Etusivu · Valmistellut asiat · FrUU 3/2026 rd
Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2027
FrUU 3/2026 rd · Valiokunnan lausunto
Tiedot
| Tunnus | FrUU 3/2026 rd |
|---|---|
| Tyyppi | Valiokunnan lausunto |
| Kuvaus | Valiokunnan toiselle valiokunnalle antama lausunto käsiteltävänä olevasta asiasta. |
| Päivämäärä | 21.10.2026 |
| Kieli | Ruotsi |
Aiheet
statsbudgeterstatsekonomifinanspolitik
Henkilöt ja roolit
| Nimi | Rooli | Asema |
|---|---|---|
| Johanna von Knorring | mainittu | budgetråd |
| Suvi Kangasrääsiö | mainittu | specialsakkunnig |
| Aleksi Kopponen | mainittu | ledande expert |
| Elina Kiiski-Kataja | mainittu | ledande expert |
| Sari Tuori | mainittu | ledande expert |
| Markku Malkamäki | mainittu | specialsakkunnig |
| Anna Kontula | mainittu | — |
| Timo Harakka | mainittu | — |
| Eeva-Johanna Eloranta | mainittu | — |
| Kaisa Garedew | mainittu | — |
| Lotta Hamari | mainittu | — |
| Ville Kaunisto | mainittu | — |
| Krista Mikkonen | mainittu | — |
| Mikko Ollikainen | mainittu | — |
| Mikko Polvinen | mainittu | — |
| Ville Vähämäki | mainittu | — |
| Sinuhe Wallinheimo | mainittu | — |
| Marko Kilpi | mainittu | — |
| Olga Oinas-Panuma | mainittu | — |
| Olli Hietanen | mainittu | — |
| Maria Höyssä. | mainittu | — |
Valiokunnat
FramtidsutskottetInstitutet för hälsa och välfärd (THL)Jubileumsfonden för Finlands självständighet SitraJubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra.Statens ekonomiska forskningscentral.Statens revisionsverkfinansministeriettulevaisuusvaliokunta
Teksti
Utlåtande FrUU 3 2026 rd RP 175/2026 rd Framtidsutskottet Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2027 Till finansutskottet INLEDNING Remiss Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2027 ( RP 175/2026 rd Sakkunniga Utskottet har hört budgetråd Johanna von Knorring finansministeriet specialsakkunnig Suvi Kangasrääsiö finansministeriet ledande expert Aleksi Kopponen finansministeriet ledande expert Elina Kiiski-Kataja Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra ledande expert Sari Tuori Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Skriftligt yttrande har lämnats av specialsakkunnig Markku Malkamäki Institutet för hälsa och välfärd (THL) Statens revisionsverk Statens ekonomiska forskningscentral. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN När utskottet upprättade sitt utlåtande hörde det sakkunniga om följande frågor: Möjliggör budgeten uppnåendet av de långsiktiga välfärds- och hållbarhetsmålen och utvecklingen av de anslag som anvisats för att främja dem samt uppföljningen av effekterna av FoU-finansieringen och klimatåtgärderna över valperioderna, går det att skapa ett AI-baserat gränssnitt för granskning av budgetar som gör det möjligt att 1) gestalta och jämföra inkomster och utgifter mellan olika år och 2) göra en textbaserad granskning av till exempel budgetmotiveringen, och hurdana hinder finns det för en sådan utveckling, hur behöver informationen struktureras och är det möjligt att göra ett fenomenbaserat pilotförsök om det här? Framtidsutskottet har redan i flera år yttrat sig om hur budgeten bättre kunde tjäna riksdagsledamöterna som redskap för uppföljning och beslutsfattande. Se till exempel FrUU 6/2017 rd RP 106/2017 rd FrUU 1/2018 rd SRR 1/2018 rd FrUU 4/2018 rd RP 123/2018 rd FrUU 2/2019 rd RP 29/2019 rd FrUU 5/2021 rd SRR 3/2021 rd FrUU 7/2021 rd RP 146/2021 rd FrUU 2/2025 rd RP 99/2025 rd Även finansutskottet har i sitt betänkande ( FiUB 29/2025 rd Framtidsutskottet anser att det på grund av det allmänna världsläget och behovet av att anpassa de offentliga finanserna är ännu viktigare att följa upp och bedöma hur de politiska målen uppnås över valperioderna. Att utveckla det kunskapsbaserade beslutsfattandet är också en av de få saker som ligger i Finlands egna händer. En mer exakt konsekvensbedömning som grundar sig på genomtänkta mätningar ger anledning att stärka de lyckade åtgärderna, ändra de delvis lyckade åtgärderna och dra tillbaka de misslyckade åtgärderna, varvid välfärdseffekterna förbättras och effektiviseringen medför besparingar i de offentliga finanserna. I sitt utlåtande fokuserar utskottet särskilt på: den information som kan läsas ur budgeten, att kunskapsunderlaget är splittrat, utmaningarna med uppföljningen av målen, behovet av att strukturera informationen, det pågående utvecklingsarbetet, behovet av institutionellt stöd för utvecklingen, användningen av artificiell intelligens vid anslagsuppföljningen, möjligheterna och riskerna med artificiell intelligens vid uppföljningen över valperioderna samt fenomenbaserade pilotförsök. Den information som kan läsas ur budgeten. Enligt en sakkunnig är rapporteringen standardiserad och möjliggör uppföljningen över tid. Ett motsvarande presentationssätt används redan inom OECD och i vissa av EU:s medlemsstater. Också utifrån Statens revisionsverks granskning ( Statens revisionsverks revisionsberättelser 7/2026 I flera sakkunnigyttranden betonades budgetens karaktär framför allt som riksdagens årliga beslutshandling om statens inkomster och utgifter samt ändamålen för anslagen. Budgeten utgör grunden för allokeringen av de offentliga resurserna och den parlamentariska styrningen, men den är inte i sig ett egentligt verktyg för uppföljning eller ett ändamålsenligt sätt att samla in information om olika fenomen i en begriplig form. Det splittrade kunskapsunderlaget. miljöskadliga stöd i Finland Information om allokeringen av anslag finns också i gränssnittet Granskaförvaltningen.fi som hittas på webbadressen www.tutkihallintoa.fi där det finns bokföringsmaterial om boksluten för statens budgetekonomi per moment och affärsbokföringskonto (fr.o.m. år 1998), Statskontorets Power BI-uppföljningsrapporter, regeringens årsberättelser och Statistikcentralens statistik över allokeringen av de offentliga sambunds utgifter per COFOG-kategori, dvs. enligt användningsändamål och användningssätt. Finansministeriet har publicerat budgetpropositionerna som maskinläsbara öppna data sedan 2014 och granskningen av hållbar utveckling och barnbudgetering har etablerats som en del av budgetpropositionen. Också kommunernas och välfärdsområdenas ekonomiska uppgifter rapporteras enligt en sakkunnig i en enhetlig form. Enligt en sakkunnig tjänar regeringens årsberättelse, dess bilagor och förvaltningsområdenas bokslut vart och ett sitt syfte, men utifrån dem är det svårt att bilda sig en helhetsbild som överskrider förvaltningsområdena och regeringsperioderna av hur anslagen har främjat olika mål. Utmaningarna med uppföljningen av målen. Anslagen främjar inte nödvändigtvis entydigt bara ett visst mål, utan vid bedömningen av fördelningen av anslagen måste man oundvikligen göra subjektiva tolkningar. Det är inte entydigt hur anslagen för hållbar utveckling ska fastställas. Måluppfyllelsen kan också påverkas av andra faktorer och annan politik än utgifter eller inkomster i statsbudgeten. Effekterna syns ofta först efter flera valperioder och de är summan av flera beslut. Anslagen för ett visst mål (såsom lärande) kan vara spridda över olika huvudtitlar och moment. Besparingar inom ett förvaltningsområde kan öka utgifterna på annat håll eller senare. I fråga om flera moment är effektkedjorna mellan målen och användningen av anslagen inte klara. Målen kan förändras under valperioden och det är mycket sannolikt att de ändras mellan valperioderna. Det finns ingen jämförelsepunkt för hurdant Finland skulle vara utan ett visst beslut. Enligt de sakkunniga som framtidsutskottet hört är den splittrade informationen dock i grunden ett tekniskt problem som kan lösas och konsekvenserna av de osäkerhetsfaktorer som nämns ovan kan dämpas genom att skilja mellan de direkta och indirekta konsekvenserna och synliggöra osäkerheten. Sakkunniga betraktade flaskhalsarna i effektivitetsanalys som en större utmaning. För att förstå effekterna krävs det högklassiga effektivitetsanalyser, och det är inte alltid ens möjligt att göra en sådan, om till exempel sättet att genomföra åtgärderna inte möjliggör den jämförelsekonstellation som krävs för att mäta effekterna. Framtidsutskottet anser att utvecklingen av effektivitetsanalyser är en nödvändig förutsättning för det kunskapsbaserade demokratiska beslutsfattandet. Samtidigt påminner framtidsutskottet om att även om målet är att utveckla den långsiktiga uppföljningen och utvärderingen av de politiska målen, får det inte inskränka framtida riksdagsförsamlingars prövningsrätt eller riksdagens budgetmakt. Att prioritera och ändra målen baserar sig på aktiva politiska val som ska göras i den politiska processen. Behovet av att strukturera informationen. Sakkunniga föreslog följande metoder för att strukturera informationen: Ge målen, programmen och anslagen en beteckning som består även om namnen och strukturerna ändras, definiera de viktigaste begreppen och beräkningsmetoderna en gång och använd dem på samma sätt överallt, skapa en historia för informationen genom att spara vad man visste och när, så att det också går att granska de tidigare bedömningarna och hur målen har ändrats, och bevara informationen hos ägarna i de nuvarande systemen och foga den till gemensam användning med en gång och nära informationen. Dessutom bör varje källa till kapitel och tolkning kunna kontrolleras. Uppföljningen kunde granskas som en effektkedja från insats till verksamhet, utfall, resultat och effekter, så att varje nivå har sina egna indikatorer, fördröjningar och informationskällor. Det rekommenderades att uppföljningen skulle utvecklas utifrån det nuvarande rapporteringssystemet och inte som ett nytt separat rapporteringsskikt vid sidan av det. Framtidsutskottet anser att en mer systematisk strukturering av den insamlade informationen för att underlätta utnyttjandet av den och för att ge en bättre helhetsbild är ett förnuftigt och nödvändigt mål. Ett välbyggt kunskapsunderlag möjliggör bättre uppföljning oberoende av vilken teknisk lösning som används för uppföljningen. Framtidsutskottet håller med de sakkunniga om att det bästa sättet att gå vidare är att utveckla det nuvarande rapporteringssystemet och att inte utveckla nya rapporteringsskikt vid sidan av det. Det pågående utvecklingsarbetet. Tutkibudjettia.fi Finansministeriets projekt Buketti 2020, vars syfte är att innehållsmässigt bedöma och utveckla ram- och budgetplaneringen och budgetpropositionen samt att skapa ett nytt ram- och budgetdatasystem, befinner sig i utvecklings- och testfasen. Till reformens mål hör också att förbättra tillgången till budgetinformation samt att utveckla de befintliga nättjänster som berör budgeten till en enhetlig, mångsidig och behändig webbplats. Målet är att ta i bruk det nya Buketti2-systemet i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna för 2028—2031. Statskontoret deltar för sin del i ett projekt med fem länder som samordnas av OECD och finansieras av Europeiska kommissionen. Inom ramen för projektet genomförs ett pilotförsök om användning av artificiell intelligens för att förbättra rapporteringen, analysen och transparensen i fråga om de offentliga finanserna. Projektet inleddes hösten 2025. Syftet med projektet är att utreda hur artificiell intelligens kan utnyttjas i rapporteringen av och tillgängligheten till offentliga ekonomiska uppgifter. Framtidsutskottet begärde ett separat yttrande också om Institutet för hälsa och välfärds pilotprojekt om budgetering som baserar sig på välfärdsinformation. I pilotprojektet har man försökt lösa utmaningarna med bedömningen med tanke på uppföljningen av välfärdsmålet. I Institutet för hälsa och välfärds pilotprojekt fastställdes ett output- och effektmål för varje budgetmoment utifrån budgetmotiveringen, lagar, förordningar och förvaltningsområdets strategier och i vissa fall också utifrån forskningslitteratur. När man hade kommit överens om effektmålet kopplades det till en eller två av de 11 dimensionerna i OECD:s välfärdsramverk (t.ex. boende, hälsa eller miljöns tillstånd). För målet söktes också en eller flera indikatorer ur befintlig statistik, huvudsakligen i Sotkanet.fi och Statistikcentralens material. Enligt en projektexpert bryts inte effektkedjan mellan momentet och målet när pengarna, outputmålet, effektmålet och indikatorn registreras på samma nivå. Målen och välfärdsdimensionerna har i THL:s pilotprojekt fastställts för nio ministeriers anslag samt för finansministeriets finansiering till välfärdsområdena och kommunerna. Indikatorerna har på motsvarande sätt utarbetats för pilotministeriernas moment. Samma frågestruktur föreslogs för alla ministerier: Vilket problem som ska lösas, vad är det som eftersträvas, vilken dimension av välfärden momentet berör och hur kan man se att man har lyckats. Enligt Institutet för hälsa och välfärds yttrande skulle en koppling av budgetmoment till välfärdsdimensionerna bidra till att synliggöra vart pengarna riktas och hur många förvaltningsområden som finansierar samma mål. Målen och indikatorerna anger också vad som eftersträvas med pengarna och om målen nås. De egentliga konsekvensbedömningarna kan göras separat. När målet har skrivits in under varje moment kan man i budgeten läsa varför varje anslag finns till och också anpassningarna kan göras utifrån kunskap. När utgifterna måste minskas visar ramverket vilka dimensioner av välfärden minskningen gäller och om det även finns andra moment med samma mål. Enligt en sakkunnig skulle ett sådant tillvägagångssätt bidra till att skapa en helhetsbild över förvaltningsområdena och göra budgeten mer begriplig också för medborgarna. Enligt en sakkunnig visar pilotförsöket också att denna information kan produceras inom ramen för befintliga strukturer utan ny datainsamling och utan att budgetens struktur eller arbetsfördelningen mellan riksdagen och regeringen ändras. Framtidsutskottet poängterar att resultaten av de projekt som utvecklar uppföljningen och konsekvensbedömningen av budgetbesluten över valperioderna noggrant måste gås igenom och utnyttjas. Utskottet anser att försöken med användning av artificiell intelligens kan ge nyttiga lärdomar till stöd för ett kunskapsbaserat beslutsfattande när man vid planeringen av dem utöver rapportering av anslag också beaktar aspekter som gäller uppföljningen av anslagen och deras genomslag. Integreringen av artificiell intelligens får dock inte leda till att sätten att presentera information i första hand planeras på AI:s villkor, utan budgeten och andra motsvarande handlingar måste också utvecklas så att de blir mer läsbara för människor. Behovet av institutionellt stöd. Enligt sakkunniga är utarbetandet av regeringsprogrammet den naturligaste starttidpunkten för utvecklingen av uppföljningen, eftersom det blir lättare att under hela valperioden följa upp de långsiktiga målen och indikatorerna för dem när de skrivs in enhetligt från början. Framtidsutskottet konstaterar att Finland också i internationell jämförelse har goda förutsättningar att utveckla det kunskapsbaserade beslutsfattandet och utnyttja artificiell intelligens i detta utvecklingsarbete. Det finns många saker som skulle gå framåt om denna utveckling fick ett tydligt politiskt stöd och tillstånd att gå vidare. Användning av artificiell intelligens vid anslagsuppföljning. Utgångspunkten är enligt de sakkunniga bra, eftersom budgetpropositionerna är maskinläsbara som öppna data och också uppgifterna om budgetutfallet finns tillgängliga via ett öppet gränssnitt. Jämförelser av utvecklingen av anslagen, åskådliggörande av deras användningsändamål och granskning av budgetmotiveringarna kan delvis göras genom att utnyttja befintliga informationssystem eller informationssystem som utvecklas som bäst. Enligt en sakkunnig lönar det sig att bygga upp lösningen som en del av den offentliga förvaltningens gemensamma utveckling av artificiell intelligens, varvid den ska iaktta gemensamma principer till exempel vid anslutning av informationskällor, identifiering och registrering av loggfiler. Sakkunniga identifierade också möjligheten att skapa ett språkmodellbaserat gränssnitt där användaren framför sina behov av budgetinformation på ett naturligt språk. För att användningen av artificiell intelligens inte ska försämra uppgifternas riktighet och spårbarhet bör artificiell intelligens identifiera användarens informationsbehov i frågan och göra en motsvarande förfrågan i databaser från källor och med beräkningsmetoder som fastställts inom ramen för på förhand definierade sökfunktioner och regler, dvs. språkmodellen ska inte själv få beräkna svaren. Språkmodeller som effektivt och systematiskt behandlar stora textmassor kan dock enligt en sakkunnig stödja bedömningen av hur anslagen fördelas utifrån beslutsdelarna och förklaringsdelarna i budgetarna samt datainnehållet i ändringsraderna. Framtidsutskottet gjorde under denna valperiod ett pilotförsök med prognostisering av den tekniska utvecklingen med hjälp av artificiell intelligens i sin rapport om utvecklingen av humanoida robotar (TuVJ 1/2025). Utifrån erfarenheterna från pilotförsöket uppdaterade utskottet senare med hjälp av artificiell intelligens också sin mer omfattande översikt över teknikens framtid (TuVJ 2/2026). För att underlätta användningen av rapporten, som omfattar tusentals sidor och består av strukturerad information, beställde framtidsutskottet också en särskild RTI-GPT-applikation med hjälp av vilken läsaren med hjälp av artificiell intelligens kan bekanta sig med innehållet i rapporten. Utskottet anser att den algoritmiska uppföljningen av utvecklingen av anslagen och utvecklingen av ett språkmodellbaserat interaktivt gränssnitt för budgeten är ett bra mål som tjänar såväl medborgarnas som riksdagsledamöternas informationsbehov. Artificiell intelligens kommer att ha stor betydelse för att öka effektiviteten i arbetet och också inom den offentliga sektorn såväl i riksdagen, vid ministerierna och olika ämbetsverk som i välfärdsområdena och kommunerna, förutsatt att kunskapsunderlaget byggs upp så att det blir högklassigt. Ett högklassigt kunskapsunderlag kan kompletteras med sådan artificiell intelligens som lämpar sig bäst för respektive användningsändamål, och det underlättar också den analys som görs av människor. Möjligheter och risker med artificiell intelligens vid uppföljningen av beslutens genomslag över valperioderna. Enligt de sakkunniga kan artificiell intelligens gå igenom tidigare års budgetar, regeringsprogram och berättelser, klassificera dem tematiskt och föreslå kopplingar mellan mål, anslag och åtgärder. Artificiell intelligens kan också ge alternativa förklaringar och varna för skenbara kopplingar. Artificiell intelligens kan alltså hjälpa offentliga institutioner och politiker att samla spridd information till en gemensam lägesbild, övergå från en reaktiv förvaltning till proaktivt beslutsfattande och ta lärdom av de faktiska effekterna. Som risker nämnde de sakkunniga att AI-modellerna kan tolka användarens informationsbehov felaktigt, tolka den information som de använder fel eller dra felaktiga slutsatser. Användargränssnittet bör därför göra det möjligt att granska de ursprungliga informationskällorna och identifiera situationer där uppgifternas bristfällighet eller mångtydighet hindrar ett tillförlitligt svar. Artificiell intelligens kan enligt en sakkunnig ha utmaningar till exempel vid tolkningen av momentspecifika beslutsdelar, i synnerhet som användningsändamålen för anslaget kan bestämmas utifrån flera bestämmelser som kompletterar eller avgränsar varandra. Också artificiell intelligens som kombineras med regelbaserad datasökning kan ge felaktiga resultat om den till exempel väljer fel sökvillkor, informationskällor eller jämförelsetidpunkter. Riktigheten i de siffror som returneras från databasen säkerställer således inte i sig att svaret motsvarar användarens faktiska informationsbehov. Ett system som ibland svarar rätt och ibland hittar på kopplingar är farligare för beslutsfattandet än ett system vars begränsningar är kända. Därför måste varje svar hänvisa till sin källa, och slutledningskedjan måste vara synlig. Lösningen behöver också kontrollpunkter som har skapats av en människa och det behövs alltid en människa för att kontrollera och godkänna klassificeringarna. I ett sakkunnigyttrande påmindes det om programmet Aurora AI, där det inte uppstod någon egentlig nationell artificiell intelligens trots omfattande satsningar. I ett annat yttrande diskuterades de lösningar som ska användas ur suveränitetssynvinkel. Ett system som sträcker sig över valperioderna borde inte vara beroende av en enskild utländsk leverantörs prissättning, villkor eller tillgänglighet, men de bästa AI-verktygen är fortfarande främst amerikanska och de lokala och självstyrda modellerna når ännu inte helt upp till samma kvalitetsnivå. Fenomenbaserade pilotförsök. Två sakkunniga som yttrade sig till framtidsutskottet skisserade i sina yttranden hur pilotförsöket kan genomföras. Båda föreslog att man börjar med en förstudie. Den ena preciserade att man i förstudien först skulle definiera vad verktyget ska göra, vilka frågor det ska besvara, vilka informationskällor som ska finnas tillgängliga och vilka indikatorer som ska användas för att bedöma hur man lyckats, och föreslog att en visualiserad prototyp skulle utarbetas utifrån detta. Därefter ska det skapas en gemensam informationsmodell och genomföras ett fenomenbaserat pilotförsök som bedöms på ett oberoende sätt med avseende på noggrannhet, användning och förtroende innan det utvidgas till fler fenomen. I yttrandet efterlystes en sådan arbetsfördelning för pilotförsöket där riksdagen skulle vara lösningens ägare och beställare som definierar användningsbehoven och tryggar opartiskheten. Exempelvis ministerierna, Statskontoret och Statistikcentralen skulle producera budget-, boksluts- och indikatoruppgifterna i en strukturerad och maskinläsbar form. Leverantören skulle utveckla informationsmodellen tillsammans med beställaren och svara för informationsarkitekturen, AI-lösningen och användargränssnittet på ett dokumenterat och överförbart sätt. Forskningen skulle bidra med effektmodeller och prognostiseringsarbetet skulle stödja beslutsfattandet. Pilotförsöket bör också utvärderas på ett oberoende sätt, eftersom man under processen också måste förbereda sig på överraskande och oförutsedda utmaningar. I yttrandet rekommenderades följande: Informationen ska förvaltas av den offentliga sektorn i öppna format och gränssnitt. Arkitekturen ska hållas modellneutral, varvid språkmodellen kan bytas ut utan att informationsskiktet eller användargränssnittet behöver byggas om. Graderade alternativ ska prövas som exekveringsmiljö: kommersiellt moln inom EU, inhemsk eller offentlig infrastruktur (t.ex. CSC) och öppna modeller i en egen miljö. I pilotförsöket kunde alternativen jämföras parallellt i fråga om kvalitet, kostnader och beroendeförhållanden. Kraven i EU:s förordning om artificiell intelligens och på informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen, inklusive loggar och förklarbarhet, ska beaktas från första början. Vid upphandlingen kunde man till exempel utnyttja ett innovationspartnerskap där beslutet om fortsättningen fattas efter varje fas, koden är öppen och det inte uppstår någon leverantörslåsning. En annan aktör betonade att ett eventuellt pilotförsök skulle kräva ett politiskt beslut, finansiering och specialkompetens. Den bör genomföras utifrån befintliga öppna data och dess omfattning bör dimensioneras enligt tillgängliga resurser. Det skulle också kräva en förhandsutredning av kostnader och ansvar. I yttrandet föreslogs det att beslutet om att inleda ett pilotförsök och om dess resurser naturligt kunde fattas av nästa regering, till exempel som ett avgränsat försök utifrån öppna budgetdata. Redan utan särskild finansiering kan man dock åtminstone främja att målen och indikatorerna i regeringsprogrammet kan skrivas in på ett enhetligt sätt redan från början, vilket skapar en grund för en senare uppföljning. Framtidsutskottet understöder ett pilotförsök för att utveckla användningen av artificiell intelligens i samband med budgeten eller planen för de offentliga finanserna som en del av en mer omfattande gemensam utveckling av artificiell intelligens inom den offentliga förvaltningen. Det väsentliga i pilotförsöket är att effektivisera användningen av den information som samlas in genom att utveckla informationsstrukturerna så att artificiell intelligens kan utnyttjas för uppföljning av genomförandet av politiska åtgärder och utvärdering av effekterna över valperioderna till exempel i samband med regeringens årsberättelse, budgeten och planen för de offentliga finanserna. Framtidsutskottet föreslår att det övervägs att också skrivningarna om målen i regeringsprogrammen i fortsättningen görs så att de bättre stöder uppföljningen och utvärderingen med hjälp av artificiell intelligens. FÖRSLAG TILL BESLUT Framtidsutskottet föreslår att finansutskottet beaktar det som sägs ovan Helsingfors 21.10.2026 I den avgörande behandlingen deltog ordförande Anna Kontula vänst vice ordförande Timo Harakka sd medlem Eeva-Johanna Eloranta sd medlem Kaisa Garedew saf medlem Lotta Hamari sd medlem Ville Kaunisto saml medlem Krista Mikkonen gröna medlem Mikko Ollikainen sv medlem Mikko Polvinen cent medlem Ville Vähämäki saf medlem Sinuhe Wallinheimo saml ersättare Marko Kilpi saml ersättare Olga Oinas-Panuma cent. Sekreterare var utskottsråd Olli Hietanen utskottets ständiga rådgivare Maria Höyssä.