärunderrättelsemyndigheten får inte orsaka den anordning eller det informationssystem som används mer än ringa olägenhet eller skada. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att genomförandet av en sådan installations- eller avinstallationsåtgärd som den bedömda underrättelsemetoden förutsätter, i ett utrymme dit personen har tillträde utan särskilda lagstadgade befogenheter eller en myndighets medverkan, inte innebär att personen sköter en offentlig förvaltningsuppgift för en myndighets räkning eller bistår en myndighet vid skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift. Enligt grundlagsutskottet är det i den uppgift som avses i bestämmelsen fråga om åtgärder som utförs av en privat aktör och som gör det möjligt för myndigheten att utöva sina befogenheter. Dessutom har åtgärderna samband med användningen av metoder för underrättelseinhämtning som regleras noggrant i lag. Grundlagsutskottet anser att det genom bestämmelser bör säkerställas att ett installations- eller avinstallationsuppdrag endast kan ges till en person som har tillräcklig yrkesskicklighet och kompetens för att utföra uppdraget. Försvarsutskottet bör precisera lagstiftningen till denna del. Försvarsutskottet föreslår att 42 § 2 mom. ändras genom att en ny mening fogas till momentet. Enligt meningen ska den som utför åtgärden ha tillräcklig sakkunskap. Med sakkunskap avses tillräckliga kunskaper, färdigheter och praktisk erfarenhet med hänsyn till installations- eller avinstallationsåtgärdens art, tekniska svårighetsgrad och risker. Sakkunskapen kan exempelvis grunda sig på utbildning, yrkeserfarenhet, särskild teknisk kompetens eller kännedom om den anordning, programvara eller verksamhetsmiljö som är föremål för åtgärden samt på tillträde till ett visst utrymme. Bestämmelsen innehåller inte något formellt behörighetskrav, utan sakkunskapens tillräcklighet bedöms särskilt för varje åtgärd, eftersom situationerna är mycket varierande. Innan militärunderrättelsemyndigheten framställer en begäran ska den förvissa sig om att personen har tillräcklig sakkunskap. Sakkunskapen ger inte personen självständig prövningsrätt i fråga om användningen eller inriktningen av en metod för underrättelseinhämtning eller åtgärdernas omfattning. Utskottet påpekar att med uppsikt och övervakning avses i bestämmelsen att militärunderrättelsemyndigheten planerar åtgärden, specificerar föremålet, ger exakta anvisningar om hur arbetet ska utföras, kan avbryta åtgärden och ansvarar för att åtgärden är lagenlig. 46 a §. Täckoperation som genomförs uteslutande i datanät. I 46 a § i lagförslag 1 finns det bestämmelser om täckoperationer som genomförs uteslutande i datanät. Enligt 2 mom. i den föreslagna paragrafen får militärunderrättelsemyndigheterna inrikta en täckoperation på en person eller grupp av personer i ett datanät, om detta med fog kan antas vara av synnerlig vikt för att få information med avseende på ett underrättelseuppdrag. I 46 b § i lagförslaget föreskrivs det om beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät. Enligt 1 mom. ska beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät fattas av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. I 4 mom. föreskrivs det om de omständigheter som ska nämnas i beslutet. I det föreslagna momentet nämns inte den person eller grupp av personer som är föremål för befogenheten. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att den föreslagna regleringen inte riktar täckoperationer i datanät tillräckligt noggrant, eftersom det av regleringen inte framgår att en täckoperation som riktas mot en grupp av personer är subsidiär och eftersom den person eller grupp av personer som är föremål för verksamheten inte nämns i beslutet om täckoperationer som genomförs i datanät. Regleringen förefaller således möjliggöra tämligen oriktade täckoperationer i datanät, vilket inte kan anses vara förenligt med det krav på proportionalitet som ställs på reglering som ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt grundlagsutskottet bör 46 a § preciseras så att det framgår att inriktning mot en grupp av personer är ett subsidiärt alternativ. Försvarsutskottet föreslår att 46 a § 2 mom. ändras så att militärunderrättelsemyndigheten vid en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får inrikta täckoperationen på en person eller, i det fall att en bestämd person inte kan specificeras, mot en grupp av personer, om detta med fog kan antas vara av synnerlig vikt för att få information med avseende på ett underrättelseuppdrag. 62 §. Underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem. Grundlagsutskottet uppmärksammar i sitt utlåtande att det centrala innehållet i den föreslagna nya befogenheten inte framgår av bestämmelsen. Grundlagsutskottet anser att försvarsutskottet av skäl som följer av 2 § 3 mom. i grundlagen bör precisera bestämmelsen så att befogenhetens innehåll framgår av lagen. Försvarsutskottet konstaterar att det primära syftet med den militära underrättelseverksamheten är att inhämta och behandla information, men att ett underrättelseuppdrag också kan omfatta tekniska åtgärder, skyddsåtgärder eller säkerhetsåtgärder som har ett direkt samband med uppdraget och vars omedelbara syfte inte är att inhämta ny information. Den föreslagna befogenheten har på motsvarande sätt ett direkt samband med redan pågående underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem. Åtgärden får endast vidtas i ett datasystem som militärunderrättelsemyndigheten redan har fått tillgång till i informationsinhämtningssyfte och som utgör ett allvarligt hot som har upptäckts i samband med användningen av en metod för underrättelseinhämtning. Enligt utredning till utskottet ger befogenheten inte rätt att ta sig in i ett datasystem enbart för att påverka det och utgör inte någon allmän eller självständig befogenhet till cyberpåverkan. Användningen av befogenheten är bunden till de åtgärder som anges i lagen och till strikta förutsättningar. Utskottet konstaterar att åtgärden ska vara nödvändig för att avvärja ett allvarligt hot och stå i rätt proportion till det eftersträvade målet. Vid bedömningen ska särskilt beaktas hur allvarligt hotet är och hur sannolikt det är att hotet realiseras, åtgärdens förutsebara konsekvenser samt den skada eller olägenhet som åtgärden orsakar utomstående och annan användning av datasystemet. Åtgärden ska dessutom riktas så exakt som möjligt mot det datasystem som orsakar hotet eller mot en del, en funktion eller ett datainnehåll i systemet. Enligt utredning till utskottet får exempelvis en programvara, ett kommando, styrdata eller något annat datainnehåll som används för att genomföra ett allvarligt hot raderas. Raderingen kan också riktas mot information som genom olaglig underrättelseverksamhet inhämtats från Finland och vars användning kan orsaka sådan allvarlig fara för Finlands försvar eller den nationella säkerheten som avses i bestämmelsen. Eftersom raderingen kan få bestående konsekvenser omfattas den inte av något krav på att verkningarna ska vara tillfälliga. Att raderingen kan vara oåterkallelig ska dock särskilt beaktas vid bedömningen av om åtgärden är nödvändig och proportionerlig, och raderingen ska begränsas till endast det datainnehåll vars radering är nödvändig för att avvärja det allvarliga hotet. Av de skäl som anges ovan föreslår försvarsutskottet att 62 § 4 mom. ändras så att militärunderrättelsemyndigheten som en del av underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem har rätt att i enlighet med internationell rätt genom datatekniska metoder hindra användningen av ett datasystem utanför finskt territorium, störa eller modifiera systemets funktion eller radera information i datasystemet. Försvarsutskottet föreslår också att bestämmelsen preciseras så att andra åtgärder än radering av information ska vara tillfälliga till sina verkningar. 66 §. Behandling av tekniska data för identifiering av en del av ett kommunikationsnät och för identifiering av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken. I 66 § i lagförslag 1 föreslås det att bestämmelsen om behandling av tekniska data ändras så att den begränsning enligt vilken insamlingen av tekniska data om datatrafiken och även av förmedlingsuppgifter i ett kommunikationsnät ska vara kortvarig stryks. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett moment enligt vilket de tekniska data som avses i paragrafen får lagras i högst 18 månader. Enligt bestämmelsen får mängden tekniska data som lagras inte överstiga fem procent av kapaciteten i den del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns och är föremål för åtgärden. Enligt propositionen får lagrade data användas för de ändamål som anges i 1 mom. och längre fram i lagen. Enligt 10 § 1 mom. 11 punkten i lagen om militär underrättelseverksamhet avses med datatrafikens tekniska data andra uppgifter om datatrafiken än de som hör till innehållet i ett meddelande. I propositionen föreslås ingen ändring av denna definition. Det föreslås att det till 70 § i lagen om militär underrättelseverksamhet fogas ett moment enligt vilket den informationsinhämtning som avses i paragrafen också kan riktas mot data som lagrats med stöd av 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. När grundlagsutskottet bedömde en bestämmelse motsvarande den gällande 66 § ansåg utskottet det problematiskt att kravet på insamlingen ska vara kortvarig var det enda begränsande kriteriet i propositionen för att förhindra att regleringen tillåter massövervakning. Grundlagsutskottet ansåg att den föreslagna regleringen till denna del kan anses ha drag av så kallad massövervakning, eftersom behandlingen av tekniska data i datatrafiken också enligt propositionsmotiven (RP 203/2017 rd, s. 290) ska kunna ske kortvarigt och inriktas på all datatrafik som rör sig i en kommunikationsnätsdel. Grundlagsutskottet konstaterade att eftersom 10 § 4 mom. i grundlagen inte medger allmän, oriktad och heltäckande övervakning av datatrafik i underrättelseverksamhet ( GrUB 4/2018 rd GrUU 36/2018 rd Enligt grundlagsutskottets uppfattning ska 66 § i lagförslag 1 bedömas med avseende på 10 § i grundlagen om skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden (se GrUU 36/2018 rd Den övre gränsen på fem procent i den andra meningen i 66 § 3 mom. i lagförslag 1 gäller endast tekniska data som lagras, medan 1 mom. tillåter att tekniska data samlas in och lagras. Det förblir oklart om insamlingen enligt 1 mom. har någon självständig betydelse i förhållande till lagringen enligt 3 mom. Grundlagsutskottet anser att regleringen bör preciseras på grund av kraven på exakt avgränsning och noggrannhet i reglering som ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt grundlagsutskottets uppfattning förblir det i någon mån oklart också hur de tekniska data som avses i 66 § i lagförslag 1 och som lagrats i enlighet med den paragrafen ska användas. Enligt den tredje meningen i 66 § 3 mom. i lagförslaget får lagrade data användas för de ändamål som anges i 1 mom. och längre fram i lagen. Enligt specialmotiveringen (s. 159) kan uppgifterna användas till stöd för de analyser som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten i paragrafen eller för att fastställa sökbegrepp i enlighet med föreslagna 67 a § samt i samband med de egentliga befogenheterna till underrättelseinhämtning som avser datatrafik, vilka föreskrivits i 68 och 70 §. Den tredje meningen i 66 § 3 mom. i lagförslaget begränsar dock inte uttryckligen användningen av lagrade data till de ovannämnda bestämmelserna i lagen om militär underrättelseverksamhet, med undantag för det uttryckligen nämnda 66 § 1 mom. Grundlagsutskottet anser att uttrycket ”för de ändamål som anges 1 1 mom. och nedan i denna lag” i den sista meningen i 66 § 3 mom. lämnar regleringen problematiskt öppen. Försvarsutskottet måste komplettera bestämmelsen med uttryckliga hänvisningar till de relevanta bestämmelserna. Utifrån inkommen utredning konstaterar försvarsutskottet att den lagring som avses i 1 mom. hänför sig till lagring i systemets arbetsminne, det vill säga sådan kortvarig lagring som den automatiserade behandlingen kräver. Under beredningen av lagen om militär underrättelseverksamhet ansågs det behövligt att nämna lagring. Utskottet anser att hänvisningen till lagring kan strykas i 1 mom. och att det endast ska talas om insamling och automatisk behandling av tekniska data om datatrafik. Då gäller 3 mom. i paragrafen tydligare den egentliga, mer långvariga lagringen. I 1 mom. anges syftet med verksamheten, medan 3 mom. skapar en separat och begränsad rätt att lagra tekniska data. När det gäller förändringar i kapaciteten hos en del av ett kommunikationsnät konstaterar utskottet utifrån inkommen utredning att en kapacitetsförändring alltid förutsätter att en ny anordning installeras i den utrustning som sänder och tar emot datatrafikflödet. Datatrafikflödet i den berörda delen av kommunikationsnätet avbryts således när utrustningen byts ut. Kapacitetsförändringar kan också upptäckas genom behandling av tekniska data, om utbytet av anordningar inte observeras trots avbrottet i förbindelsen. Redan nu följer systemet för underrättelseinhämtning avseende datatrafik upp kapaciteten hos en del av kommunikationsnätet som en del av den normala verksamheten. Uppgifter om kapaciteten och om mängden datatrafik som kommer in i systemet för underrättelseinhämtning som avser datatrafik från den berörda delen av kommunikationsnätet lagras redan för närvarande i systemet. Underrättelsetillsynsombudsmannen har inom ramen för sin tillsyn tillgång till dessa uppgifter. Utskottet påpekar att propositionen förutsätter att statsrådets förordning om militär underrättelseverksamhet ändras. I samband med ändringen bör exempelvis bestämmelserna om protokollföring utvecklas så att de bättre än för närvarande beaktar bland annat särdragen hos underrättelseinhämtning som avser datatrafik som helhet. Utskottet påpekar att den gällande lagen redan innehåller ett förbud mot allmän och oriktad övervakning av datatrafik (65 § i lagen). Paragrafen innebär att militär underrättelseinhämtning inte i något skede av underrättelseinhämtningen som avser datatrafik får riktas så att den omfattar all datatrafik som överskrider Finlands gräns och att underrättelseinhämtningen inte får vara oriktad. Därför riktas informationsinhämtningen inom ramen för underrättelseinhämtning som avser datatrafik alltid mot en viss del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns och som anges i domstolens tillstånd. Lagens allmänna principer tillämpas dessutom också på underrättelseinhämtning som avser datatrafik som helhet, vilket säkerställer att informationsinhämtningen inte i sin helhet kan riktas mot all datatrafik som överskrider Finlands gräns. Behandlingen av tekniska data riktas mot en del av ett kommunikationsnät, i praktiken mot fiberpar. Enligt utredning till utskottet har exempelvis Cinias C-Lion-sjökabeln åtta fiberpar. Om behandlingen av tekniska data riktas mot ett fiberpar omfattar den 12,5 procent av sjökabelns kapacitet. Av denna andel kan i sin tur högst fem procent omfattas av lagringen. Vid varje tidpunkt kan således en mängd tekniska data som motsvarar 0,625 procent av sjökabelns kapacitet lagras. Försvarsutskottet föreslår att det i 66 § 3 mom. i lagförslaget föreskrivs om hur lagringen av tekniska data ska riktas och begränsas kvantitativt. Lagringen får endast riktas mot specificerade och fysiskt avskiljbara delar av kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns. Med en specificerad och fysiskt avskiljbar del av ett kommunikationsnät avses en tekniskt avskiljbar förbindelse i en sjökabel eller någon annan fysisk dataöverföringsförbindelse som överskrider gränsen och som har en egen fastställbar dataöverföringskapacitet. Lagringen riktas således inte mot en sjökabel eller något annat gränsöverskridande dataöverföringssystem i dess helhet, utan mot en avskiljbar del av systemet, såsom ett optiskt fiberpar. Utskottet föreslår dessutom att 3 mom. preciseras så att lagrade data får användas för de ändamål som föreskrivs i 1 mom., för fastställande av sökbegrepp enligt 67 a § och för underrättelseinhämtning som avser datatrafik enligt 68 och 70 §. Utskottet påpekar att lagens allmänna principer och förbudet mot underrättelseinhämtning som omfattar all datatrafik dessutom begränsar inriktningen av lagringen. Valet av flera delar av ett kommunikationsnät som föremål för lagringen får således inte leda till att lagringen i praktiken omfattar hela sjökabeln eller all datatrafik som överskrider Finlands gräns. Lagringens praktiska omfattning ska bedömas som en helhet med beaktande av såväl antalet valda förbindelser som den andel av datatrafiken i dessa förbindelser som lagras. Utskottet föreslår att det till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. med bestämmelser om skyldigheten att registrera lagringen av tekniska data. Lagförslagets 4 mom. blir således 5 mom. Försvarsmaktens underrättelsetjänst ska registrera tidpunkten för lagringen av tekniska data, den del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns och som lagringen riktas mot samt hur stor andel av denna nätdels kapacitet de lagrade tekniska data utgör. Syftet med registreringsskyldigheten är att möjliggöra en effektiv tillsyn i realtid och i efterhand över lagringens omfattning och över att de lagstadgade begränsningarna följs. Utskottet konstaterar att bestämmelsen inte förutsätter att ett nytt tekniskt registreringssystem utvecklas, eftersom de uppgifter som avses i bestämmelsen redan för närvarande lagras i de system som används inom underrättelseverksamheten. Genom bestämmelsen säkerställs det att uppgifterna finns systematiskt tillgängliga för tillsyn och görs tillgängliga för underrättelsetillsynsombudsmannen också utan en särskild begäran. Utskottet anser att underrättelsetillsynsombudsmannen med stöd av de registrerade uppgifterna särskilt kan övervaka att tekniska data från vissa delar av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns lagras och att mängden lagrade tekniska data håller sig inom den lagstadgade övre gränsen. Bestämmelsen kompletterar underrättelsetillsynsombudsmannens nuvarande tillsynsbefogenheter. 67 a §. Underrättelseinhämtning som avser datatrafik för fastställande av sökbegrepp. I propositionen föreslås det att det till lagen om militär underrättelseverksamhet fogas en ny 67 a § om underrättelseinhämtning som avser datatrafik för fastställande av sökbegrepp. Enligt 1 mom. får Försvarsmaktens underrättelsetjänst samla in och lagra datatrafik i en del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns i syfte att noggrannare inrikta underrättelseinhämtning som avser datatrafik och fastställa sökbegrepp på basis av de förmodade regelbundenheterna eller särdragen i den datatrafik som är föremål för den militära underrättelseinhämtningen. Vid fastställandet av sökbegrepp ska enligt 2 mom. behandlingen av datatrafiken ske i den maskinläsbara formen för datatrafiken. Vid fastställandet av sökbegrepp får uppgifter i ett meddelandes betydelseinnehåll inte utnyttjas. Som resultat av fastställandet av sökbegrepp får det inte uppstå information som beskriver ett meddelandes innehåll eller information utifrån vilken det kan dras slutsatser om en persons privatliv. Enligt 67 b § i lagförslaget ska beslut om fastställande av sökbegrepp fattas av domstol på yrkande av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. Enligt paragrafen ska i yrkandet och beslutet bland annat anges det underrättelseuppdrag för vilket sökbegrepp fastställs och de fakta som gäller uppdraget, de fakta som nödvändigheten av fastställandet av sökbegrepp grundar sig på samt de förmodade regelbundenheter eller särdrag i objektets datatrafik på basis av vilka sökbegreppen fastställs, och motiveringarna till sådana förmodanden. Grundlagsutskottet fäster uppmärksamhet vid formuleringen av den föreslagna 67 a §. Enligt utskottet framgår det inte helt klart av bestämmelsen vad som avses med underrättelseinhämtning som avser datatrafik för fastställande av sökbegrepp och hur befogenheten förhåller sig dels till egentlig underrättelseinhämtning som avser datatrafik, dels till behandling av tekniska data enligt 66 §. Den föreslagna regleringen om underrättelseinhämtning som avser datatrafik bildar således en tämligen svåröverskådlig helhet. Grundlagsutskottet konstaterar att den underrättelseinhämtning som avser datatrafik för fastställande av sökbegrepp enligt 67 a § förefaller utgöra en omfattande underrättelsebefogenhet. Bestämmelsen skulle i sig göra användningen av befogenheten relativt oriktad. Grundlagsutskottet fäster dock uppmärksamhet vid att ett domstolstillstånd till underrättelseinhämtning som avser datatrafik för fastställande av sökbegrepp ska riktas i enlighet med det föreslagna 67 b § 3 mom. Den föreslagna regleringen blir således inte problematiskt oriktad. Grundlagsutskottet påpekar också att begreppet ”maskinläsbar form” i den föreslagna bestämmelsen inte definieras närmare i regleringen. I motiveringen till lagförslaget (s. 204) sägs det att fastställandet av nya sökbegrepp hänför sig till datatrafikflödet i dess maskinspråkform, utifrån vilken det före den tekniska behandlingen av datatrafiken inte är möjligt att direkt utreda och läsa förmedlingsuppgifter eller innehållet i ett meddelande – datatrafiklödet handlar om teckensträngar, i binärform (serier som bildas av siffrorna 1 och 0) utifrån vilken exaktare uppgifter inte kan avläsas. Enligt motiveringen (s. 163) bidrar det faktum att datatrafik, på det sätt som lagts fram i propositionen, består av datatrafikpaket till att förhindra att man ingriper i betydelseinnehållet i ett meddelande. Således är det betydelsefulla innehållet i ett meddelande i ett enskilt paket ofta litet. I praktiken är det aldrig möjligt att utifrån ett enskilt datatrafikpaket utreda någon förnuftig språklig betydelse, om inte datatrafikpaketen slås samman med tillräckligt många andra datatrafikpaket som anknyter till samma kommunikationshändelse. Betydelsefullt vid bedömningen av regleringen med avseende på skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden enligt 10 § 2 mom. i grundlagen är enligt grundlagsutskottets uppfattning inte enbart den omständigheten huruvida datatrafiken behandlas i maskinläsbar form eller inte. Om övervakningen ens delvis riktas mot kommunikation som omfattas av skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden enligt 10 § 2 mom. i grundlagen, ska bestämmelsen enligt utskottet granskas som en begränsning av hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden. Grundlagsutskottets uppfattning är att ingrepp i identifieringsuppgifter ska bedömas enligt förarbetena till reformen av de grundläggande fri‑ och rättigheterna och enligt utskottets tidigare praxis och utifrån de allmänna begränsningsförutsättningarna, när uppgifterna inte möjliggör att man bildar en bild av konfidentiell kommunikation mellan personer. Enligt grundlagsutskottet kan de uppgifter som avses i 67 a §, i det föreslagna regleringssammanhanget och när uppgifterna används i enlighet med 70 § 5 mom., vara uppgifter vars lagring och användning ska bedömas som uppgifter som omfattas av 10 § 2 mom. i grundlagen och också av det särskilda begränsningsvillkoret i 10 § 4 mom. i grundlagen. I specialmotiveringen till 67 a § (s. 161) sägs det att användningen av befogenheten är bunden till nödvändighet. I enlighet med definitionen av nödvändighet ska fastställandet av sökbegrepp med andra ord i praktiken vara omöjligt med andra metoder, den ska kräva väsentligt mer resurser eller så fördröjer användning av andra metoder oskäligt underrättelseinhämtningen. Också enligt motiveringen till lagstiftningsordningen (s. 204, 205, 211 och 246) är användningen av befogenheten bunden till nödvändighet, eftersom fastställandet av sökbegrepp kan innebära avsevärda inskränkningar i fråga om en privatpersons skyddade rättsobjekt. Nödvändighetskravet framgår dock inte av bestämmelsen. Enligt grundlagsutskottet måste nödvändighetskravet framgå av lagen. Försvarsutskottet måste av skäl som följer av 10 § i grundlagen ändra regleringen till denna del. Försvarsutskottet föreslår att 67 a § 1 mom. preciseras och att det i slutet av momentet tas in ett krav på att insamlingen och lagringen ska vara nödvändig för att noggrannare inrikta underrättelseinhämtning som avser datatrafik och fastställa sökbegrepp. Kravet på nödvändighet utgör en väsentligt begränsande förutsättning för användningen av befogenheten och bidrar till att säkerställa att ingreppen i de rättigheter som skyddas genom 10 § i grundlagen begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå ett godtagbart mål. Utskottet föreslår dessutom att motsvarande uttryckliga hänvisningar till paragrafer tas in i 3 mom. som i 66 § 3 mom. 70 §. Underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer. Enligt 70 § 2 mom. i den gällande militärunderrättelselagen lagen om militär underrättelseverksamhet får som sökbegrepp inte användas uppgifter som identifierar en teleterminalutrustning eller teleadress som innehas av eller annars förmodligen används av en person som vistas i Finland. Det föreslås att detta ändras så att uppgifter som identifierar en teleterminalutrustning eller teleadress som innehas av eller annars förmodligen används av en person som vistas i Finland får användas tillfälligt som sökvillkor. Enligt 70 § 3 mom. i den gällande lagen om militär underrättelseverksamhet får underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer inte inriktas utgående från ett meddelandes innehåll, om det inte vid inriktningen används information som beskriver innehållet i ett sabotageprogram. I propositionen föreslås det att momentet ändras så att sökbegrepp som riktas mot ett meddelandes innehåll får användas vid inriktningen av underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer. Enligt bestämmelsen får språkliga uttryck användas som sökbegrepp endast tillsammans med tekniska data. Enligt det föreslagna 70 § 5 mom. kan sådan informationsinhämtning som avses i paragrafen också riktas mot data som lagrats med stöd av 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. I sitt betänkande om ändring av 10 § i grundlagen konstaterade grundlagsutskottet att även om skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden inte omfattar kommunikationen i en främmande stats militära organisation eller annan myndighetsorganisation kan befogenheterna till militär underrättelseinhämtning inte i samtliga fall riktas så exakt att det inte finns någon risk för att myndigheterna tillfälligt får åtkomst till uppgifter om kommunikation mellan enskilda personer som inte berörs av underrättelseuppdraget. Åtkomsten bör avgränsas i de vanliga lagarna så att den blir så ringa som möjligt ( GrUB 4/2018 rd Enligt grundlagsutskottet gäller detta i än högre grad den nu aktuella underrättelseinhämtningen, som riktas mot en icke-statlig aktör och där objektets kommunikation som sådan åtnjuter grundlagsskydd. Ju mer omfattande möjligheterna att använda språkliga uttryck som sökbegrepp är, desto större är risken för att sökbegreppen också träffar kommunikation för personer som inte har något samband med underrättelseuppdraget. Enligt grundlagsutskottet måste begränsningen i 70 § 3 mom., enligt vilken ett språkligt sökbegrepp ska vara kopplat till ett tekniskt sökbegrepp, betraktas som ett nödvändigt minimikrav för att hantera denna risk. Enligt grundlagsutskottet är det väsentligt att den automatiserade filtreringen av datatrafik med hjälp av sökbegrepp inte sammanblandas eller smälter samman med den fortsatta behandlingen av det filtrerade materialet, där innehållet faktiskt undersöks och analyseras. En övergång från ett skede till ett annat får endast ske om det först separat har bedömts och konstaterats att den fortsatta behandlingen är nödvändig med tanke på det aktuella underrättelseuppdraget. Försvarsutskottet bör precisera regleringen till denna del. Med anledning av det som sägs ovan föreslår försvarsutskottet att det till 70 § 4 mom. i lagförslag 1 fogas uttryckliga bestämmelser dels om att manuell behandling av meddelanden ska vara nödvändig, dels om registrering av behandlingen. I momentet föreskrivs det om automatisk och manuell behandling av information som inhämtats i datatrafiken. En tjänsteman som förordnats för uppgiften får behandla ett meddelande manuellt endast efter att ha bedömt att behandlingen är nödvändig. Bestämmelsen förutsätter inte att ett separat förvaltningsbeslut fattas om varje meddelande. Vid manuell behandling av ett meddelande ska meddelandets identifieringsuppgifter, den tjänsteman som utförde behandlingen och tidpunkten för behandlingen registreras. Registreringsskyldigheten kan fullgöras genom system- eller logguppgifter som datasystemet producerar automatiskt. Om bedömningen av om behandlingen är nödvändig kräver särskild prövning, ska också grunderna för bedömningen registreras. Det kan vara fallet exempelvis när meddelandets anknytning till underrättelseuppdraget är oklar eller när träffen på sökbegreppet och de tekniska data som hänför sig till kommunikationen inte entydigt visar att manuell behandling behövs. Utskottet anser att bestämmelserna möjliggör en effektiv efterhandskontroll av behandlingsåtgärdernas lagenlighet. 72 §. Genomförande av den koppling som behandlingen av tekniska data och underrättelseinhämtning som avser datatrafik förutsätter (ny). Försvarsutskottet konstaterar att det i propositionen inte föreslås någon ändring av 72 § i lagen om militär underrättelseverksamhet, där det föreskrivs om genomförandet av den koppling som behandlingen av tekniska data och underrättelseinhämtning som avser datatrafik förutsätter. Utskottet föreslår att 72 § 1 mom. kompletteras med en hänvisning till den nya 67 a §. Till följd av ändringen måste också lagens ingress justeras. 78 a §. Tryggande av informationskällans liv och hälsa. I 78 a § i lagförslag 1 föreskrivs det om tryggande av en informationskällas liv och hälsa. Med stöd av bestämmelsen får militärunderrättelsemyndigheten ordna så att en informationskälla kommer över Finlands gräns, om det är nödvändigt för att skydda informationskällans liv och hälsa och om förfarandet som helhet bedömt kan anses vara försvarbart. Vid sakkunnigutfrågningen uppmärksammades det att tröskeln för att tillämpa bestämmelsen har satts onödigt högt. Utskottet instämmer i bedömningen att det inte bör krävas någon särskilt långtgående faktisk bevisning om eller visshet om att informationskällans liv redan är akut hotat. Utskottet instämmer också i de sakkunnigas uppfattning att bestämmelsen måste göra det möjligt att hjälpa också en närstående till informationskällan över Finlands gräns. Enligt utskottets bedömning är detta av avgörande betydelse för att det över huvud taget ska vara möjligt att använda informationskällor. Försvarsutskottet föreslår att 78 a § 2 mom. utvidgas till att också omfatta en familjemedlem till informationskällan. Med familjemedlem avses en familjemedlem enligt 37 § i utlänningslagen. 9. Lagen om ändring av lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten 37 a §. Militärunderrättelsemyndighetens rätt att upprätthålla sitt personregister. I ändringen av 37 a § i lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten används den föråldrade termen personregister. Försvarsutskottet föreslår att termen register används i bestämmelsen. Utskottet föreslår dessutom att hänvisningen till en teknisk anslutning stryks ur bestämmelsen med anledning av informationshanteringslagen. FÖRSLAG TILL BESLUT Försvarsutskottets förslag till beslut: Riksdagen godkänner lagförslag 2—8 i proposition RP 104/2026 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 9 i proposition RP 104/2026 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) Riksdagen godkänner två uttalanden. Utskottets ändringsförslag 1. Lag om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs ändras 72 § 1 mom., och § 87 § 1 mom., fogas 11 § Militärunderrättelsemyndigheter Armén, Marinen och Flygvapnet får för utförande av ett underrättelseuppdrag använda sig av informationskällor och radiosignalspaning. Armén, Marinen och Flygvapnet är underställda militärunderrättelsemyndigheterna i den militära underrättelseverksamheten. 15 § Samordning av underrättelseverksamheten Den militära och den civila underrättelseverksamheten samordnas mellan republikens presidents kansli, statsrådets kansli, utrikesministeriet, försvarsministeriet och inrikesministeriet samt vid behov mellan andra ministerier och myndigheter. 18 § Samarbete med andra myndigheter och med företag och andra sammanslutningar Militärunderrättelsemyndigheterna ska enligt behov agera i samarbete med andra myndigheter för att den militära underrättelseinhämtningen ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt. För att genomföra sitt uppdrag kan militärunderrättelsemyndigheterna trots sekretessbestämmelserna till andra myndigheter lämna ut andra uppgifter än personuppgifter, om utlämnandet av uppgifterna är behövligt med avseende på försvaret av landet eller för att skydda den nationella säkerheten. För att genomföra sitt uppdrag kan militärunderrättelsemyndigheterna trots sekretessbestämmelserna till företag och andra sammanslutningar lämna ut identifieringsuppgifter som anknyter till sabotageprogram eller lämna ut andra uppgifter än personuppgifter, om utlämnandet av uppgifterna är behövligt med avseende på försvaret av landet eller för att skydda den nationella säkerheten. Bestämmelser om utlämnande av information för brottsbekämpning finns i 6 kap. Närmare bestämmelser om organiserandet av samarbetet mellan militärunderrättelsemyndigheterna och andra myndigheter samt om vilka som ska delta i samarbetet och om deras uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 18 a § Samverkan med Gränsbevakningsväsendet Utöver vad som föreskrivs i 18 § kan Gränsbevakningsväsendet genom beslut av en militärunderrättelsemyndighet och på begäran av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman vidta En militärunderrättelsemyndighet kan begära att Gränsbevakningsväsendet med stöd av militärunderrättelsemyndighetens beslut vidtar 26, 32, eller och 56 Åtgärden ska vara specificerad i fråga om tid, område, föremål och innehåll. Beslut om vidtagande av den åtgärd som begäran gäller ska vid Gränsbevakningsväsendet fattas av en anhållningsberättigad tjänsteman. på begäran av en militärunderrättelsemyndighet utan obefogat dröjsmål avbryta en åtgärd som avses i detta moment avbryta åtgärden utan dröjsmål på förordnande av militärunderrättelsemyndigheten eller om det framgår att de förutsättningar för åtgärden som anges i lag inte längre föreligger Gränsbevakningsväsendet står under militärunderrättelsemyndighetens ledning och övervakning när det genomför en åtgärd som avses i 1 mom. Militärunderrättelsemyndigheten svarar för att åtgärden är lagenlig och för dess inriktning samt för behandlingen av de uppgifter som erhållits genom åtgärden. Inom Gränsbevakningsväsendet fattas beslut om genomförandet av åtgärden av en anhållningsberättigad tjänsteman. Om militärunderrättelsemyndigheterna inte har befogenheter att vidta den åtgärd som behövs för skötseln av ett underrättelseuppdrag, kan Gränsbevakningsväsendet på begäran av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman i samband med en uppgift som föreskrivs för Gränsbevakningsväsendet vidta sådana åtgärder som avses i 28 § i gränsbevakningslagen (578/2005) och som är nödvändiga med tanke på ett uppdrag inom den militära underrättelseinhämtningen. Den person som är föremål för åtgärden är skyldig att vara närvarande högst 12 timmar åt gången när åtgärder vidtas. Beslut om vidtagande av en åtgärd ska vid Gränsbevakningsväsendet fattas av chefen vid ett gränsövergångsställe eller en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad. Gränsbevakningsväsendet har genom beslut av en gränsbevakningsman som är chef vid ett gränsövergångsställe eller en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad rätt att använda falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter då, när det är nödvändigt för att förhindra att en i denna paragraf avsedd åtgärd avslöjas. Gränsbevakningsväsendet ska lämna upptagningar och handlingar som fåtts genom en åtgärd som avses i denna paragraf obehandlade till militärunderrättelsemyndigheten samt utplåna upptagningar och handlingar som uppkommit vid genomförandet av åtgärden, om inte behandlingen av uppgifterna behövs för utförande av andra uppgifter som föreskrivs för Gränsbevakningsväsendet. Militärunderrättelsemyndigheten svarar för granskningen av upptagningar och handlingar samt för andra uppgifter i anslutning till databehandlingen. 20 § Internationellt samarbete En behörig utländsk tjänsteman har genom beslut av h H samarbeta med en tjänsteman vid en militärunderrättelsemyndighet samt under dennes uppsikt och övervakning på finskt territorium delta i användningen av metoder för underrättelseinhämtning bistå militärunderrättelsemyndigheterna genom att delta i användningen av metoder för underrättelseinhämtning och i undersökningen av upptagningar som uppkommit vid användningen av metoder för underrättelseinhämtning. En behörig utländsk tjänsteman ska samarbeta med en tjänsteman vid en militärunderrättelsemyndighet under dennes uppsikt och övervakning. 33 § Beslut om teknisk observation av utrustning Tillstånd får beviljas för högst sex månader åt gången. När åtgärden gäller en person får tillstånd beviljas för högst tre månader åt gången. I ett yrkande och i ett beslut om teknisk observation av utrustning ska följande nämnas: 1) det underrättelseuppdrag som ligger till grund för åtgärden, 2) den tekniska anordning eller programvara som åtgärden riktas mot eller den person som använder den tekniska anordningen eller programvaran, 3) de fakta som förutsättningarna för och inriktningen av den tekniska observationen av utrustning grundar sig på, 4) tillståndets giltighetstid med angivande av klockslag, 5) den med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar den tekniska observationen av utrustning, 6) eventuella begränsningar och villkor för den tekniska observationen av utrustning. Beslut om de tekniska anordningar eller den programvara som åtgärden riktas mot ska fattas av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman, om åtgärden gäller en person. I beslutet ska valet av de anordningar eller den programvara som åtgärden riktas mot motiveras. 36 § Beslut om teleavlyssning och annat motsvarande inhämtande av information Beslut om teleavlyssning och om inhämtande av information i stället för teleavlyssning ska fattas av domstol på yrkande av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. Om ett ärende som gäller teleavlyssning eller inhämtande av information i stället för teleavlyssning inte tål uppskov, får beslut om teleövervakning teleavlyssning Beslut om de teleadresser eller den teleterminalutrustning som åtgärden riktas mot ska fattas av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman, om åtgärden gäller en person. I beslutet ska valet av de teleadresser eller den teleterminalutrustning som åtgärden riktas mot motiveras. 42 § Installation och avinstallation av anordningar, metoder eller programvara En tjänsteman som är anställd vid en militärunderrättelsemyndighet har rätt att placera en anordning, metod eller programvara som används för teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teleövervakning, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk spårning, teknisk observation av utrustning, underrättelseinhämtning som avser statliga aktörers datasystem eller underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem på eller i föremål, ämnen, egendom, utrymmen, platser av annat slag eller informationssystem, om det behövs för användningen av nämnda metod för underrättelseinhämtning. För att installera, ta i bruk och avinstallera anordningen, metoden eller programvaran har en tjänsteman vid en militärunderrättelsemyndighet då rätt att i hemlighet ta sig in i ovannämnda objekt och i ett informationssystem och att kringgå, låsa upp eller på något annat motsvarande sätt tillfälligt passera eller störa objektens eller informationssystemets säkerhetssystem. Anordningar, metoder och programvara får inte installeras eller avinstalleras i utrymmen som används för boende av permanent natur. På begäran av en militärunderrättelsemyndighet har en person som inte hör till myndigheten rätt att under uppsikt och övervakning av en tjänsteman som är särskilt förtrogen med användningen av metoder för underrättelseinhämtning vidta en i 1 mom. avsedd enskild installations- eller avinstallationsåtgärd som användningen av en metod för underrättelseinhämtning förutsätter, om det är nödvändigt för att kunna använda metoden för underrättelseinhämtning. Personen ska ha tillräcklig sakkunskap för att genomföra åtgärden på behörigt sätt. En militärunderrättelsemyndighet har rätt att för att installera eller avinstallera en metod eller programvara och för att överföra information, med datatekniska metoder tillfälligt använda en enskilds eller en sammanslutnings anordning eller del av informationssystem, om det är nödvändigt för att kunna använda metoden för underrättelseinhämtning. Militärunderrättelsemyndigheten får inte orsaka den anordning eller det informationssystem som används mer än ringa olägenhet eller skada. Militärunderrättelsemyndigheten är skyldig att ersätta mer än ringa olägenhet eller skada som den orsakat. 44 § Plan för en täckoperation Över en täckoperation ska en sådan skriftlig plan göras upp som innehåller väsentlig och tillräckligt detaljerad information för beslutsfattandet om och genomförandet av täckoperationen. Vid förändrade omständigheter ska planen vid behov ses över. 45 § Beslut om en täckoperation Beslut om en täckoperation ska fattas av huvudstabens underrättelsechef. Vid förändrade omständigheter ska beslutet vid behov ses över. 46 a § Täckoperation som genomförs uteslutande i datanät Med täckoperation som genomförs uteslutande i datanät avses sådant planmässigt inhämtande av information om i 4 § avsedd verksamhet som genomförs i datanät genom infiltration, där falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter eller registeranteckningar används eller falska handlingar framställs eller används för att förvärva förtroende som behövs för inhämtandet av information eller för att förhindra att inhämtandet av information avslöjas. Militärunderrättelsemyndigheterna får inrikta en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät , i det fall att en bestämd person inte kan specificeras, en i ett datanät Över en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät ska en sådan skriftlig plan göras upp som innehåller väsentlig och tillräckligt detaljerad information för beslutsfattandet och genomförandet av täckoperationen. Vid förändrade omständigheter ska planen vid behov ses över. 46 b § Beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät Beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät ska fattas av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. Beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får meddelas för högst sex månader åt gången. Beslut om täckoperation som genomförs uteslutande i datanät ska fattas skriftligen. I beslutet ska följande nämnas: 1) det underrättelseuppdrag som ligger till grund för åtgärden, 2) den person eller, i det fall att en bestämd person inte kan specificeras, grupp av personer, tillräckligt specificerad, som är föremål för inhämtandet av information, 3) de fakta som den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät grundar sig på, 4) beslutets giltighetstid med angivande av klockslag, 5) den med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät, 6) eventuella begränsningar och villkor för den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät. Vid förändrade omständigheter ska beslutet vid behov ses över. 51 § Användning av informationskällor Vid styrd användning av informationskällor får en informationskälla inte ombes inhämta information på ett sådant sätt som förutsätter utövande av myndighetsbefogenheter. Innan styrd användning av informationskällor inleds ska informationskällan upplysas om sina rättigheter och skyldigheter och i synnerhet om vad som är tillåten och förbjuden verksamhet enligt lag. Vid styrd användning av informationskällor får en informationskälla inte ombes inhämta information på ett sådant sätt som äventyrar informationskällans eller någon annan persons liv eller hälsa. Informationskällans säkerhet ska vid behov tryggas under och efter informationsinhämtningen. 53 § Beslut om styrd användning av informationskällor Beslut om styrd användning av informationskällor ska fattas av huvudstabens underrättelsechef eller en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. 55 § Beslut om platsspecifik underrättelseinhämtning Beslut om platsspecifik underrättelseinhämtning som riktas mot ett fortskaffningsmedel och om annan platsspecifik underrättelseinhämtning än den som avses i 1 mom. ska fattas av huvudstabens underrättelsechef eller en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. 55 a § Provtagning vid platsspecifik underrättelseinhämtning Militärunderrättelsemyndigheterna har rätt att vid platsspecifik underrättelseinhämtning ta prov av ett ämne, egendom eller ett föremål, om det behövs för utförande av ett underrättelseuppdrag. 56 a § Tillfälligt omhändertagande av ämnen, egendom eller föremål Om provtagning enligt 55 a § eller kopiering enligt 56 § nödvändigt kräver det, har militärunderrättelsemyndigheterna rätt att tillfälligt omhänderta ett ämne, egendomen eller ett föremål. Ämnet, egendomen eller föremålet ska utan dröjsmål återlämnas när syftet med omhändertagandet har uppnåtts. 61 a § Underrättelseinhämtning i hemlandet som avser statliga aktörers datasystem Med underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem avses att information inhämtas på finskt territorium från den del av ett datasystem som en statlig aktör administrerar eller använder i Finland, som genomför eller främjar den verksamhet som är föremål för ett underrättelseuppdrag eller lagrar eller förmedlar information som hänför sig till den verksamhet som är föremål för ett underrättelseuppdrag. Underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem får användas endast i den omfattning som är nödvändig för att inhämta information om den verksamhet som är föremål för ett underrättelseuppdrag. 61 b § Beslut om underrättelseinhämtning i hemlandet som avser statliga aktörers datasystem Beslut om underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem ska fattas av domstol på yrkande av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. Tillstånd till underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem får beviljas för högst sex månader åt gången. I ett yrkande och i ett beslut om underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem ska följande nämnas: 1) underrättelseuppdraget, 2) den statliga aktör som är föremål för åtgärden och det datasystem som aktören använder, 3) de fakta som förutsättningarna för och inriktningen av underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem grundar sig på, 4) giltighetstiden med angivande av klockslag för tillståndet till underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem, 5) den med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem, 6) eventuella begränsningar och villkor för underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem. Beslut om de teleadresser eller den teleterminalutrustning eller de anordningar eller den programvara som åtgärden riktas mot under giltighetstiden för tillståndet för metoden för underrättelseinhämtning ska fattas av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. I beslutet ska valet av de teleadresser eller den teleterminalutrustning eller de anordningar eller den programvara som åtgärden riktas mot motiveras. 62 § Underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem Militärunderrättelsemyndigheterna får inrikta underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem på ett datasystem, om detta kan antas vara av synnerlig vikt för att inhämta information med avseende på ett underrättelseuppdrag. Över genomförandet av underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem ska en sådan skriftlig plan upprättas som innehåller väsentlig och tillräckligt detaljerad information för beslutsfattandet om och genomförandet av underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem och de åtgärder som hänför sig till underrättelseinhämtningen. Vid förändrade omständigheter ska planen vid behov ses över. Militärunderrättelsemyndigheterna har som en del av underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem rätt att vidta behövliga datatekniska åtgärder enligt i enlighet med i genom datatekniska åtgärder hindra användningen av eller störa eller ändra dess funktion eller radera data i datasystemet, , och och tillfälliga Andra åtgärder än radering av data ska till sina verkningar vara tillfälliga. 63 § Beslut om underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem Beslut om åtgärder enligt 62 § 4 mom. ska fattas av huvudstabens underrättelsechef. Innan huvudstabens underrättelsechef fattar beslut ska ärendet förberedelsevis behandlas mellan de myndigheter som avses i 15 § 1 mom. och vid behov ska riktlinjer för ärendet dras upp vid det gemensamma mötet mellan utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet och republikens president. 64 § Militär underrättelseinhämtning utomlands Vid militär underrättelseinhämtning utomlands och vid användning av metoder för underrättelseinhämtning utomlands får tillämpning av bestämmelserna i 12 § 3 mom., 51 § 3 mom., 60 § 3 mom. och 85 § 2 mom. frångås i enskilda fall, om det är nödvändigt. Bestämmelserna i 79, 80 och 89 § tillämpas inte på militär underrättelseinhämtning utomlands eller användning av metoder för underrättelseinhämtning utomlands. Beslut om militär underrättelseinhämtning utomlands och om tillåtna metoder för underrättelseinhämtningen ska fattas av huvudstabens underrättelsechef. En med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman beslutar om användning av en i beslutet avsedd enskild metod för underrättelseinhämtning. Deltagande i sådan militär underrättelseinhämtning utomlands som avses i denna paragraf förutsätter samtycke av den berörda tjänstemannen vid en militärunderrättelsemyndighet. I fråga om innehållet i ett beslut, en framställning och en plan som gäller användning av en metod för underrättelseinhämtning iakttas vad som i denna lag föreskrivs om framställningar, planer, yrkanden eller beslut. 66 § Behandling av tekniska data för identifiering av en del av ett kommunikationsnät och för identifiering av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken Försvarsmaktens underrättelsetjänst får i datatrafiken i ett kommunikationsnät samla in och lagra 1) för statistisk analys i syfte att inrikta underrättelseinhämtning som avser datatrafik på en del av kommunikationsnätet, 2) för övervakning av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken. I verksamhet som avses i 1 mom. får det inte skapas information genom vilken en enskild fysisk person kan identifieras. De tekniska data som avses i denna paragraf får lagras i högst 18 månader. Endast tekniska data ur datatrafiken i en specificerad och fysiskt avskiljbar del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns får lagras. ifrågavarande delen av kommunikationsnätet del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns som är föremål för datainsamlingen och nedan i denna lag , för fastställande av sökbegrepp enligt 67 a § och för underrättelseinhämtning som avser datatrafik enligt 68 och 70 § Försvarsmaktens underrättelsetjänst ska registrera tidpunkten för lagringen av tekniska data, vilken del av ett kommunikationsnät som är föremål för lagringen och andelen lagrade data av kapaciteten i den ifrågavarande delen av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns samt uppdaterat göra dessa uppgifter tillgängliga för underrättelsetillsynsombudsmannen. Försvarsmaktens underrättelsetjänst ska utplåna insamlade och lagrade tekniska data om datatrafiken senast efter att den lagringstid som föreskrivs i 3 mom. har gått ut. 67 § Beslut om behandling av tekniska data för identifiering av en del av ett kommunikationsnät och för identifiering av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken Beslut om behandling av tekniska data för identifiering av en del av ett kommunikationsnät eller för identifiering av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken ska fattas av domstol på yrkande av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. Tillstånd får beviljas och beslut fattas för högst sex månader åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas eller beslutet fattas, och tillståndet eller beslutet kan gälla även i 66 § 3 mom. avsedda lagrade data. I ett yrkande och i ett beslut ska följande nämnas: 1) det geografiska område eller nätområde i fråga om vilket tekniska data i inkommande eller utgående datatrafik ska behandlas, eller föremålet för övervakningen av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken, 2) de delar av kommunikationsnätet där data söks, 3) den med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar behandlingen, 4) en plan för hur behandlingen ska genomföras. 67 a § Underrättelseinhämtning som avser datatrafik för fastställande av sökbegrepp Försvarsmaktens underrättelsetjänst får samla in och lagra datatrafik i en del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns i syfte att noggrannare inrikta underrättelseinhämtning som avser datatrafik och fastställa sökbegrepp , om det är nödvändigt i syfte att noggrannare inrikta underrättelseinhämtning som avser datatrafik eller fastställa sökbegrepp Vid fastställandet av sökbegrepp ska behandlingen av datatrafiken ske i den maskinläsbara formen för datatrafiken. Vid fastställandet av sökbegrepp får uppgifter i ett meddelandes betydelseinnehåll inte utnyttjas. Som resultat av fastställandet av sökbegrepp får det inte uppstå information som beskriver ett meddelandes innehåll eller information utifrån vilken det kan dras slutsatser om en persons privatliv. Mängden datatrafik som samlas in och lagras får inte överstiga fem procent av kapaciteten i den del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns som är föremål för insamlingen. Den insamlade och lagrade datatrafiken får bevaras i högst tolv månader. Lagrade data får användas för de ändamål som anges i 1 mom. och nedan i denna lag för underrättelseinhämtning som avser datatrafik enligt 68 och 70 § Vid fastställandet av sökbegrepp får tekniska data som lagrats med stöd av 66 § 3 mom. användas. Försvarsmaktens underrättelsetjänst ska utplåna insamlade och lagrade tekniska data om datatrafiken senast efter att den lagringstid som avses i 3 mom. har gått ut. 67 b § Beslut om fastställande av sökbegrepp Beslut om fastställande av sökbegrepp ska fattas av domstol på yrkande av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. Tillstånd får beviljas och beslut fattas för högst sex månader åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas eller beslutet fattas, och tillståndet eller beslutet kan gälla även i 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. avsedda lagrade data. I ett yrkande och i ett beslut ska följande nämnas: 1) det underrättelseuppdrag för vilket sökbegrepp fastställs och de fakta som gäller det, 2) de fakta som nödvändigheten av fastställandet av sökbegrepp grundar sig på, 3) de förmodade regelbundenheter eller särdrag i objektets datatrafik på basis av vilka sökbegreppen fastställs, och motiveringarna till sådana förmodanden, 4) de delar av kommunikationsnätet där data söks, 5) en plan för hur sökbegreppen ska fastställas, 6) tillståndets giltighetstid med angivande av klockslag, 7) den med användningen av Försvarsmaktens underrättelsetjänsts metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogna tjänsteman som leder och övervakar fastställandet av sökbegrepp, 8) eventuella begränsningar och villkor för fastställandet av sökbegrepp. 68 § Underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos statliga aktörer Försvarsmaktens underrättelsetjänst kan med hjälp av automatisk databehandling i den datatrafik som överskrider Finlands gräns i kommunikationsnät inhämta information om en med avseende på ett underrättelseuppdrag väsentlig statlig aktör och dennes datatrafik samt behandla en sådan aktörs kommunikation. Inhämtningen av information i datatrafiken grundar sig på användningen av sökbegrepp som beskriver den statliga aktören. Försvarsmaktens underrättelsetjänst får behandla den information som inhämtats i datatrafiken automatiskt och manuellt. Som sökbegrepp får tillfälligt användas uppgifter som identifierar en teleterminalutrustning eller teleadress som innehas av eller annars förmodligen används av en person som vistas i Finland. Sådan informationsinhämtning som avses i denna paragraf kan också riktas mot data som lagrats med stöd av 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. 69 § Beslut om underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos statliga aktörer Tillstånd får beviljas och beslut fattas för högst sex månader åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas eller beslutet fattas, och tillståndet eller beslutet kan gälla även i 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. avsedda lagrade data. 70 § Underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer Försvarsmaktens underrättelsetjänst kan med hjälp av automatisk databehandling i den datatrafik som överskrider Finlands gräns i kommunikationsnät inhämta information om datatrafiken hos sådana andra än statliga aktörer som är väsentliga med avseende på ett underrättelseuppdrag, om informationen inte kan erhållas genom någon annan metod för underrättelseinhämtning. Inhämtningen av information i datatrafiken grundar sig på användningen av sökbegrepp. Som sökbegrepp får tillfälligt användas uppgifter som identifierar en teleterminalutrustning eller teleadress som innehas av eller annars förmodligen används av en person som vistas i Finland. Vid inriktningen av underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer får sökbegrepp som riktas mot ett meddelandes innehåll användas. Språkliga uttryck får användas som sökbegrepp endast tillsammans med tekniska data. Försvarsmaktens underrättelsetjänst får behandla den information som inhämtats i datatrafiken automatiskt och manuellt. Vid behandlingen får meddelandets innehåll och andra förtroliga uppgifter utredas. En för uppdraget förordnad tjänsteman får behandla meddelandets innehåll manuellt endast efter att ha bedömt att behandlingen är nödvändig med tanke på underrättelseuppdraget. Angående behandlingen av meddelandet ska de uppgifter som behövs för att specificera meddelandet, namnet på den tjänsteman som utfört behandlingen och tidpunkten för behandlingen registreras. I det fall att meddelandets koppling till underrättelseuppdraget eller behandlingens nödvändighet förutsätter särskild prövning, ska dessutom grunderna för bedömningen registreras. Sådan informationsinhämtning som avses i denna paragraf kan också riktas mot data som lagrats med stöd av 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. 71 § Beslut om underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer Tillstånd får beviljas och beslut fattas för högst sex månader åt gången räknat från den dag då tillståndet beviljas eller beslutet fattas, och tillståndet eller beslutet kan gälla även i 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. avsedda lagrade data. 72 § Genomförande av den koppling som behandlingen av tekniska data och underrättelseinhämtning som avser datatrafik förutsätter Den som utför kopplingen verkställer de tillstånd som avses i 67, 67 a, 77 § Tryggande av en tjänsteman som använder en metod för underrättelseinhämtning En för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman får besluta att en tjänsteman som ska genomföra förtäckt inhämtande av information, en täckoperation eller bevisprovokation genom köp samt förbereda eller genomföra användning av informationskällor eller ett utrymme som ska användas i sådan verksamhet ska förses med en teknisk anordning som möjliggör avlyssning och observation, om utrustningen är motiverad för att tjänstemannens säkerhet ska kunna tryggas. 78 a § Tryggande av informationskällans liv och hälsa Genom beslut av huvudstabens underrättelsechef får militärunderrättelsemyndigheterna ge en informationskälla falska, vilseledande och förtäckta uppgifter eller registeranteckningar, som får användas i ett enskilt fall, eller falska handlingar som upprättas för att användas av informationskällan, om det är nödvändigt för att skydda informationskällans liv och hälsa. En registeranteckning ska rättas när förutsättningarna enligt detta moment inte längre föreligger. Genom beslut av huvudstabens underrättelsechef får militärunderrättelsemyndigheterna ordna att informationskällan och hans eller hennes familjemedlemmar Informationskällan har rätt att komma in i landet i en situation som avses i 2 mom. och att i samband med inresan använda sådana falska uppgifter, anteckningar och handlingar som avses i 1 mom. 82 § Förbud mot underrättelseinhämtning Teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk observation av utrustning, radiosignalspaning, underrättelseinhämtning i Finland som avser en statlig aktörs datasystem eller underrättelseinhämtning som avser datatrafik får inte riktas mot sådan kommunikation eller information som en part i kommunikationen inte får vittna om eller som han eller hon har rätt att vägra vittna om med stöd av 17 kap. 13, 14, 16 eller 20 § eller 22 § 2 mom. i rättegångsbalken. Om det under tiden för teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk observation av utrustning, radiosignalspaning, underrättelseinhämtning i Finland som avser en statlig aktörs datasystem eller underrättelseinhämtning som avser datatrafik eller vid något annat tillfälle framkommer att det är fråga om ett meddelande som det är förbjudet att avlyssna eller observera, ska åtgärden avbrytas och de upptagningar som fåtts genom åtgärden och anteckningarna om de uppgifter som fåtts genom den omedelbart utplånas. 85 § Avbrytande av användningen av en metod för underrättelseinhämtning Om det framgår att teleavlyssningen eller teleövervakningen riktas mot något annat meddelande än ett meddelande från eller till den person som är föremål för tillståndet eller att den person som den tekniska avlyssningen riktas mot inte befinner sig i det utrymme eller på den plats som avlyssnas, ska användningen av metoden för underrättelseinhämtning till denna del avbrytas så snart det är möjligt, och de upptagningar som fåtts genom avlyssningen, de uppgifter som har fåtts genom teleövervakningen och anteckningarna om de uppgifter som fåtts genom användningen av sådana metoder för underrättelseinhämtning genast utplånas. Skyldigheten att avbryta åtgärden och att utplåna upptagningarna och anteckningarna gäller radiosignalspaning, om det framgår att radiosignalspaningen gäller innehållet i ett meddelande från någon annan än en statlig aktör. Skyldigheten att avbryta åtgärden och att utplåna upptagningarna och anteckningarna gäller också teknisk observation av utrustning, om det framgår att observationen riktas mot ett förtroligt meddelande som omfattas av de bestämmelser i 4 kap. som gäller teleavlyssning, teleövervakning och annan teknisk observation än observation av utrustning eller om det framgår att den person som åtgärden riktas mot inte använder den anordning eller den programvara som är föremål för observationen. Om det framgår att underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem riktas mot sådan databehandlingsutrustning, utrustning för dataöverföring eller programvara för databehandling som inte hör till det datasystem som tillståndet gäller, ska den underrättelseinhämtning i hemlandet som avser den statliga aktörens datasystem till denna del avbrytas så snart det är möjligt och de upptagningar och uppgifter som fåtts genom underrättelseinhämtningen och anteckningarna om uppgifterna genast utplånas. Om det medan platsspecifik underrättelseinhämtning pågår framgår att underrättelseinhämtningen har riktats mot information om vilken det enligt 17 kap. 11, 13, 14, 16, 20 eller 21 § eller 22 § 2 mom. i rättegångsbalken föreligger skyldighet eller rätt att vägra vittna, ska underrättelseinhämtningen till denna del genast avbrytas och anteckningar om informationen och kopior av den genast utplånas. Annan information än sådan som avses i detta moment får dock bevaras och lagras, om den behövs i de fall som anges i 79 eller 80 §. 86 § Utplåning av information som inhämtats genom underrättelseinhämtning som avser datatrafik Utöver vad som föreskrivs i 82 § 2 mom. ska information som erhållits genom underrättelseinhämtning som avser datatrafik utplånas utan dröjsmål, om det framgår att 1) båda parterna i kommunikationen befann sig i Finland när kommunikationen försiggick, 2) avsändaren, mottagaren eller den som upptar kommunikationen har skyldighet eller rätt att vägra vittna om informationen med stöd av de bestämmelser som nämns i 82 § 1 mom., 3) informationen inte behövs för landets försvar eller för att skydda den nationella säkerheten. För utplåningen svarar militärunderrättelsemyndigheterna. Om Försvarsmaktens underrättelsetjänst har lämnat uppgifterna till skyddspolisen vid ett tekniskt genomförande av underrättelseinhämtning som avser datatrafik för skyddspolisens räkning, svarar skyddspolisen för utplåningen. 87 § Avslutande av användningen av en metod för underrättelseinhämtning om vilken beslut har fattats i en brådskande situation och utplåning av uppgifter som erhållits genom den Om huvudstabens underrättelsechef eller en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman i en i 27, 29, 31, 33, 36, teleavlyssning och annat motsvarande inhämtande av information, 89 § Skyldighet att underrätta Den person som varit föremål för teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teleövervakning och teknisk observation samt kopiering som riktas mot ett meddelande eller sådan kopiering av en försändelse som riktas mot ett meddelande ska utan dröjsmål underrättas om detta efter det att syftet med användningen av metoden för underrättelseinhämtning har nåtts. Den som varit föremål för inhämtande av information behöver inte underrättas om systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, en täckoperation, bevisprovokation genom köp, styrd användning av informationskällor, platsspecifik underrättelseinhämtning, kopiering som riktas mot annat än ett meddelande eller kopiering av en försändelse som riktas mot annat än ett meddelande, om förundersökning inte har inletts i ärendet utifrån en i 79 eller 80 § avsedd anmälan. Om förundersökning inleds, ska bestämmelserna i 10 kap. 60 § 2–7 mom. i tvångsmedelslagen (806/2011) iakttas. När en fråga enligt 10 kap. 60 § 3 mom. i tvångsmedelslagen om att skjuta upp eller avstå från underrättelsen om användning av en metod för underrättelseinhämtning behandlas, ska yrkandet framställas av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. Den som varit föremål för användningen av en metod för underrättelseinhämtning behöver inte underrättas om detta, om föremålet har varit en statlig aktör. 89 a § Underrättelse om användning av underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer Den som varit föremål för underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer underrättas inte om användningen av metoden för underrättelseinhämtning. En part som med stöd av 17 kap. 13, 14, 16 eller 20 § eller 22 § 2 mom. i rättegångsbalken har skyldighet eller rätt att vägra vittna om information ska underrättas om underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer, om information som omfattas av rätt eller skyldighet att vägra vittna har kommit fram i samband med den underrättelseinhämtning som avser datatrafik. Skyldighet att underrätta personen föreligger emellertid inte, om den information som inhämtats genom underrättelseinhämtning som avser datatrafik har utplånats med stöd av 85 eller 86 §. 89 b § Lämnande och uppskjutande av samt avstående från underrättelse En underrättelse till en person som avses i 89 § eller 89 a § 2 mom. ska göras skriftligen utan dröjsmål efter det att syftet med användningen av en ovan avsedd metod för underrättelseinhämtning har nåtts. De personer som avses i de bestämmelserna ska dock underrättas om användningen av metoden för underrättelseinhämtning senast ett år efter det att användningen av metoden för underrättelseinhämtning upphörde. Om den som varit föremål för inhämtande av information inte är identifierad eller personens bostadsort i Finland inte är känd vid utgången av den tidsfrist eller det uppskjutande som avses i denna paragraf, ska personen utan obefogat dröjsmål skriftligen underrättas om användningen av metoden för underrättelseinhämtning så snart personens identitet och bostadsort i Finland har utretts. Den domstol som beviljat tillståndet ska samtidigt skriftligen informeras om den underrättelse som getts till den som varit föremål för underrättelseinhämtning. På yrkande av huvudstabens underrättelsechef eller en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman får domstolen besluta att en underrättelse enligt 89 § 1 mom. och 89 a § 2 mom. till den som varit föremål för inhämtande av information får skjutas upp med högst två år åt gången, om det är motiverat för att trygga pågående användning av en metod för underrättelseinhämtning, med avseende på landets försvar eller för att garantera den nationella säkerheten eller skydda liv eller hälsa. Domstolen får besluta att man helt får avstå från underrättelse, om det är nödvändigt med hänsyn till landets försvar eller för att skydda den nationella säkerheten eller liv eller hälsa. I fråga om handläggning av underrättelseärenden i domstol ska 116 § iakttas. 91 § Befogenheter för den som inte arbetar i tjänsteförhållande En person som tjänstgör med stöd av värnpliktslagen (1438/2007) eller deltar i frivilliga övningar enligt 18 och 19 § i lagen om frivilligt försvar (556/2007) och som har fått tillräcklig utbildning får, för utförandet av ett underrättelseuppdrag, under ledning och övervakning av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen tjänsteman, använda de metoder för underrättelseinhämtning som avses i 4 kap., med undantag för styrd användning av informationskällor, täckoperationer och bevisprovokation genom köp. En med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen person som har tagit avsked från en militärunderrättelsemyndighet och som tjänstgör eller deltar i övningar enligt 1 mom. får under ledning och övervakning av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen tjänsteman använda de metoder för underrättelseinhämtning som avses i 4 kap. 93 § Tjänsteansvar för den som inte arbetar i tjänsteförhållande På en person som utför uppgifter enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. 94 § Skadeståndsansvar för den som inte arbetar i tjänsteförhållande För en skada som en person som utför uppgifter enligt denna lag har orsakat svarar staten i enlighet med vad som föreskrivs i skadeståndslagen (412/1974). På skadeståndsansvaret för den som deltar i frivilliga övningar enligt 18 och 19 § i lagen om frivilligt försvar tillämpas bestämmelserna om en värnpliktigs skadeståndsansvar i 4 kap. i skadeståndslagen när personen utför uppgifter enligt denna lag. 9 kap. Yppandeförbud, skyldigheter och rättigheter som gäller kommunikationsförmedlare, leverantörer av datacentralstjänster och dataöverförare samt användning och erhållande av information 96 § Biståndsskyldighet för kommunikationsförmedlare och leverantörer av datacentraltjänster En kommunikationsförmedlare och en i 2 § 2 punkten i cybersäkerhetslagen (124/2025) avsedd leverantör av datacentraltjänster ska utan obefogat dröjsmål göra de kopplingar i ett kommunikationsnät eller en datacentraltjänst som behövs för teleavlyssning, teleövervakning och sådan underrättelseinhämtning i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem samt tillhandahålla militärunderrättelsemyndigheterna de uppgifter och redskap samt den personal som behövs för utförande av teleavlyssningen. Detsamma gäller även de situationer där en militärunderrättelsemyndighet genomför teleavlyssning, teleövervakning eller sådan underrättelseinhämtning i ett kommunikationsnät eller en datacentraltjänst i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem med hjälp av tekniska anordningar. Kommunikationsförmedlaren och leverantören av datacentraltjänster ska dessutom ge en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen tjänsteman sådana uppgifter som den har i sin besittning och som behövs för teknisk spårning. Militärunderrättelsemyndigheten, den som utför åtgärden och den biträdande personalen har rätt att för att göra de kopplingar som behövs för teleavlyssning och för sådan underrättelseinhämtning i ett kommunikationsnät i hemlandet som avser en statlig aktörs datasystem få tillträde också till andra utrymmen än de som är i kommunikationsförmedlarens eller leverantörens av informationssamhällets tjänster besittning, dock inte till utrymmen som används för stadigvarande boende. En med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen tjänsteman beslutar om åtgärden. 97 § Dataöverförares skyldighet att medverka till genomförandet och upprätthållandet av den accesspunkt som underrättelseinhämtning som avser datatrafik förutsätter Om den accesspunkt som avses i 1 mom. inte kan genomföras med medverkan av dataöverföraren eller om det är nödvändigt för att skydda underrättelseinhämtning, har Försvarsmaktens underrättelsetjänst rätt att genomföra accesspunkten i den del av ett kommunikationsnät som dataöverföraren administrerar. Om inte skyddet för underrättelseinhämtning förutsätter något annat, ska dataöverföraren om möjligt vara på plats när den accesspunkt som förutsätts för den underrättelseinhämtning som avser datatrafik genomförs. 99 § Ersättningar till kommunikationsförmedlare och leverantörer av datacentraltjänster En kommunikationsförmedlare och leverantör av datacentraltjänster har rätt att så som föreskrivs i 299 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation få ersättning av statens medel för direkta kostnader som orsakats av att den i enlighet med 96 § har bistått en militärunderrättelsemyndighet och lämnat uppgifter. Beslut om betalning av ersättning fattas av den militärunderrättelsemyndighet som vidtagit åtgärden. 101 § Sökande av ändring i ett ersättningsbeslut Omprövning av ett beslut om ersättning till en kommunikationsförmedlare, leverantör av datacentraltjänster eller dataöverförare får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Förvaltningsdomstolen ska ge Transport- och kommunikationsverket tillfälle att bli hört. 104 § Rätt att få information av privata sammanslutningar Militärunderrättelsemyndigheterna har i ett enskilt fall på begäran rätt att av kommunikationsförmedlare och leverantörer av datacentraltjänster få kontaktuppgifter för teleadresser som inte är upptagna i en offentlig katalog eller information som identifierar en teleadress eller teleterminalutrustning eller information som behövs för att identifiera en tjänsts användare eller abonnent, om informationen behövs för utförande av ett underrättelseuppdrag. Militärunderrättelsemyndigheterna har motsvarande rätt att få information om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet. Militärunderrättelsemyndigheterna har rätt att få de uppgifter som avses i denna paragraf utan dröjsmål och avgiftsfritt, om inte något annat föreskrivs i lag. 111 § Undersökning av upptagningar Upptagningar som uppkommit vid användningen av metoder för underrättelseinhämtning får undersökas endast av domstol och huvudstabens underrättelsechef, en till uppdraget av militärunderrättelsemyndigheterna förordnad tjänsteman eller av underrättelsetillsynsombudsmannen eller en av denne förordnad tjänsteman. Dessutom får upptagningar på förordnande av en med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman eller enligt anvisning av domstolen också undersökas av en annan än en ovan avsedd tjänsteman vid en militärunderrättelsemyndighet, en sakkunnig eller en annan person som bistår vid inhämtande av information. Denna lag träder i kraft den 20 . 2. Lag om ändring av lagen om försvarsmakten I enlighet med riksdagens beslut fogas 8 b § Inhämtande av information från allmänt tillgängliga källor Försvarsmakten får för skötseln av sina uppgifter inhämta och behandla information från allmänt tillgängliga källor. Försvarsmakten har rätt att använda tekniska anordningar, metoder eller programvaror för att söka och lagra information som härrör från en i 1 mom. avsedd källa. Försvarsmakten får vid skyddandet av den informationsinhämtning som avses i 1 mom. använda falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter för att hemlighålla uppdraget. Huvudstaben fattar beslut om de förvaltningsenheter inom Försvarsmakten som ska ha rätt att använda det skydd för informationsinhämtning som avses i 3 mom. Chefen för en i 4 mom. avsedd förvaltningsenhet beslutar om det skydd för informationsinhämtning som avses i 3 mom. 8 c § Utplåning av uppgifter som inhämtats från allmänt tillgängliga källor Information som erhållits vid sådan informationsinhämtning som avses i 8 b § ska utplånas utan dröjsmål efter att det har framgått att informationen inte behövs för utförande av Försvarsmaktens uppgifter. Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten (332/2019). 36 a § Ledigförklarande av tjänster När andra än i 1 eller 2 mom. avsedda tjänster eller tjänsteförhållanden tillsätts genom ett ansökningsförfarande, kan Försvarsmakten låta bli att meddela dem som sökt tjänsten eller tjänsteförhållandet namnen på de andra sökandena och namnet på den som har utnämnts, om uppgiftens art nödvändigt kräver det. Sökandena ska dock underrättas om att tjänsten eller tjänsteförhållandet har tillsatts, och i utnämningsbeslutet ska nämnas den tjänst eller det tjänsteförhållande som tillsätts, vilken myndighet som har fattat beslutet samt datum för utnämningen. Denna lag träder i kraft den 20 . 3. Lag om ändring av 17 kap. 7 § i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut ändras 7 § Riksgränsbrott För riksgränsbrott döms inte en utlänning som med anledning av en sådan gärning som avses i 1 mom. avvisas eller utvisas och inte heller en utlänning som på grund av flyktingskap ansöker om asyl eller uppehållstillstånd i Finland. För riksgränsbrott döms inte heller en utlänning som har begått ett brott enligt 1 mom. till följd av att han eller hon har varit föremål för människohandel enligt 25 kap. 3 eller 3 a § eller som har begått en i 1 mom. avsedd gärning på grundval av 78 a § 3 mom. i lagen om militär underrättelseverksamhet. Denna lag träder i kraft den 20 . 4. Lag om ändring av 71 d § i lagen om Finansinspektionen I enlighet med riksdagens beslut ändras 71 d § Rätt att lämna ut uppgifter till skyddspolisen och militärunderrättelsemyndigheterna Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Finansinspektionen rätt att trots sekretessbestämmelserna på begäran lämna ut information till skyddspolisen, om informationen är nödvändig för förebyggande av brott som hör till skyddspolisens verksamhetsområde och för skyddande av den nationella säkerheten mot verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot den, samt till en militärunderrättelsemyndighet, om informationen är nödvändig med tanke på militärunderrättelsemyndighetens underrättelseuppdrag. Finansinspektionen har rätt att trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ till skyddspolisen eller militärunderrättelsemyndigheten lämna ut information som Finansinspektionen har i sin besittning gällande penningtvätt eller finansiering av terrorism, kringgående av sanktionsbestämmelser eller andra ovanliga transaktioner genom vilka medel överförs till tredjeländer, om åtgärderna misstänks äventyra den nationella säkerheten och om informationen är behövlig för förebyggande av brott som hör till skyddspolisens verksamhetsområde och för skyddande av den nationella säkerheten mot verksamhet som allvarligt hotar den eller om informationen är behövlig med tanke på militärunderrättelsemyndighetens underrättelseuppdrag. På utlämnande av den information som avses i 1 och 2 mom. tillämpas det som föreskrivs i 71 § 5 mom. Denna lag träder i kraft den 20 . 5. Lag om ändring av 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi I enlighet med riksdagens beslut ändras fogas 6 § Syftet med fullgöranderapporter Fullgöranderapporter utarbetas till stöd för 40) utredning av tillförlitlighet och lämplighet som det föreskrivs om i 10 § i penningspelslagen (10/2026), 41) militär underrättelseinhämtning som avses i lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019). Denna lag träder i kraft den 20 . 6. Lag om ändring av 92 b § i inkomstskattelagen I enlighet med riksdagens beslut ändras 92 b § Vittnesarvode, belöning för tips och arvode som betalas för användning av informationskälla Skattepliktig inkomst är inte 3) arvode som en myndighet betalar en i lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019) och i polislagen (872/2011) avsedd informationskälla för inhämtande av för skötseln av ett underrättelseuppdrag betydelsefulla uppgifter eller för biträdande av en underrättelsemyndighet och en i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018) avsedd informationskälla för inhämtande av uppgifter som är av betydelse för skötseln av uppdrag som hänför sig till upprätthållandet av gränssäkerheten. Denna lag träder i kraft den 20 . 7. Lag om ändring av gränsbevakningslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras fogas 3 § Gränsbevakningsväsendets uppgifter Gränsbevakningsväsendet utför polis- och tulluppgifter, efterspanings- och räddningsuppgifter och prehospital akutsjukvård samt deltar i det militära försvaret och i militär underrättelseinhämtning. Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets uppgifter inom området för sjöräddningstjänsten finns i sjöräddningslagen. 25 a § Gränsbevakningsväsendets deltagande i militär underrättelseinhämtning Gränsbevakningsväsendet deltar på en underrättelsemyndighets begäran i militär underrättelseinhämtning genom att inhämta information och genom att vidta åtgärder till stöd för militärunderrättelsemyndigheternas underrättelseuppdrag. Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets befogenheter vid deltagande i militär underrättelseinhämtning finns i lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019). Denna lag träder i kraft den 20 . 8. Lag om ändring av 32 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet I enlighet med riksdagens beslut fogas 32 § Utlämnande av personuppgifter till en annan behörig myndighet som avses i dataskyddslagen avseende brottmål Gränsbevakningsväsendet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut sådana uppgifter som avses i 15 b § till Försvarsmakten för skötseln av de uppgifter som anges i lagen om militär underrättelseverksamhet (590/2019). Denna lag träder i kraft den 20 . 9. Lag om ändring av lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten I enlighet med riksdagens beslut fogas 37 a § Militärunderrättelsemyndighetens rätt att upprätthålla sitt personregister Om en personuppgiftsansvarig enligt någon annan lag har rätt att ur sitt person genom en teknisk anslutning eller som en datamängd person Om det föreskrivs att den nationella säkerheten eller landets försvar är det ursprungliga ändamålet med behandlingen av uppgifterna eller att landets försvar eller den nationella säkerheten är ett annat ändamål än det ursprungliga, har militärunderrättelsemyndigheten dessutom trots sekretessbestämmelserna rätt att i sitt informationssystem jämföra en datamängd insamlad från ett annat informationssystem, om förfarandet är nödvändigt för att göra behandlingen av uppgifter möjlig i ett informationssystem med hög informationssäkerhetsnivå. Datamängden ska förstöras utan dröjsmål efter det att behovet av jämförelse har upphört. De uppgifter som insamlas för jämförelsen ska hållas åtskilda från övriga uppgifter som militärunderrättelsemyndigheten behandlar. Denna lag träder i kraft den 20 . Utskottets förslag till uttalanden 1. Riksdagen förutsätter att statsrådet tryggar underrättelsetillsynsombudsmannens resurser på den nivå som de ökande uppgifterna inom den civila och militära underrättelseinhämtningen och det intensifierade internationella samarbetet förutsätter. 2. Riksdagen förutsätter att statsrådet följer och utvärderar verkställigheten och genomslaget av lagen och fäster särskild uppmärksamhet vid tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, proportionaliteten i tillämpningen av lagen, jämlikheten och den enskildes rättsskydd. Statsrådet ska lämna försvarsutskottet en utredning om dessa omständigheter före utgången av 2028. Helsingfors 17.11.2026 I den avgörande behandlingen deltog ordförande Heikki Autto saml vice ordförande Mikko Savola cent medlem Otto Andersson sv medlem Miko Bergbom saf medlem Timo Furuholm vänst medlem Hanna Holopainen gröna medlem Tomi Immonen saf medlem Riitta Kaarisalo sd medlem Mika Kari sd medlem Pauli Kiuru saml medlem Jarno Limnell saml (delvis) medlem Juha Mäenpää saf (delvis) medlem Hanna Räsänen cent medlem Paula Werning sd. Sekreterare var utskottsråd Heikki Savola. Reservation Motivering Jag understöder inte de ändringar i lagen om militär underrättelseverksamhet som föreslås i propositionen till den del de gäller slopandet av underrättelseskyldigheten vid underrättelseinhämtning som avser datatrafik, slopandet av begränsningen av befogenheterna vid internationellt samarbete och möjligheten till teleavlyssning i brådskande situationer utan tillstånd av domstol. I övrigt instämmer jag i utskottets betänkande. Underrättelseskyldigheten vid underrättelseinhämtning som avser datatrafik I propositionen föreslås det att 89 § i lagen om militär underrättelseverksamhet ändras och att nya 89 a och 89 b § fogas till lagen så att skyldigheten att i efterhand underrätta den berörda personen om underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer slopas i de fall där identifieringsuppgifterna för eller innehållet i ett förtroligt meddelande från en person som vid tidpunkten för genomförandet av underrättelseinhämtningen befann sig i Finland har retts ut manuellt vid behandlingen. Den principiella underrättelseskyldigheten kvarstår endast i särskilda fall som omfattas av förbuden mot att vittna i fråga om advokater och rättegångsbiträden, läkare, journalister och präster. Sådana uppgifter ska emellertid enligt lagen också utplånas, varvid någon underrättelseskyldighet inte heller föreligger. Ändringen är betydande med avseende på rättsskyddet för den som är föremål för underrättelseinhämtningen. Underrättelseinhämtning som avser datatrafik innebär ett kraftigt ingrepp i det skydd för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden som tillkommer var och en. Ett annat karakteristiskt drag är att metoden oundvikligen också omfattar utomståendes kommunikation och sådan kommunikation som saknar betydelse med avseende på de egentliga föremålen för underrättelseinhämtningen. Även om en underrättelse redan enligt den gällande lagen under särskilt föreskrivna förutsättningar kan skjutas upp eller helt utebli, är underrättelseskyldigheten viktig som principiell utgångspunkt. När underrättelselagarna stiftades konstaterade grundlagsutskottet att såväl grundlagen som Europakonventionen och EU-rätten utgår från att den som blir föremål för en metod för underrättelseinhämtning ska informeras om det så snart som möjligt. Den principen får frångås endast i mycket strikt definierade situationer som anges i lag. Enligt utskottets uppfattning fanns det skäl att anse att skyldigheten att underrätta om användning av hemliga metoder för underrättelseinhämtning utgör ett centralt element i de rättsskyddsgarantier som anknyter till dessa metoder. Med grundlagsutskottets medverkan utvidgades underrättelseskyldigheten dessutom i förhållande till regeringens ursprungliga förslag. Utskottet ansåg det nödvändigt att underrättelseskyldigheten utsträcks inte bara till situationer där innehållet i ett förtroligt meddelande har utretts manuellt, utan också till manuell hantering av identifieringsuppgifter för meddelanden. När underrättelselagarna ursprungligen stiftades var en sådan ändring en förutsättning för att lagen skulle kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. ( GrUU 36/2018 rd Också i sitt utlåtande om den nu aktuella propositionen konstaterar grundlagsutskottet att den underrättelseskyldighet som följer av den gällande lagen enligt utskottets uppfattning i sig kan trygga rättsskyddet för den som är föremål för en underrättelsemetod bättre än de bestämmelser i lagen om övervakning av underrättelseverksamheten som gäller klagomål till eller begäran om undersökning hos underrättelsetillsynsombudsmannen. Som grundlagsutskottet påpekar kräver användningen av dessa rättsskyddsmedel att personen känner till eller åtminstone misstänker att en underrättelsemetod har riktats mot honom eller henne. Om underrättelsemyndigheterna är skyldiga att underrätta den berörda personen om användningen av en underrättelsemetod, omfattar kännedomen i princip, eller bör åtminstone omfatta, alla som blivit föremål för användningen av metoden. Rättsskyddet förverkligas då i större omfattning. ( GrUU 62/2026 rd GrUB 4/2018 rd Under 2019—2025 gjordes årligen 7—20 begäranden om undersökning hos underrättelsetillsynsombudsmannen. Under hela den tid verksamheten pågått har två klagomål tagits upp till prövning. Underrättelsetillsynsombudsmannens berättelse för år 2025, B 16/2026 rd Till och med propositionens egen konsekvensbedömning menar att ”människornas vilja att göra begäranden om undersökning och klagomål förblir oförändrad” (RP, s. 96). Också denna bedömning kullkastar propositionens eget påstående om att de ersättande rättsskyddsmedlen är tillräckliga. För att en begäran om undersökning eller ett klagomål faktiskt ska kunna ersätta den skyldighet att underrätta som slopas måste den berörda personen på något annat sätt få kännedom om eller anledning att misstänka att en underrättelseåtgärd har riktats mot personen, det vill säga just den information som blir svårare att få när skyldigheten att underrätta slopas. Om slopandet av skyldigheten att underrätta enligt propositionens egen bedömning dock inte ökar eller minskar antalet klagomål och begäranden om undersökning, tyder detta på att skyldigheten att underrätta och de ersättande metoderna i verkligheten inte har ett sådant ersättningsförhållande som förutsätts i propositionen. De som framställer begäranden om undersökning gör det av andra orsaker än att de har fått en underrättelse, och de personer som skulle ha fått en underrättelse förefaller inte ersätta denna information genom att begära undersökning eller anföra klagomål. Också grundlagsutskottet hänvisar till denna motsättning i sitt utlåtande om propositionen ( GrUU 62/2026 rd Jag anser att underrättelseskyldigheten inte bör slopas, utan att lagen till denna del bör bibehållas oförändrad. Jag föreslår att de ändringsförslag som gäller underrättelseskyldigheten stryks ur propositionen. Internationellt samarbete I propositionen föreslås det att 20 § 3 mom. i militärunderrättelselagen ändras så att en behörig utländsk tjänsteman genom beslut av huvudstabens underrättelsechef har rätt att på finskt territorium för skötsel av militärunderrättelsemyndigheternas uppgifter samarbeta med en tjänsteman vid en militärunderrättelsemyndighet samt under dennes uppsikt och övervakning på finskt territorium delta i användningen av metoder för underrättelseinhämtning. Enligt den gällande lagen har en utländsk tjänsteman rätt att på finskt territorium använda endast de metoder för underrättelseinhämtning som uttryckligen anges i bestämmelsen. När denna begränsning stryks får en behörig utländsk tjänsteman delta i användningen av vilken metod för underrättelseinhämtning som helst i samarbete med en tjänsteman vid militärunderrättelsemyndigheten. När bestämmelsen ursprungligen stiftades var avsikten att en behörig utländsk tjänstemans rätt att använda vissa underrättelsemetoder på finskt territorium skulle begränsas till sådana metoder som endast innebär ett ringa ingrepp i de grundläggande fri- och rättigheterna och som inte ingriper i hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden ( RP 203/2017 rd Den begränsning som nu föreslås bli struken har varit ett centralt skäl för att den gällande regleringen har kunnat godtas. Jag anser att det inte har lagts fram tillräckliga skäl för att slopa avgränsningen av befogenheterna och därmed avsevärt utvidga en utländsk myndighets möjliga roll i underrättelseverksamhet som bedrivs i Finland. Försvarsutskottet föreslår att 20 § i lagen om militär underrättelseverksamhet, som gäller internationellt samarbete, kompletteras så att det av bestämmelsen tydligt framgår att den behöriga utländska tjänstemannen har en bistående roll i stället för att delta självständigt. Dessutom ska det anges att den behöriga utländska tjänstemannen ska samarbeta med en tjänsteman vid militärunderrättelsemyndigheten och handla under dennes uppsikt och övervakning. Att deltagandet vid undersökningen av upptagningar sker i form av en bistående roll ska uttryckligen beaktas i bestämmelsen. Utskottet föreslår också att bestämmelsen kompletteras så att en utländsk tjänsteman i samband med samarbetet även får delta i undersökningen av upptagningar som har erhållits vid användningen av underrättelsemetoder. Jag anser att det trots preciseringarna i betänkandet är motiverat att även i fortsättningen begränsa en utländsk myndighets deltagande i användningen av underrättelsemetoder i Finland till vissa metoder. Det är inte heller motiverat att göra det möjligt för en utländsk myndighet att delta i undersökningen av upptagningar som har erhållits vid användningen av underrättelsemetoder. Jag föreslår att det till bestämmelsen om internationellt samarbete fogas en hänvisning som motsvarar den gällande lagen till vissa paragrafer i lagen om militär underrättelseverksamhet och till de underrättelsemetoder som det föreskrivs om i dem. Brådskande beslut om teleavlyssning I propositionen föreslås det att det till 36 § 1 mom. i militärunderrättelselagen fogas en möjlighet att inleda teleavlyssning genom ett brådskande beslut av en tjänsteman vid militärunderrättelsemyndigheten, på ett sätt som motsvarar vad som föreskrivits exempelvis om teleövervakning i 38 § 1 mom. i lagen. Enligt förslaget får en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman besluta om teleövervakning (här avses sannolikt teleavlyssning) till dess att domstolen har avgjort yrkandet på tillstånd, i det fall att ett ärende som gäller teleavlyssning eller inhämtande av information i stället för teleavlyssning inte tål uppskov. Ärendet ska föras till domstol så snart det är möjligt, dock senast 24 timmar efter det att metoden började användas. Grundlagsutskottet har inte ansett den föreslagna befogenheten vara oproblematisk, även om utskottet nu undantagsvis i detta regleringssammanhang har kommit fram till att förslaget kan godtas ( GrUU 62/2026 rd GrUU 66/2010 rd GrUU 36/2002 rd Förslaget fogades till propositionen först efter remissbehandlingen, och motiveringen i propositionen är påfallande tunn. I propositionen redogörs närmast för förslagets innehåll i stället för att det visas varför ändringen är motiverad. Motiveringen innehåller också egendomliga fel: på vissa ställen hänvisas det till teleövervakning eller teknisk observation av utrustning i stället för till teleavlyssning, uppenbarligen till följd av att motiveringstexten efter remissbehandlingen har kopierats från ett annat sammanhang. Utöver felen i motiveringen hänvisas det till teleövervakning till och med i själva paragraftexten i propositionen, trots att avsikten uppenbarligen är att tillåta teleavlyssning. Förslaget innebär en betydande utvidgning av den gällande befogenheten till teleavlyssning. Teleavlyssning skiljer sig från teleövervakning — i fråga om vilken ett brådskande beslut för närvarande är möjligt — genom att åtgärden vid teleavlyssning direkt gäller innehållet i ett telefonsamtal eller något annat meddelande som avlyssnas eller övervakas. Teleavlyssning innebär således ett särskilt kraftigt ingrepp i skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden. Teleavlyssning genom en myndighets eget brådskande beslut, sådan den nu föreslås för militär underrättelseinhämtning, är inte möjlig exempelvis enligt 10 kap. 5 § i tvångsmedelslagen eller 5 kap. 7 § i polislagen. När det gäller utredning och förhindrande av brott är det alltid domstolen som beslutar om teleavlyssning. Helsingfors tingsrätt, som behandlar tillståndsärenden som gäller underrättelsemetoder, har ständig jour. Ett sammanträde kan också hållas vid en annan tidpunkt och på en annan plats än vad som föreskrivs om allmän underrätts sammanträde. Med hänsyn till att teleavlyssning är en befogenhet som innebär ett djupt ingrepp i de grundläggande fri- och rättigheterna, betydelsen av domstolens förhandskontroll för rättssäkerhetsgarantierna inom underrättelseverksamheten och därmed för verksamhetens allmänna godtagbarhet samt det faktum att domstolens beslutsfattande i praktiken snabbt kan ordnas också i brådskande situationer, anser jag att förslaget om att möjliggöra teleavlyssning genom en myndighets eget brådskande beslut utan tillstånd av domstol bör strykas ur propositionen. Förslag Vi föreslår att riksdagen godkänner lagförslag 2—9 enligt betänkandet och att riksdagen godkänner lagförslag 1 enligt betänkandet men 20 § med ändringar och efter strykning av 36 § 1 mom., 89, 89 a och 89 b §. (Reservationens ändringsförslag) (Reservationens ändringsförslag) 1. Lag om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs ändras 36 § 1 mom., 89, fogas , och , 89 a och 89 b § 20 § Internationellt samarbete En behörig utländsk tjänsteman har genom beslut av Huvudstabens underrättelsechef rätt att på finskt territorium för skötsel av militärunderrättelsemyndigheternas uppgifter bistå militärunderrättelsemyndigheterna genom att delta i användningen av de och i undersökningen av upptagningar som uppkommit vid användningen av metoder för underrättelseinhämtning som avses i 22, 24, 43, 47, 51, 60 och 66 § Helsingfors 17.11.2026 Timo Furuholm vänst
Betänkande FsUB 6 2026 rd RP 104/2026 rd Försvarsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet och till lagar som har samband med den INLEDNING Remiss Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet och till lagar som har samband med den ( RP 104/2026 rd Utlåtande Följande utlåtande har lämnats i ärendet grundlagsutskottet GrUU 62/2026 rd Sakkunniga Utskottet har hört äldre regeringssekreterare Kosti Honkanen försvarsministeriet konsultativ tjänsteman Juhani Karjomaa försvarsministeriet lagstiftningsråd Niklas Vainio justitieministeriet konsultativ tjänsteman Juha Vehmaskoski inrikesministeriet enhetschef Timo Kievari kommunikationsministeriet planerare Maiju Vertanen kommunikationsministeriet justitiekansler Janne Salminen Justitiekanslersämbetet underrättelsetillsynsombudsman Kimmo Hakonen underrättelsetillsynsombudsmannens byrå underrättelsechef, generalmajor Pekka Turunen Huvudstaben militärjurist Tatu Kemiläinen Huvudstaben överinspektör Sami Piispanen dataombudsmannens byrå referendarieråd Mikko Eteläpää riksdagens justitieombudsmans kansli polisinspektör Jari Yli-Pelkonen Polisstyrelsen tingsdomare Jussi Leskinen Helsingfors tingsrätt chef för brottsbekämpningsenheten, kommendör Juho Vanhatalo Gränsbevakningsväsendet chefsjurist Jan Sjöblom skyddspolisen biträdande avdelningschef Teemu Karnio Försvarsmakten. Skriftligt yttrande har lämnats av Gränsbevakningsväsendet underrättelsechef, generalmajor Pekka Turunen Huvudstaben Finlands näringsliv rf FiCom rf Finnish Information Security Cluster — Kyberala ry Reservistförbundet Finlands Reservofficersförbund rf Officersförbundet. PROPOSITIONEN Propositionen Regeringen föreslår att lagen om militär underrättelseverksamhet, lagen om försvarsmakten, gränsbevakningslagen och strafflagen samt fem andra lagar ändras. Det föreslås att de bestämmelser i lagen om militär underrättelseverksamhet som gäller underrättelseinhämtning som avser datatrafik ändras så att det vid underrättelseinhämtningen ska gå att fastställa sökbegreppen bättre så att underrättelseinhämtningen blir mer exakt inriktad. Militärunderrättelsemyndigheterna ges enligt förslaget möjlighet att behandla tekniska data i syfte att identifiera en del av ett kommunikationsnät eller identifiera dirigeringen av och ändringar i datatrafik. I den underrättelseinhämtning som avser datatrafik slopas förbudet mot att använda sökbegrepp som beskriver innehållet i ett meddelande samt förbudet mot att som sökbegrepp använda en teleterminalutrustning eller teleadress som finns eller kan förmodas finnas i Finland. I propositionen föreslås det att det inte längre ska underrättas om att underrättelseinhämtning som avser datatrafik hos andra än statliga aktörer har använts. I propositionen föreslås bestämmelser om en ny befogenhet inom den underrättelseinhämtning som avser datasystem med vars hjälp det ska vara möjligt att inhämta information om militär verksamhet eller om driften i Finland av datasystem som används för verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot den nationella säkerheten. Det föreslås att Gränsbevakningsväsendet ges behörighet att bistå militärunderrättelsemyndigheterna och på begäran av en militärunderrättelsemyndighet vidta vissa enskilda åtgärder i anslutning till användningen av vissa metoder för underrättelseinhämtning. Dessutom ska personer som inte är militärunderrättelsemyndigheter ges möjlighet att agera i avgränsade situationer och under ledning och övervakning av en militärunderrättelsemyndighet. Det föreslås att informationsutbytet mellan militärunderrättelsemyndigheterna och vissa andra myndigheter utvidgas med tanke på utarbetandet av fullgöranderapporter och sådana situationer där det är nödvändigt att myndigheterna får information för utförandet av ett underrättelseuppdrag. I propositionen föreslås dessutom enstaka ändringar som hänför sig till författningsöversyn och ändringar som föranleds av preciseringsbehov som identifierats i den praktiska underrättelseverksamheten. I lagen om försvarsmakten föreslås bestämmelser om inhämtande av information från allmänt tillgängliga källor och om användning av täckmantel vid sådant inhämtande av information. Genom propositionen genomförs de föresatser om utveckling av underrättelselagstiftningen som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Propositionens bakgrund och syften (1) FsUB 9/2018 rd RP 203/2017 rd (2) (3) (4) SRR 11/2021 rd RSk 70/2022 rd FvUB 35/2022 rd (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) GrUU 62/2026 rd Förändringar i säkerhets- och cybermiljön (13) (14) (15) (16) (17) (18) (19) (20) (21) (22) Grundlagsutskottets allmänna synpunkter på propositionen (23) GrUU 62/2026 rd (24) GrUU 36/2018 rd GrUB 4/2018 rd (25) (26) (27) Skyldighet att underrätta (28) (29) (30) (31) (32) (33) (34) (35) (36) (37) (38) Beslut om teleavlyssning och annat motsvarande inhämtande av information (39) (40) (41) (42) (43) (44) (45) (46) Anmälan till underrättelsetillsynsombudsmannen om beslut som gäller anordningar som är föremål för en åtgärd (47) (48) Nödvändigheten av att trygga tillräckliga resurser för underrättelsetillsynsombudsmannen (49) (50) (51) (52) (53) (54) DETALJMOTIVERING 1. Lagen om ändring av lagen om militär underrättelseverksamhet 18 a §. Samverkan med Gränsbevakningsväsendet. Det föreslås att Gränsbevakningsväsendet ska få befogenhet att på begäran av en militärjurist eller någon annan tjänsteman som är särskilt förtrogen med användningen av metoder för underrättelseinhämtning utföra en enskild åtgärd enligt 22, 26, 28, 30, 32, 41, 42, 54 eller 56 § i lagen om militär underrättelseverksamhet. Det är således fråga om observation och systematisk observation, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk spårning, teknisk observation av utrustning, inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning, installation och avinstallation av anordningar, metoder eller programvara samt platsspecifik underrättelseinhämtning och kopiering. I sitt betänkande om ändring av 10 § i grundlagen konstaterade grundlagsutskottet att utskottet som en avgränsning av bestämmelsens tillämpning bland annat framhåller att inhämtningen av information om verksamhet som hotar den nationella säkerheten med stöd av bestämmelsen ska kunna anförtros uteslutande de myndigheter som svarar för den nationella säkerheten (skyddspolisen, huvudstaben och Försvarsmaktens underrättelsetjänst). Grundlagsutskottet fäster uppmärksamhet vid att Gränsbevakningsväsendet inte nämns i förarbetena till 10 § 4 mom. i grundlagen. Bland de befogenheter som nu föreslås för Gränsbevakningsväsendet kan enligt grundlagsutskottet åtminstone teknisk avlyssning, teknisk observation av utrustning och kopiering riktas mot förtroliga meddelanden, som det särskilda lagförbehållet i 10 § 4 mom. i grundlagen skyddar uttryckligen vid inhämtning av information om verksamhet som hotar den nationella säkerheten. Grundlagsutskottet anser att avgränsningen av tillämpningsområdet för 10 § 4 mom. i grundlagen innebär att Gränsbevakningsväsendet inte kan ges alla de befogenheter som nu föreslås. Grundlagsutskottet anser att den föreslagna 18 a § bör avgränsas. Bestämmelsen kan avgränsas så att Gränsbevakningsväsendets föreslagna befogenhet endast omfattar sådana av de nämnda åtgärderna som inte kan riktas mot förtroliga meddelanden, exempelvis observation, systematisk observation, teknisk spårning, inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning och platsspecifik underrättelseinhämtning. Alternativt kan avgränsningen göras så att teknisk avlyssning, teknisk observation av utrustning och kopiering alltid utförs av en tjänsteman vid militärunderrättelsemyndigheten själv, medan Gränsbevakningsväsendet endast ger exempelvis logistiskt eller tekniskt stöd. Försvarsutskottet bör ändra regleringen till denna del. Grundlagsutskottet konstaterar dessutom i sitt utlåtande att det i motiveringen till lagstiftningsordningen sägs (s. 224) att eftersom militärunderrättelsemyndigheten har ansvaret för de åtgärder som avses i 18 a §, är åtgärderna föremål för kraftig tillsyn. Eftersom underrättelsetillsynsombudsmannen utövar tillsyn över all underrättelseverksamhet, torde enligt grundlagsutskottet också de enskilda åtgärder som Gränsbevakningsväsendet enligt förslaget utför i samband med användningen av metoder för underrättelseinhämtning omfattas av ombudsmannens tillsynsbefogenheter. I specialmotiveringen till förslaget (s. 134) sägs det emellertid att Gränsbevakningsväsendets åtgärder inte handlar ”om underrättelseverksamhet, eftersom behandlingen och analysen av de uppgifter som fåtts genom åtgärden alltid sker vid militärunderrättelsemyndigheten”. Verksamheten sker inom ramen för militärunderrättelsemyndighetens befogenhet och under dess styrning och övervakning. Grundlagsutskottet anser att den föreslagna bestämmelsen bör beskriva och avgränsa innebörden av en ”enskild åtgärd”, innehålla bestämmelser om behandlingen av förtroliga meddelanden och ta ställning till underrättelsetillsynsombudsmannens befogenhet att övervaka de åtgärder som Gränsbevakningsväsendet utför enligt förslaget. Försvarsutskottet bör precisera regleringen till denna del. Försvarsutskottet konstaterar att med en enskild åtgärd avses i bestämmelsen en konkret, kortvarig och avgränsad uppgift som hänför sig till genomförandet av en metod för underrättelseinhämtning. Åtgärden ska på förhand kunna specificeras i fråga om tid, område, föremål och innehåll. En enskild åtgärd kan bestå av tekniska eller praktiska delåtgärder, om delåtgärderna är nödvändiga för att genomföra åtgärden, har ett direkt samband med användningen av metoden för underrättelseinhämtning och bildar en tidsmässigt och funktionellt sammanhängande helhet. Flera sinsemellan oberoende uppgiftsmoment som riktas mot olika föremål eller hänför sig till olika tidpunkter kan inte betraktas som en och samma åtgärd. Försvarsutskottet understryker att Gränsbevakningsväsendet inte har självständig prövningsrätt i fråga om användningen eller inriktningen av en metod för underrättelseinhämtning. Militärunderrättelsemyndigheten beslutar om användningen av en metod för underrättelseinhämtning, specificerar åtgärden och ansvarar för att åtgärden är lagenlig och för dess inriktning. Gränsbevakningsväsendets prövning är begränsad till det praktiska utförandet av den tilldelade uppgiften inom de ramar som följer av lagen, militärunderrättelsemyndighetens begäran och de föreskrifter och begränsningar som meddelats. Utskottet understryker att utvidgningen av Gränsbevakningsväsendets uppgifter ska beaktas i instruktionerna, utbildningen samt den interna och externa tillsynen. När det gäller tillsynen understryker utskottet också behovet av tillräcklig dokumentation som möjliggör en effektiv tillsyn samt behovet av tillräckliga resurser för tillsynen. Utskottet påpekar att statsrådets förordning om metoder för underrättelseinhämtning inom militär underrättelseverksamhet, som bland annat gäller protokollföring, under alla omständigheter måste ändras. I förordningen bör det också tas närmare ställning till de omständigheter som ska registreras i fråga om åtgärder som vidtas av Gränsbevakningsväsendet. När det gäller underrättelsetillsynsombudsmannens behörighet konstaterar utskottet att behörigheten redan nu omfattar också aktörer utanför underrättelsemyndigheterna, om det är fråga om underrättelseverksamhet. Enligt 8 § i lagen om övervakning av underrättelseverksamheten har underrättelsetillsynsombudsmannen trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter avgiftsfritt få den information som ombudsmannen behöver för att sköta sina övervakningsuppgifter. Rätten att få information omfattar således också Gränsbevakningsväsendet. Enligt gällande lagstiftning har underrättelsetillsynsombudsmannen till uppgift att övervaka lagenligheten vid militärunderrättelsemyndigheternas användning av underrättelseinhämtningsmetoder och underrättelseinformation samt i övrig underrättelseverksamhet. Den samverkan som avses i den föreslagna 18 a § utgör en del av militärunderrättelsemyndighetens underrättelseverksamhet. Gränsbevakningsväsendet vidtar en åtgärd genom beslut av och på begäran av en militärunderrättelsemyndighet samt under dess ledning och övervakning. Militärunderrättelsemyndigheten ansvarar för att åtgärden är lagenlig, för dess inriktning och för behandlingen av den information som erhållits genom åtgärden. Samverkan omfattas således utan någon särskild bestämmelse av underrättelsetillsynsombudsmannens tillsyn som ett led i tillsynen över militärunderrättelsemyndigheten. Utskottet anser att underrättelsetillsynsombudsmannens tillsyn i första hand riktas mot militärunderrättelsemyndighetens beslutsfattande, den begäran som framställts till Gränsbevakningsväsendet, förutsättningarna för åtgärden och dess inriktning samt militärunderrättelsemyndighetens ledning, övervakning och behandling av information. Utskottet påpekar att det i propositionens specialmotivering till 18 a § felaktigt anges att de åtgärder som Gränsbevakningsväsendet vidtar inte utgör underrättelseverksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det fråga om underrättelseverksamhet. Enligt utredning till utskottet har avsikten i motiveringen varit att ange att det inte är fråga om att agera som underrättelsemyndighet när en aktör utanför underrättelsemyndigheten vidtar åtgärden. Med hänvisning till det som sägs ovan föreslår försvarsutskottet att de Gränsbevakningsväsendets åtgärder som omfattas av tillämpningsområdet för 10 § 4 mom. i grundlagen stryks ur bestämmelsen (26, 32 och 56 §). Utskottet föreslår också att det i 1 mom. föreskrivs att åtgärden ska vara specificerad i fråga om tid, område, föremål och innehåll. Utskottet föreslår dessutom att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. om militärunderrättelsemyndighetens ledning och övervakning av Gränsbevakningsväsendet samt om åtgärdernas inriktning och tillsynen över dem. De nuvarande 2—4 mom. blir då 3—5 mom. 20 §. Internationellt samarbete. Enligt förslaget får en utländsk tjänsteman delta i användningen av vilken metod för underrättelseinhämtning som helst inom Finlands territorium. Enligt den gällande lagen får en utländsk tjänsteman endast använda de metoder för underrättelseinhämtning som avses i 22, 24, 43, 47, 51, 60 och 66 § i lagen. I propositionsmotiven (s. 137) sägs det att alla åtgärder som avses i bestämmelsen sker under övervakning och styrning av en tjänsteman från militärunderrättelsemyndigheten. Enligt motiveringen är syftet med ändringen att säkerställa att militärunderrättelsemyndigheten och den utländska underrättelse- eller säkerhetstjänsten under den gemsamma operationen har tillgång till allt tekniskt och taktiskt kunnande samt de resurser som den utländska underrättelse- eller säkerhetstjänsten har för att genomföra en enskild metod för underrättelseinhämtning. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att ordet ”delta” i bestämmelsen ska tolkas på det sätt som beskrivs i motiveringen, det vill säga så att tjänstemannen fortfarande har en bistående roll i förhållande till de finska myndigheterna. I propositionen föreslås det inte att den utländska tjänstemannens roll ändras på ett sådant sätt att det påverkar de frågor som i grundlagsutskottets tidigare utlåtande ( GrUU 36/2018 rd Grundlagsutskottet uppmärksammar i sitt utlåtande också att det i bestämmelsen förblir oklart hur det deltagande som föreslås i lagförslaget förhåller sig till undersökning av upptagningar (111 § i lagen). Grundlagsutskottet konstaterar att försvarsutskottet bör överväga att precisera regleringen så att en utländsk tjänstemans rätt att i rollen som biträde åt de finska myndigheterna delta i undersökningen av upptagningar framgår direkt av lagen. Försvarsutskottet konstaterar att den verksamhet som avses i bestämmelsen inte innebär att en utländsk tjänsteman ges självständiga befogenheter. Redan i den gällande lagen föreskrivs det exakt att en utländsk tjänsteman är skyldig att följa de föreskrifter, begränsningar och anvisningar som militärunderrättelsemyndigheten meddelar. Användningen av metoder för underrättelseinhämtning grundar sig dessutom alltid på ett beslut som fattats i ett lagstadgat förfarande. Bestämmelserna i 20 § i lagen kompletteras av 21 §, som har stiftats med riksdagens medverkan och gäller en utländsk tjänstemans tjänsteansvar. De åtgärder som en utländsk tjänsteman vidtar är således avgränsade och kan begränsas. Om en utländsk tjänsteman handlar i strid med avgränsningarna gör tjänstemannen sig i princip skyldig till en gärning som är straffbar enligt strafflagen. Under alla omständigheter ansvarar militärunderrättelsemyndigheten alltid för ledningen och övervakningen av verksamheten, och samarbetet kan alltid avbrytas. I detta sammanhang påpekar utskottet att utrikes- och säkerhetspolitiskt känslig verksamhet alltid ska samordnas på statsrådsnivå i enlighet med 15 § 2 mom. i den gällande lagen. Om ärendets karaktär kräver det ska det också förberedelsevis behandlas i det gemensamma mötet mellan utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet och republikens president. Med hänvisning till det som sägs ovan föreslår försvarsutskottet att paragrafen ändras så att det tydligt framgår av bestämmelsen att den utländska behöriga tjänstemannen har en bistående roll, i stället för att tjänstemannen deltar i verksamheten. Att deltagandet vid undersökningen av upptagningar sker i form av en bistående roll ska uttryckligen beaktas i bestämmelsen. Utskottet föreslår också att bestämmelsen preciseras genom ett omnämnande av att den utländska behöriga tjänstemannen ska samarbeta med en tjänsteman vid militärunderrättelsemyndigheten under dennes ledning och övervakning. 36 §. Beslut om teleavlyssning och annat motsvarande inhämtande av information. I bestämmelsen används felaktigt uttrycket teleövervakning. Den riktiga termen är teleavlyssning. 42 §. Installation och avinstallation av anordningar, metoder eller programvara. Det föreslås att det till 42 § i militärunderrättelselagen fogas ett nytt 2 mom., enligt vilket en person som inte hör till myndigheten på begäran av en militärunderrättelsemyndighet har rätt att under uppsikt och övervakning av en tjänsteman som är särskilt förtrogen med användningen av metoder för underrättelseinhämtning vidta en installations- eller avinstallationsåtgärd som användningen av en metod för underrättelseinhämtning förutsätter. Dessutom föreslås det att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom., enligt vilket en militärunderrättelsemyndighet har rätt att för att installera eller avinstallera en metod eller programvara och för att överföra information tillfälligt använda en enskilds eller en sammanslutnings anordning eller informationssystem, om det är nödvändigt för att kunna använda metoden för underrättelseinhämtning. Militärunderrättelsemyndigheten får inte orsaka den anordning eller det informationssystem som används mer än ringa olägenhet eller skada. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att genomförandet av en sådan installations- eller avinstallationsåtgärd som den bedömda underrättelsemetoden förutsätter, i ett utrymme dit personen har tillträde utan särskilda lagstadgade befogenheter eller en myndighets medverkan, inte innebär att personen sköter en offentlig förvaltningsuppgift för en myndighets räkning eller bistår en myndighet vid skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift. Enligt grundlagsutskottet är det i den uppgift som avses i bestämmelsen fråga om åtgärder som utförs av en privat aktör och som gör det möjligt för myndigheten att utöva sina befogenheter. Dessutom har åtgärderna samband med användningen av metoder för underrättelseinhämtning som regleras noggrant i lag. Grundlagsutskottet anser att det genom bestämmelser bör säkerställas att ett installations- eller avinstallationsuppdrag endast kan ges till en person som har tillräcklig yrkesskicklighet och kompetens för att utföra uppdraget. Försvarsutskottet bör precisera lagstiftningen till denna del. Försvarsutskottet föreslår att 42 § 2 mom. ändras genom att en ny mening fogas till momentet. Enligt meningen ska den som utför åtgärden ha tillräcklig sakkunskap. Med sakkunskap avses tillräckliga kunskaper, färdigheter och praktisk erfarenhet med hänsyn till installations- eller avinstallationsåtgärdens art, tekniska svårighetsgrad och risker. Sakkunskapen kan exempelvis grunda sig på utbildning, yrkeserfarenhet, särskild teknisk kompetens eller kännedom om den anordning, programvara eller verksamhetsmiljö som är föremål för åtgärden samt på tillträde till ett visst utrymme. Bestämmelsen innehåller inte något formellt behörighetskrav, utan sakkunskapens tillräcklighet bedöms särskilt för varje åtgärd, eftersom situationerna är mycket varierande. Innan militärunderrättelsemyndigheten framställer en begäran ska den förvissa sig om att personen har tillräcklig sakkunskap. Sakkunskapen ger inte personen självständig prövningsrätt i fråga om användningen eller inriktningen av en metod för underrättelseinhämtning eller åtgärdernas omfattning. Utskottet påpekar att med uppsikt och övervakning avses i bestämmelsen att militärunderrättelsemyndigheten planerar åtgärden, specificerar föremålet, ger exakta anvisningar om hur arbetet ska utföras, kan avbryta åtgärden och ansvarar för att åtgärden är lagenlig. 46 a §. Täckoperation som genomförs uteslutande i datanät. I 46 a § i lagförslag 1 finns det bestämmelser om täckoperationer som genomförs uteslutande i datanät. Enligt 2 mom. i den föreslagna paragrafen får militärunderrättelsemyndigheterna inrikta en täckoperation på en person eller grupp av personer i ett datanät, om detta med fog kan antas vara av synnerlig vikt för att få information med avseende på ett underrättelseuppdrag. I 46 b § i lagförslaget föreskrivs det om beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät. Enligt 1 mom. ska beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät fattas av en för uppdraget förordnad och med användningen av metoder för underrättelseinhämtning särskilt förtrogen militärjurist eller annan tjänsteman. I 4 mom. föreskrivs det om de omständigheter som ska nämnas i beslutet. I det föreslagna momentet nämns inte den person eller grupp av personer som är föremål för befogenheten. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att den föreslagna regleringen inte riktar täckoperationer i datanät tillräckligt noggrant, eftersom det av regleringen inte framgår att en täckoperation som riktas mot en grupp av personer är subsidiär och eftersom den person eller grupp av personer som är föremål för verksamheten inte nämns i beslutet om täckoperationer som genomförs i datanät. Regleringen förefaller således möjliggöra tämligen oriktade täckoperationer i datanät, vilket inte kan anses vara förenligt med det krav på proportionalitet som ställs på reglering som ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt grundlagsutskottet bör 46 a § preciseras så att det framgår att inriktning mot en grupp av personer är ett subsidiärt alternativ. Försvarsutskottet föreslår att 46 a § 2 mom. ändras så att militärunderrättelsemyndigheten vid en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får inrikta täckoperationen på en person eller, i det fall att en bestämd person inte kan specificeras, mot en grupp av personer, om detta med fog kan antas vara av synnerlig vikt för att få information med avseende på ett underrättelseuppdrag. 62 §. Underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem. Grundlagsutskottet uppmärksammar i sitt utlåtande att det centrala innehållet i den föreslagna nya befogenheten inte framgår av bestämmelsen. Grundlagsutskottet anser att försvarsutskottet av skäl som följer av 2 § 3 mom. i grundlagen bör precisera bestämmelsen så att befogenhetens innehåll framgår av lagen. Försvarsutskottet konstaterar att det primära syftet med den militära underrättelseverksamheten är att inhämta och behandla information, men att ett underrättelseuppdrag också kan omfatta tekniska åtgärder, skyddsåtgärder eller säkerhetsåtgärder som har ett direkt samband med uppdraget och vars omedelbara syfte inte är att inhämta ny information. Den föreslagna befogenheten har på motsvarande sätt ett direkt samband med redan pågående underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem. Åtgärden får endast vidtas i ett datasystem som militärunderrättelsemyndigheten redan har fått tillgång till i informationsinhämtningssyfte och som utgör ett allvarligt hot som har upptäckts i samband med användningen av en metod för underrättelseinhämtning. Enligt utredning till utskottet ger befogenheten inte rätt att ta sig in i ett datasystem enbart för att påverka det och utgör inte någon allmän eller självständig befogenhet till cyberpåverkan. Användningen av befogenheten är bunden till de åtgärder som anges i lagen och till strikta förutsättningar. Utskottet konstaterar att åtgärden ska vara nödvändig för att avvärja ett allvarligt hot och stå i rätt proportion till det eftersträvade målet. Vid bedömningen ska särskilt beaktas hur allvarligt hotet är och hur sannolikt det är att hotet realiseras, åtgärdens förutsebara konsekvenser samt den skada eller olägenhet som åtgärden orsakar utomstående och annan användning av datasystemet. Åtgärden ska dessutom riktas så exakt som möjligt mot det datasystem som orsakar hotet eller mot en del, en funktion eller ett datainnehåll i systemet. Enligt utredning till utskottet får exempelvis en programvara, ett kommando, styrdata eller något annat datainnehåll som används för att genomföra ett allvarligt hot raderas. Raderingen kan också riktas mot information som genom olaglig underrättelseverksamhet inhämtats från Finland och vars användning kan orsaka sådan allvarlig fara för Finlands försvar eller den nationella säkerheten som avses i bestämmelsen. Eftersom raderingen kan få bestående konsekvenser omfattas den inte av något krav på att verkningarna ska vara tillfälliga. Att raderingen kan vara oåterkallelig ska dock särskilt beaktas vid bedömningen av om åtgärden är nödvändig och proportionerlig, och raderingen ska begränsas till endast det datainnehåll vars radering är nödvändig för att avvärja det allvarliga hotet. Av de skäl som anges ovan föreslår försvarsutskottet att 62 § 4 mom. ändras så att militärunderrättelsemyndigheten som en del av underrättelseinhämtning som avser utländska datasystem har rätt att i enlighet med internationell rätt genom datatekniska metoder hindra användningen av ett datasystem utanför finskt territorium, störa eller modifiera systemets funktion eller radera information i datasystemet. Försvarsutskottet föreslår också att bestämmelsen preciseras så att andra åtgärder än radering av information ska vara tillfälliga till sina verkningar. 66 §. Behandling av tekniska data för identifiering av en del av ett kommunikationsnät och för identifiering av dirigeringen av och ändringar i datatrafiken. I 66 § i lagförslag 1 föreslås det att bestämmelsen om behandling av tekniska data ändras så att den begränsning enligt vilken insamlingen av tekniska data om datatrafiken och även av förmedlingsuppgifter i ett kommunikationsnät ska vara kortvarig stryks. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett moment enligt vilket de tekniska data som avses i paragrafen får lagras i högst 18 månader. Enligt bestämmelsen får mängden tekniska data som lagras inte överstiga fem procent av kapaciteten i den del av ett kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns och är föremål för åtgärden. Enligt propositionen får lagrade data användas för de ändamål som anges i 1 mom. och längre fram i lagen. Enligt 10 § 1 mom. 11 punkten i lagen om militär underrättelseverksamhet avses med datatrafikens tekniska data andra uppgifter om datatrafiken än de som hör till innehållet i ett meddelande. I propositionen föreslås ingen ändring av denna definition. Det föreslås att det till 70 § i lagen om militär underrättelseverksamhet fogas ett moment enligt vilket den informationsinhämtning som avses i paragrafen också kan riktas mot data som lagrats med stöd av 66 § 3 mom. och 67 a § 3 mom. När grundlagsutskottet bedömde en bestämmelse motsvarande den gällande 66 § ansåg utskottet det problematiskt att kravet på insamlingen ska vara kortvarig var det enda begränsande kriteriet i propositionen för att förhindra att regleringen tillåter massövervakning. Grundlagsutskottet ansåg att den föreslagna regleringen till denna del kan anses ha drag av så kallad massövervakning, eftersom behandlingen av tekniska data i datatrafiken också enligt propositionsmotiven (RP 203/2017 rd, s. 290) ska kunna ske kortvarigt och inriktas på all datatrafik som rör sig i en kommunikationsnätsdel. Grundlagsutskottet konstaterade att eftersom 10 § 4 mom. i grundlagen inte medger allmän, oriktad och heltäckande övervakning av datatrafik i underrättelseverksamhet ( GrUB 4/2018 rd GrUU 36/2018 rd Enligt grundlagsutskottets uppfattning ska 66 § i lagförslag 1 bedömas med avseende på 10 § i grundlagen om skyddet för hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden (se GrUU 36/2018 rd Den övre gränsen på fem procent i den andra meningen i 66 § 3 mom. i lagförslag 1 gäller endast tekniska data som lagras, medan 1 mom. tillåter att tekniska data samlas in och lagras. Det förblir oklart om insamlingen enligt 1 mom. har någon självständig betydelse i förhållande till lagringen enligt 3 mom. Grundlagsutskottet anser att regleringen bör preciseras på grund av kraven på exakt avgränsning och noggrannhet i reglering som ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt grundlagsutskottets uppfattning förblir det i någon mån oklart också hur de tekniska data som avses i 66 § i l…