Etusivu · Valmistellut asiat · FvUB 32/2026 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete
FvUB 32/2026 rd · Valiokunnan mietintö
Tiedot
| Tunnus | FvUB 32/2026 rd |
|---|---|
| Tyyppi | Valiokunnan mietintö |
| Kuvaus | Valiokunnan mietintö eli sen kannanotto asiasta, jonka eduskunta on lähettänyt sille valmisteltavaksi. |
| Päivämäärä | 13.11.2026 |
| Kieli | Ruotsi |
Aiheet
utländska studerandefamiljemedlemmaruppehållstillståndtredjeländerinvandrareatt studerautkomstspråkkunskap
Henkilöt ja roolit
| Nimi | Rooli | Asema |
|---|---|---|
| Anna Kontula | allekirjoittaja | — |
| Alviina Alametsä | allekirjoittaja | — |
| Jarmo Tiukkanen | mainittu | regeringsråd |
| Tuuli Tuunanen | mainittu | ledande sakkunnig |
| Sara Fahmy | mainittu | juridisk specialsakkunnig |
| Henna Närhi | mainittu | regeringsråd |
| Siiri Veijonen | mainittu | specialsakkunnig |
| Antti Klemola | mainittu | jurist |
| Pekka Petäkoski | mainittu | expert |
| Mauri Peltokangas | mainittu | — |
| Alviina Alametsä | mainittu | — |
| Eveliina Heinäluoma | mainittu | — |
| Juha Hänninen | mainittu | — |
| Christoffer Ingo | mainittu | — |
| Mari Kaunistola | mainittu | — |
| Anna Kontula | mainittu | — |
| Rami Lehtinen | mainittu | — |
| Mira Nieminen | mainittu | — |
| Saku Nikkanen | mainittu | — |
| Hanna Räsänen | mainittu | — |
| Joakim Vigelius | mainittu | — |
| Juha Viitala | mainittu | — |
| Paula Werning | mainittu | — |
| Ben Zyskowicz | mainittu | — |
| Henri Helo. | mainittu | — |
Valiokunnat
Finlands KommunförbundFinlands näringsliv rfFinlands studerandekårers förbund - SAMOK rfFinlands universitetsrektorers råd UNIFI rf.FolkpensionsanstaltenFörvaltningsutskottetMigrationsverketPolisstyrelsenRådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf.STTK rfarbets- och näringsministeriethallintovaliokuntainrikesministerietjustitieministerietsocial- och hälsovårdsministerietundervisnings- och kulturministerietutrikesministeriet
Teksti
Betänkande FvUB 32 2026 rd RP 161/2026 rd Förvaltningsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete INLEDNING Remiss Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete ( RP 161/2026 rd Sakkunniga Utskottet har hört regeringsråd Jarmo Tiukkanen arbets- och näringsministeriet ledande sakkunnig Tuuli Tuunanen inrikesministeriet juridisk specialsakkunnig Sara Fahmy utrikesministeriet regeringsråd Henna Närhi undervisnings- och kulturministeriet specialsakkunnig Siiri Veijonen Migrationsverket jurist Antti Klemola Folkpensionsanstalten expert Pekka Petäkoski Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf. Skriftligt yttrande har lämnats av justitieministeriet social- och hälsovårdsministeriet Polisstyrelsen Finlands Kommunförbund Finlands näringsliv rf STTK rf Finlands studerandekårers förbund - SAMOK rf Finlands universitetsrektorers råd UNIFI rf. PROPOSITIONEN OCH MOTIONEN Propositionen I propositionen föreslås det att lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete ändras. Enligt propositionen ska utlänningslagens allmänna bestämmelser om grunderna för avslag på ansökan om uppehållstillstånd tillämpas på ansökningar om uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare som söker en plats som studerande vid en utbildning på andra stadiet och för familjemedlemmar till alla studerande från tredjeländer, dvs. i stället för de särskilda bestämmelserna i den lagen. Utlänningslagen ska också tillämpas på återkallande av sådana uppehållstillstånd som avses ovan. Det föreslås att utlänningslagens bestämmelser om maximitiden för behandling av ansökningar ska tillämpas på behandling och avgörande av ansökningar om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till alla studerande och att det även ska föreskrivas om ett krav på boendetid för anknytningspersonen som familjemedlemmar omfattas av innan familjeåterförening är möjligt. Bestämmelser om beloppet av det försörjningskrav som ska vara ett villkor för beviljande av uppehållstillstånd för studerande ska enligt propositionen utfärdas genom förordning av statsrådet. Ett villkor för beviljande av uppehållstillstånd ska för alla studerande dessutom vara tillräckliga språkkunskaper enligt kraven i studierna. Den föreslagna lagen avses träda i kraft från ingången av 2027. En del av de föreslagna bestämmelserna ska enligt propositionen dock börja tillämpas senare, mot slutet av 2027. Åtgärdsmotionen I åtgärdsmotion AM 15/2023 rd UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Allmänna synpunkter Regeringen föreslår ändringar i lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete ( 719/2018 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (omarbetning). 301/2004 Enligt regeringsprogrammet ska regeringen säkerställa att den studiebaserade invandringen är kontrollerad. Förvaltningsutskottet har nyligen godkänt ett betänkande om ändring av forskar- och studerandelagen så att erhållet utkomststöd tydligare än i nuläget leder till prövning av om uppehållstillståndet ska återkallas eller ett nytt uppehållstillstånd inte beviljas ( FvUB 23/2026 rd RP 79/2026 rd Förvaltningsutskottet konstaterar att antalet ansökningar om uppehållstillstånd för studerande från tredjeländer har ökat kraftigt under de senaste åren, även om ökningen har avtagit 2025. Också antalet uppehållstillstånd som beviljats familjemedlemmar till studerande har ökat klart. Ökningen beror delvis på de ändringar som gjordes i forskar- och studerandelagen 2022 och som underlättade inresan för studerande och deras familjemedlemmar. Också ursprungsländerna har förändrats jämfört med tidigare. Ökningen har bland annat lett till större efterfrågan på kommunala tjänster (t.ex. sysselsättnings- och integrationstjänster) och ökade utgifter för förmåner och även ökat olika former av missbruk. I propositionen föreslås det att familjeåterförening i fortsättningen ska förutsätta att en studerande som är anknytningsperson har bott i Finland i minst ett år innan hans eller hennes familjemedlem kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av familjeband. Ändringen beräknas minska utgifterna för förmåner med cirka elva miljoner euro, eftersom familjeåterförening inte är möjlig under anknytningspersonens första studieår. Dessutom ska ett villkor för beviljande av uppehållstillstånd för studerande vara att den sökande har tillräckliga språkkunskaper för att klara studierna. Tillämpningen av utlänningslagens allmänna grunder för avslag på ansökningar och för återkallelse av uppehållstillstånd utvidgas också i fråga om studerande. I fortsättningen tillämpas på familjemedlemmars ansökningar om uppehållstillstånd den i utlänningslagen angivna maximala behandlingstiden på nio månader. Bakgrunden till de föreslagna ändringarna är en utredning om sårbarheter i lagstiftningen som gäller uppehållstillstånd för arbete eller för studier (arbets- och näringsministeriets publikationer 2025:37), som blev klar i december 2025. I utredningen bedöms de risker och behov av lagstiftningsändringar som hänför sig till försörjningen för studerande från tredjeländer och deras familjemedlemmar, till missbruk av tillståndssystemet och till eventuella säkerhetshot. I utredningen konstaterades det att det förekommer bland annat försörjningssvårigheter, problem som hänför sig till bristfälliga språkkunskaper och tecken på kringgående av bestämmelserna om inresa. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att säkerställa att invandringen på grund av studier är kontrollerad, hållbar och ansvarsfull. De föreslagna bestämmelserna motverkar att studerande och deras familjer hamnar i en utsatt ställning, förebygger missbruk och minskar sådana situationer där personer kommer till Finland med bristfälliga förutsättningar eller orealistiska förväntningar. Förvaltningsutskottet stöder propositionens syften. Samtidigt påpekar utskottet att riskerna som gäller de studerandes försörjning och utnyttjande av dem inte kan motverkas effektivt enbart genom utlänningslagstiftningen, utan det behövs också andra åtgärder. Utskottet betonar särskilt vikten av att ingripa tillräckligt effektivt i verksamheten hos agenter som agerar bedrägligt utomlands och att utveckla etiska förfaranden för rekrytering av studerande. Utskottet anser det vara viktigt att de studerande som söker sig till Finland har en realistisk uppfattning om studierna, levnadskostnaderna och möjligheterna att få arbete här. Det förutsätter att det finns tillräckligt med korrekt information att tillgå. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. Under de senaste åren har det gjorts ett flertal ändringar som påverkar de studerandes inresa och vistelse i landet. Utskottet anser det motiverat att det tre år efter lagens ikraftträdande görs en bedömning av hur regleringen som helhet påverkar de studerandes intresse för att söka sig till Finland för att studera och i synnerhet de studerandes försörjning. Kravet på boendetid för familjeåterförening Enligt EU:s direktiv om familjeåterförening Rådets direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening. FvUB 12/2025 rd RP 11/2025 rd Beviljande av uppehållstillstånd för en studerandes familjemedlemmar förutsätter enligt 16 § 2 mom. i den föreslagna forskar- och studerandelagen att anknytningspersonen har vistats i Finland i minst ett år när familjemedlemmens ansökan om uppehållstillstånd lämnas in. Kravet på boendetid tillämpas inte på en studerandes barn som föds i Finland. I ett enskilt fall är det möjligt att avvika från kravet på boendetid, om det finns exceptionellt vägande skäl eller om barnets bästa kräver det. Utskottet anser det motiverat att tröskeln för avvikelse från villkoret är avsedd att vara hög. Kravet på språkkunskaper För att en studerande ska beviljas uppehållstillstånd för studier förutsätts det på det sätt som forskar- och studerandedirektivet medger, utöver de nuvarande villkoren, att den studerande har tillräckliga språkkunskaper för att genomföra studierna. En utredning över tillräckliga språkkunskaper ska visas upp när uppehållstillstånd söks. Kravet på språkkunskaper tillämpas på alla studerande som är tredjelandsmedborgare. Enligt propositionsmotiven ska Migrationsverket vid handläggningen av en ansökan om uppehållstillstånd kontrollera att sökanden har fogat en utredning om sina språkkunskaper till ansökan, men verket ska inte analysera utredningen närmare. Migrationsverket bedömer om kravet på språkkunskaper är uppfyllt med avseende på efterlevnaden av bestämmelserna om inresa. Utskottet understryker att ändringen inte påverkar ansvarsfördelningen mellan läroanstalterna och myndigheterna. Bedömningen av de språkkunskaper som krävs för studierna är också i fortsättningen en del av studerandeantagningen, och det är läroanstaltens uppgift att bedöma om den studerande har tillräckliga språkkunskaper för att genomföra studierna. Kravet på språkkunskaper gör det dock också möjligt att återkalla uppehållstillståndet, om det efter det att tillståndet beviljats visar sig att den studerande inte har tillräckliga språkkunskaper för att genomföra studierna. Syftet är att göra det möjligt att ingripa i uppenbara fall av missbruk där exempelvis en oriktig utredning om språkkunskaperna har lagts fram eller där avsikten inte alls är att studera i Finland. Nivån på försörjningsförutsättningen Enligt huvudregeln i utlänningslagstiftningen ska en utlännings försörjning vara tryggad under hela den tid för vilken uppehållstillstånd beviljas. Enligt 7 § 4 mom. i den gällande forskar- och studerandelagen ska en tredjelandsmedborgares försörjning vara tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen för uppehållstillståndets hela giltighetstid. Bestämmelserna i utlänningslagen om tryggad försörjning tillämpas således också på studerandes försörjning. Bestämmelsen om tryggad försörjning i forskar- och studerandelagen har nyligen kompletterats så att det anges att utlänningslagens 39 § 3 mom. inte tillämpas till den del det där föreskrivs om möjligheten att tillfälligt ty sig till utkomststöd ( FvUB 23/2026 rd I lagen fastställs ingen gräns i euro för när försörjningsförutsättningen ska anses vara uppfylld. I Migrationsverkets tillämpningsanvisning anges riktgivande vilken inkomstnivå som krävs. Enligt anvisningen anses en studerandes försörjning vara tryggad när den studerande har tillgång till minst 800 euro per månad. Enligt lagen ska den studerande lämna en utredning om tryggad försörjning för det första året, vilket innebär att han eller hon ska ha tillgång till 9 600 euro för att täcka levnadskostnaderna. Dessutom ska den studerande betala läroanstaltens läsårsavgift. De studerande behöver i praktiken ha större ekonomiska resurser än tidigare, eftersom Finland i augusti 2026 införde heltäckande läsårsavgifter. De studerande visar i allmänhet att försörjningsförutsättningen är uppfylld genom att de behövliga medlen har satts in på ett bankkonto i ursprungslandet. Flera sakkunniga som utskottet har hört har fäst uppmärksamhet vid att det under beredningen av propositionen bedömdes att den nuvarande nivån på 800 euro är otillräcklig för en studerandes försörjning i Finland. Till följd av det föreslagna kravet på boendetid ska en studerande med familj först vistas ensam i Finland under ett år, och då förfogar den studerande ensam över pengarna. Trots det är 800 euro per månad för försörjningen ett litet belopp i förhållande till hur försörjningen bedöms exempelvis i lagstiftningen om utkomststöd. Den arbetsgrupp som beredde propositionen kom fram till att nivån på den studerandes försörjning bör vara minst 1 050 euro per månad. Utskottet anser det motiverat att bestämmelser om det belopp som ska användas för att bedöma om kravet på tryggad försörjning uppfylls i fortsättningen utfärdas genom förordning av statsrådet. Syftet är att göra regleringen tydligare och mer förutsägbar och att öka rättssäkerheten. I 7 § 5 mom. i forskar- och studerandelagen föreslås bestämmelser om de grunder enligt vilka nivån på en studerandes tryggade försörjning fastställs och i 6 mom. om att nivån på försörjningskravet ses över vart tredje år enligt vissa kriterier. Det föreslås inga ändringar i den försörjningsnivå som krävs, vilket innebär att en studerande även i fortsättningen ska ha minst 800 euro i månaden till sitt förfogande för sin försörjning. Utskottet anser det vara viktigt att den försörjningsnivå som krävs justeras, om det visar sig att den nuvarande nivån inte räcker till för att täcka levnadskostnaderna. Den försörjningsnivå som krävs av dem som ansöker om uppehållstillstånd för studerande har fastställts till en lägre nivå än för utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd på andra grunder. När den försörjningsnivå som för närvarande krävs fastställdes beaktades faktorer som sänker levnadskostnaderna, såsom lägre prisnivå på studentbostäder, subventionerad mat, den hälsovårdsförsäkring som är ett villkor för uppehållstillstånd för studerande samt eventuella studeranderabatter på olika produkter och tjänster i Finland. Sakkunniga har påpekat att en alltför hög försörjningsnivå i onödan kan försämra Finlands attraktionskraft som studieland. Av propositionsmotiven framgår det att bland de andra metoder som övervägts för att ingripa i de missförhållanden som konstaterats finns införandet av ett så kallat spärrkonto för att säkerställa att den studerande faktiskt har tillgång till medel som tryggar en tillräcklig försörjning samt en separat verifieringstjänst, särskilt för att säkerställa tillförlitligheten hos handlingar som visar att de tillgängliga medlen är tillräckliga. Det finns dock fortfarande öppna frågor om dessa metoders ändamålsenlighet och kostnader, och frågorna har ansetts kräva ytterligare utredning. Utskottet konstaterar att en proposition som beretts vid inrikesministeriet nyligen har lämnats till riksdagen ( RP 299/2026 rd Åtgärdsmotionen I åtgärdsmotionen föreslås det att regeringen vidtar åtgärder för att uppehållstillstånd på grund av studier i fortsättningen ska beviljas för ett år i sänder och inte för hela studietiden. I propositionen föreslås inga ändringar i uppehållstillståndets längd, men de lagändringar som föreslås i propositionen syftar i övrigt till att ingripa i missbruk och utnyttjande av systemet vid invandring på grund av studier. Utskottet föreslår att åtgärdsmotionen förkastas. DETALJMOTIVERING 3 §. Förhållande till utlänningslagen. I paragrafen föreskrivs det om förhållandet mellan bestämmelserna i forskar- och studerandelagen och bestämmelserna i utlänningslagen. Enligt 1 mom. ska bestämmelserna i utlänningslagen (301/2004) tillämpas på i forskar- och studerandelagen avsedda tredjelandsmedborgares inresa, utresa, vistelse och arbete, om inte något annat föreskrivs i den lagen. I propositionen föreslås det att paragrafen kompletteras med ett nytt 2 mom. för att förtydliga tillämpningen av bestämmelserna i de nämnda lagarna. Förvaltningsutskottet föreslår att ordalydelsen i 2 mom. preciseras. Enligt uppgift är avsikten att det i 1 punkten föreskrivs vilka bestämmelser i utlänningslagen som i stället för vissa bestämmelser i forskar- och studerandelagen ska tillämpas på avslag på ansökan om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till alla studerande, på beslut att inte förnya eller att återkalla deras uppehållstillstånd och på delgivning av beslut om deras ansökningar. I 2 punkten föreskrivs det i sin tur vilka bestämmelser i utlänningslagen som ska tillämpas på avslag på ansökan om och beslut att inte förnya ett sådant uppehållstillstånd för studerande som avses i 7 a § 2 mom. i forskar- och studerandelagen samt på återkallelse av uppehållstillståndet. Utskottet föreslår att 2 mom. ändras så att detta framgår tydligare av bestämmelsen. 7 §. Beviljande av i forskar- och studerandedirektivet avsett uppehållstillstånd för studier. Paragrafens 4 mom. har ändrats genom bestämmelser som nyligen godkänts ( RSv 156/2026 rd FvUB 23/2026 rd HE 79/2026 rd 1412/1997 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen. Förvaltningsutskottet föreslår att ikraftträdandebestämmelsen för tydlighetens skull kompletteras med en övergångsbestämmelse. Enligt övergångsbestämmelsen ska de bestämmelser i 16 § som gällde vid ikraftträdandet tillämpas på en sådan ansökan av en studerandes familjemedlem som lämnades in före lagens ikraftträdande. Det nya kravet på boendetid gäller således inte ansökningar som lämnats in före lagens ikraftträdande. FÖRSLAG TILL BESLUT Förvaltningsutskottets förslag till beslut: Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 161/2026 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) Riksdagen förkastar åtgärdsmotion AM 15/2023 rd. Utskottets ändringsförslag Lag om ändring av lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete I enlighet med riksdagens beslut ändras sådana de lyder, 7 § i lagarna 277/2022 och / och 7 a § 1 och 4 mom., 11 § 1 mom. 1 punkten och 16 § i lag 277/2022, samt fogas 3 § Förhållande till utlänningslagen Med avvikelse från 1) ska på vägran att bevilja och förlänga uppehållstillstånd för 16 § och 28 § 2 mom. i denna lag samt och och 69 a , i stället för 11 § 1 mom. 2 och 3 punkten och 2 mom. 6 punkten samt 12 § 2 mom. 7 punkten i denna lag, återkallelse 36, 36 a—36 c, 36 e och utlänningslagen , istället för 12 § 2 mom. 7 punkten i denna lag och på delgivning av beslut som gäller ansökan tillämpas 69 a § i utlänningslagen, i stället för 28 § 1 mom. i denna lag och 2) ska på vägran att bevilja och förlänga uppehållstillstånd för 36, 36 a, 36 b, och 36 e § i utlänningslagen, i stället för 2 och 3 6 samt 3 och 4 7 , samt 36, 36 a, 36 b och 36 e § i utlänningslagen återkallelse 58 § i utlänningslagen, i stället för 1, 3 och 4 7 samt 36, 36 a, 36 b, 36 e och 58 § i utlänningslagen 7 § Beviljande av i forskar- och studerandedirektivet avsett uppehållstillstånd för studier En annan tredjelandsmedborgare än en sådan som avses i 2 § 3 mom. beviljas uppehållstillstånd för studier, om tredjelandsmedborgaren har antagits som studerande till en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid en högskola i Finland, har betalat högskolans avgifter och har tillräckliga språkkunskaper för att genomföra studierna. En förutsättning för beviljande av uppehållstillstånd är dessutom att studeranden lägger fram utredning om 1) tryggad försörjning för det första året eller, om uppehållstillstånd söks för kortare tid än ett år, för hela uppehållstillståndets giltighetstid, 2) betald avgift eller medel som har reserverats för de avgifter som utbildningsanordnaren kräver på det sätt som utbildningsanordnaren förutsätter, 3) en försäkring som täcker sjukvårdskostnaderna eller, om den beräknade studietiden är minst två år, en försäkring som täcker läkemedelskostnaderna, och 4) tillräckliga språkkunskaper för att genomföra studierna. Uppehållstillståndet beviljas som kontinuerligt för den tid studierna varar. Fortsatt uppehållstillstånd beviljas för den tid som återstår av studierätten. Tredjelandsmedborgarens Utlänningslagens 39 § 3 mom. tillämpas dock inte till den del det där föreskrivs om möjlighet att tillfälligt ty sig till utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Bestämmelser om det belopp som ska användas för att bedöma om det villkor i fråga om tryggad försörjning som avses i 4 mom. uppfylls utfärdas genom förordning av statsrådet. Beloppet per månad bestäms genom att utifrån högskolornas verksamhetsställen och en ensamboende beräkna medianvärdet för de kommunvisa maximigränser för godtagbara boendeutgifter som föreskrivs med stöd av 7 a § 2 mom. i lagen om utkomststöd och beloppet av studiepenning enligt lagen om studiestöd (65/1994) för en självständigt boende studerande som fyllt 18 år. Nivån på den förutsatta tryggade försörjning som beräknats med stöd av 5 mom. avrundas till närmaste tiotal. Genom ändring av statsrådets förordning justeras beloppet av den förutsatta försörjningen vart tredje år på basis av förändringar i de faktorer som avses i det momentet, om förändringen jämfört med det fastställda beloppet är minst fem procent. 7 a § Beviljande av nationellt uppehållstillstånd för studier En sådan tredjelandsmedborgare som avses i 2 § 3 mom. beviljas nationellt uppehållstillstånd för studier, om tredjelandsmedborgaren har antagits som studerande till en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid en högskola i Finland, har betalat högskolans avgifter och har tillräckliga språkkunskaper för att genomföra studierna. På beviljande av uppehållstillstånd tillämpas 7 § 2 och 4—6 mom. 11 § Grunder för avslag på ansökan En ansökan om uppehållstillstånd enligt denna lag ska avslås om 1) villkoren enligt 6, 6 a, 7, 7 a, 8, 8 a, 9 eller 9 a § inte uppfylls, 16 § Rätten för familjemedlemmar att vistas och arbeta i landet Familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd med stöd av denna lag beviljas tillfälligt eller kontinuerligt uppehållstillstånd på grund av familjeband med stöd av denna lag. På uppehållstillståndets längd tillämpas i fråga om det första uppehållstillståndet 53 § 1 och 2 mom. i utlänningslagen och i fråga om fortsatt uppehållstillstånd 55 § i den lagen. För att en familjemedlem till en person som fått uppehållstillstånd på de grunder som anges i 7 eller 7 a § ska beviljas uppehållstillstånd, förutsätts det att anknytningspersonen har vistats i Finland med uppehållstillstånd i minst ett år när familjemedlemmens ansökan om uppehållstillstånd lämnas in. Kravet på boendetid tillämpas inte om uppehållstillstånd söks för ett barn som den studerande har fött i Finland. I ett enskilt fall kan avvikelse göras från kravet på boendetid, om det finns exceptionellt vägande skäl eller om ett barns bästa kräver det. Familjemedlemmar till en person som beviljats uppehållstillstånd på den grund som anges i 9 a § beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeband, om det avtalas om detta i avtalet om feriearbete. Familjemedlemmarnas försörjning ska vara tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen. Familjemedlemmar har obegränsad rätt att arbeta. Denna lag träder i kraft den Bestämmelserna i 3 § 2 mom. 2 punkten, 7 § 1 mom. och 2 mom. 2 och 4 punkten, 7 a § 1 och 4 mom., till den del där föreskrivs om tillämpningen av 7 § 2 mom. 2 och 4 punkten, och 11 § 1 mom. 1 punkten tillämpas först från och med den 4 oktober 2027. På en sådan ansökan av en studerandes familjemedlem som lämnats in före ikraftträdandet av denna lag tillämpas den 16 § som gällde vid ikraftträdandet. Helsingfors 13.11.2026 I den avgörande behandlingen deltog ordförande Mauri Peltokangas saf medlem Alviina Alametsä gröna medlem Eveliina Heinäluoma sd medlem Juha Hänninen saml medlem Christoffer Ingo sv medlem Mari Kaunistola saml medlem Anna Kontula vänst medlem Rami Lehtinen saf medlem Mira Nieminen saf medlem Saku Nikkanen sd medlem Hanna Räsänen cent medlem Joakim Vigelius saf medlem Juha Viitala sd medlem Paula Werning sd medlem Ben Zyskowicz saml. Sekreterare var utskottsråd Henri Helo. Reservation Motivering Propositionens mål att motverka utländska studerandes utsatta ställning samt missbruk i samband med studerandeinvandring är värda att understödja. De föreslagna åtgärderna är emellertid varken ändamålsenliga eller proportionerliga. Missbruk kan inte förebyggas och trygga förutsättningar för studier i Finland kan inte säkerställas enbart genom ändringar i tillståndssystemet och begränsningar av de studerandes rättigheter. Problemen bör i första hand förebyggas genom att det säkerställs att de studerande som söker sig till Finland får tillräcklig och korrekt information om utbildningen, levnadskostnaderna, möjligheterna att få arbete samt de rättigheter och skyldigheter som följer av uppehållstillståndet. I synnerhet måste effektivare åtgärder vidtas mot vilseledande marknadsföring från utbildningsagenter och andra aktörer som förmedlar studerande. Detta förutsätter också tillräckliga myndighetsresurser för tillsyn och utredning av missbruk. Väntetiden innan ett förfarande för familjeåterförening kan inledas är oskälig med beaktande av att den längsta behandlingstiden för en familjemedlems ansökan om uppehållstillstånd är nio månader. När propositionen träder i kraft kan den sammanlagda väntetiden bli nästan två år, och då kan studierna redan närma sig sitt slut. Utgångspunkten för regleringen bör vara att trygga skyddet för familjelivet och att barnets bästa kommer i främsta rummet. Propositionen respekterar inte de studerandes och deras närståendes möjlighet att leva tillsammans. Grunderna för undantag regleras alltför vagt. De bör vara tydliga och tillräckligt omfattande och möjliggöra en individuell helhetsbedömning. Familjen får inte hållas åtskild längre än nödvändigt, särskilt inte om det äventyrar barnets välbefinnande eller medför oskäliga olägenheter för familjen. Villkoren för inresa och vistelse ska vara förutsebara och förfarandena smidiga, så att de som flyttar till och studerar i Finland har en verklig möjlighet att etablera sig och bygga sin framtid här. Försvårad familjeåterförening och onödiga skärpningar av migrationsprocesserna kan ha negativa konsekvenser för de studerandes välbefinnande, studiernas framskridande och integrationen samt för Finlands attraktionskraft som målland för internationella studerande och experter. Missbruk måste bekämpas effektivt, men åtgärderna ska riktas mot problemens bakomliggande orsaker. Enstaka fall av missbruk får inte leda till att alla utländska studerande och deras familjer försätts i en oskälig ställning, utan lagstiftningen ska respektera rätten till familjeliv. Förslag Vi föreslår att riksdagen förkastar lagförslaget. Helsingfors 13.11.2026 Anna Kontula vänst Alviina Alametsä gröna