Etusivu · Valmistellut asiat · LaUB 23/2026 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 § i lagen om intressebevakningsfullmakt
LaUB 23/2026 rd · Valiokunnan mietintö
Tiedot
| Tunnus | LaUB 23/2026 rd |
|---|---|
| Tyyppi | Valiokunnan mietintö |
| Kuvaus | Valiokunnan mietintö eli sen kannanotto asiasta, jonka eduskunta on lähettänyt sille valmisteltavaksi. |
| Päivämäärä | 4.11.2026 |
| Kieli | Ruotsi |
| Alkuperäinen | PDF eduskunnan arkistosta ↗ |
Aiheet
intressebevakningbefullmäktiganderättshandlingfullmakterjävfullmäktigesläktingar
Henkilöt ja roolit
| Nimi | Rooli | Asema |
|---|---|---|
| Outi Kemppainen | mainittu | lagstiftningsråd |
| Suvi Malinen | mainittu | ledande sakkunnig |
| Kari Niemi | mainittu | ledande sakkunnig |
| Veera Kaunisvaara | mainittu | advokat |
| Markku Helin. | mainittu | professor (emeritus) |
| Juho Eerola | mainittu | — |
| Sandra Bergqvist | mainittu | — |
| Pekka Aittakumpu | mainittu | — |
| Pia Hiltunen | mainittu | — |
| Aleksi Jäntti | mainittu | — |
| Anette Karlsson | mainittu | — |
| Rami Lehtinen | mainittu | — |
| Timo Mehtälä | mainittu | — |
| Susanne Päivärinta | mainittu | — |
| Mika Riipi | mainittu | — |
| Joakim Vigelius | mainittu | — |
| Juha Viitala | mainittu | — |
| Marja Tuokila. | mainittu | — |
Valiokunnat
Finlands AdvokaterLagutskottetLantmäteriverketMinnesförbundet rf.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatajustitieministerietlakivaliokunta
Teksti
Betänkande LaUB 23 2026 rd RP 222/2026 rd Lagutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 § i lagen om intressebevakningsfullmakt INLEDNING Remiss Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 § i lagen om intressebevakningsfullmakt ( RP 222/2026 rd Sakkunniga Utskottet har hört lagstiftningsråd Outi Kemppainen justitieministeriet ledande sakkunnig Suvi Malinen Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ledande sakkunnig Kari Niemi Lantmäteriverket advokat Veera Kaunisvaara Finlands Advokater professor (emeritus) Markku Helin. Skriftligt yttrande har lämnats av Minnesförbundet rf. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår att lagen om intressebevakningsfullmakt ändras. Enligt propositionen ska det till lagen fogas en bestämmelse enligt vilken fullmaktsgivaren, om denne så önskar, inom vissa gränser i intressebevakningsfullmakten kan bestämma omfattningen av fullmäktigens jävskrets. En sådan bestämmelse i fullmakten kan göra det lättare att företräda fullmaktsgivaren i en rättshandling där fullmäktigen annars skulle vara jävig på grund av en nära personrelation mellan parterna. Propositionen hänför sig till föresatsen i regeringsprogrammet för regeringen Orpo om uppdatering av lagstiftningen om intressebevakning och intressebevakningsfullmakt. Den föreslagna lagen avses träda i kraft våren 2027 omkring tre månader efter det att den har antagits och blivit stadfäst. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Allmänt Med en intressebevakningsfullmakt kan en person på förhand ordna skötseln av sina egna angelägenheter i den händelse att han eller hon senare blir oförmögen att sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna eller försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak. I intressebevakningsfullmakten utser fullmaktsgivaren den fullmäktig som ska sköta hans eller hennes ärenden och fastställer dennes behörighet. En intressebevakningsfullmakt är ett lättare sätt än intressebevakning att ordna skötseln av en persons framtida angelägenheter. Intressebevakningsfullmakten har i praktiken visat sig vara ett populärt alternativ. Lagen om intressebevakningsfullmakt ( 648/2007 442/1999) LaUB 15/2025 rd I den aktuella propositionen föreslås det att bestämmelserna om jäv för fullmäktig vidareutvecklas, eftersom jävsgrunderna för fullmäktige fortfarande anses vara alltför omfattande. Syftet med propositionen är att minska jävssituationerna för fullmäktige som företar rättshandlingar med stöd av en fastställd intressebevakningsfullmakt och på så sätt underlätta skötseln av fullmaktsgivarens ärenden. Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och är lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med anmärkningarna och ändringarna nedan. Jäv för fullmäktig Bestämmelser om jäv för fullmäktig finns i 17 § i lagen om intressebevakningsfullmakt. Jävet kan grunda sig på ett släktskapsförhållande mellan fullmäktigen och motparten eller på en intressekonflikt mellan fullmäktigen och fullmaktsgivaren som beror på någon annan orsak. Syftet med bestämmelserna om jäv är att förhindra missbruk och att säkerställa att företrädarens beslutsfattande sker i huvudmannens intresse utan beaktande av företrädarens eller närståendes synpunkter. I propositionen föreslås det att fullmaktsgivaren i intressebevakningsfullmakten kan ge fullmäktigen rätt att företräda fullmaktsgivaren i en eller flera rättshandlingar i vissa nära personförhållanden där fullmäktigen annars anses vara jävig att vidta åtgärder för fullmaktsgivarens räkning. Fullmäktigen får dock inte ens med stöd av en särskild bestämmelse företräda fullmaktsgivaren i en rättshandling där motparten är fullmäktigen själv, fullmäktigens make eller någon som fullmäktigen företräder eller fullmäktigens eller dennes makes barn. Enligt propositionen kan fullmaktsgivaren inte bestämma något annat om dessa absoluta jävsgrunder, eftersom risken för intressekonflikt enligt allmän livserfarenhet är sannolikare ju närmare förhållande det är fråga om (se RP, s. 6). Den föreslagna ändringen innebär att fullmaktsgivaren, om denne så önskar, kan bestämma omfattningen av fullmäktigens jävskrets genom att med en uttrycklig bestämmelse i intressebevakningsfullmakten begränsa jävssituationer som grundar sig på vissa släktskapsförhållanden. Fullmaktsgivaren kan dock inte i intressebevakningsfullmakten bestämma något annat om de absoluta jävsgrunder som grundar sig på nära släktskap mellan fullmäktigen och motparten. Vid utskottets sakkunnigutfrågning har som ett alternativ framförts en motsatt regleringsmodell, där de lagstadgade jävsgrunderna för fullmäktige i regel skulle vara snäva och fullmaktsgivaren, om denne så önskar, skulle kunna utvidga dem genom en bestämmelse i intressebevakningsfullmakten. Lagutskottet tillstyrker dock den regleringsmodell som regeringen föreslår, eftersom modellen enligt utskottet på ett balanserat sätt beaktar dels stärkandet av fullmaktsgivarens självbestämmanderätt, dels behovet att skydda fullmaktsgivaren. Fullmaktsgivarens behov av skydd är en viktig faktor när det gäller intressebevakningsfullmakten, och fullmaktsgivarens självbestämmanderätt kan inte ges samma betydelse som vid andra förmögenhetsrättsliga fullmakter. Detta beror på att fullmaktsgivaren, när det blir nödvändigt att ta fullmakten i bruk, inte längre själv kan övervaka fullmäktigens verksamhet och att fullmäktigen i de flesta fall inte står under myndighetstillsyn. Av dessa orsaker behövs det garantier, såsom bestämmelser om jäv, som förhindrar missbruk av fullmakten och stöder intressebevakningsfullmaktens allmänna tillförlitlighet (se även RP, s. 4). Lagutskottet har dessutom övervägt om också fullmäktigens barnbarn, på grund av nära släktskap, ska omfattas av de absoluta jävsgrunder från vilka fullmaktsgivaren inte kan avvika genom en bestämmelse i intressebevakningsfullmakten. Utskottet har dock kommit fram till att de föreslagna absoluta jävsgrunderna inte behöver utvidgas. Den reglering som föreslås i propositionen gör det dessutom möjligt för fullmaktsgivaren att själv bedöma förhållandet mellan fullmäktigen och dennes barnbarn, hur nära förhållandet är och vilken betydelse förhållandet har för skötseln av fullmaktsgivarens ärenden. Fullmaktsgivaren kan således från fall till fall bedöma om en undantagsbestämmelse i en intressebevakningsfullmakt ska omfatta ett barnbarn eller inte. Enligt den reglering som föreslås i propositionen gäller fullmaktsgivarens möjlighet att inom vissa gränser bestämma om jävsgrunderna för fullmäktigen endast företrädande i rättshandlingar, medan jävsgrunderna i övrigt gäller alla andra situationer, såsom företrädande i förvaltningsärenden och domstolsärenden. Utskottet föreslår inga ändringar i propositionen till denna del, eftersom jävssituationerna och de praktiska problemen enligt uppgift uttryckligen har hänfört sig till rättshandlingar och konsekvenserna av en sådan utvidgning av tillämpningsområdet inte har bedömts. Det är dock viktigt att framöver följa hur den föreslagna ändringen fungerar och vid behov utvidga tillämpningsområdet. Enligt propositionen ska fullmaktens undantagsbestämmelse tillämpas på en ersättare och en andrahandsfullmäktig endast om detta uttryckligen bestäms i fullmakten. Ett alternativt regleringssätt är att en bestämmelse som inskränker jävskretsen utöver fullmäktigen också gäller ersättaren och andrahandsfullmäktigen, om inte något annat uttryckligen bestäms i fullmakten. Utskottet anser dock att det som talar för regeringens förslag är tryggandet av fullmaktsgivarens ställning och säkerställandet av att fullmaktsgivaren överväger innehållet i bestämmelsen om jävsgrunder för fullmäktigen och eventuellt också för ersättaren och andrahandsfullmäktigen med vetskap om dess konsekvenser för varje person. Det är således enligt utskottet viktigt att undantagsbestämmelsen om jäv i fullmakten inte utan fullmaktsgivarens vetskap utsträcks till ersättaren och andrahandsfullmäktigen utöver den egentliga fullmäktigen. Det bör även beaktas att till ersättare och andrahandsfullmäktig också kan utses någon annan än en nära släkting, såsom en advokat eller någon annan ojävig person utanför släktkretsen. Den släkting som avses i bestämmelsen är i praktiken en annan person för var och en av dem. Enligt övergångsbestämmelsen tillämpas den nya bestämmelsen inte på intressebevakningsfullmakter som har upprättats innan denna lag trätt i kraft. De nya bestämmelserna tillämpas alltså inte retroaktivt. Utskottet anser detta motiverat, eftersom det är viktigt att bestämmelser i en intressebevakningsfullmakt som begränsar fullmäktigens jäv utarbetas med vetskap om bestämmelsens betydelse. Enligt uppgift är bestämmelserna om jäv ofta främmande för lekmän, och intressebevakningsfullmakter upprättas i praktiken ofta utifrån allmänt tillgängliga färdiga dokumentmallar. Lagutskottet vill därför fästa uppmärksamhet vid att en intressebevakningsfullmakt är en betydelsefull rättslig handling där fullmaktsgivaren bestämmer hur dennes ärenden ska skötas i framtiden. Genom ändringarna av bestämmelserna om jäv ökar fullmaktsgivarens möjlighet att inom vissa gränser bestämma vilka personer som är jäviga. Mot denna bakgrund betonar utskottet vikten av att intressebevakningsfullmakten upprättas omsorgsfullt och individuellt samt vikten av information och rådgivning om lagändringen. Elektronisk ärendehantering för någon annans räkning och elektronisk intressebevakningsfullmakt Lagutskottet anser det viktigt att arbetet med att se över bestämmelserna om intressebevakning och intressebevakningsfullmakt fortsätter. Det är viktigt att bland annat utreda och bedöma hur elektronisk ärendehantering för någon annans räkning kan främjas och i samband med detta hur datainnehållet i registret över förmyndarskapsärenden kan utvidgas samt möjligheterna att införa en elektronisk intressebevakningsfullmakt. DETALJMOTIVERING Lagen om ändring av 17 § i lagen om intressebevakningsfullmakt 17 §. Jäv för fullmäktig. I propositionen föreslås det att det i 1 mom. 2 mom. För att förtydliga bestämmelserna om jävsgrunder i 17 § föreslår utskottet dessutom att 1 mom. delas upp på två punkter så att det i 1 punkten 2 punkten Till följd av de ändringar som utskottet föreslår blir det nya 2 mom. och de ändringar som föreslås i 3 och 4 mom. i 17 § onödiga. De gällande 17 § 2 och 3 mom. förblir således oförändrade. På grund av de ändringar som utskottet föreslår måste lagförslagets rubrik ingress 17 a §. Begränsning av jäv för fullmäktig. (Ny). Med hänvisning till motiveringen till 17 § föreslår lagutskottet en ny paragraf om begränsning av jäv för fullmäktige. I paragrafens 1 mom. 2 mom. För tydlighetens skull betonar utskottet att det i den nya paragrafen föreskrivs om undantag endast från 17 § 1 mom. 2 punkten. I övrigt tillämpas 17 § i sin helhet på jäv för fullmäktig. 19 §. Rättshandlingar som kräver tillstånd. (Ny). I 1 mom. 442/1999 114/2026 2. Lagen om ändring av 87 § i lagen om förmyndarverksamhet (Ny) 87 §. I 1 mom. FÖRSLAG TILL BESLUT Lagutskottets förslag till beslut: Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 222/2026 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) Riksdagen godkänner ett nytt lagförslag 2. (Utskottets nya lagförslag) Utskottets ändringsförslag Lag om ändring av 17 § i I enlighet med riksdagens beslut ändras 1 mom. och 19 § 1 mom., av dem 17 § 1 mom. sådant det och fogas till lagen en ny 17 a § som följer: 17 § Jäv för fullmäktig Fullmäktigen får inte företräda fullmaktsgivaren, om fullmaktsgivarens motpart är : 1) fullmäktigen själv, fullmäktigens make eller någon som fullmäktigen företräder eller fullmäktigens eller dennes makes barn, 2) fullmäktigens eller dennes makes barnbarn, syskon, förälder eller far- eller morförälder eller en sådan persons make eller fullmäktigens syskonbarn. Fullmäktigen får inte heller företräda fullmaktsgivaren, om motparten är fullmäktigens eller dennes makes barnbarn, syskon, förälder eller far- eller morförälder eller en sådan persons make eller fullmäktigens syskonbarn. I fullmakten kan dock bestämmas något annat om detta i fråga om en eller flera rättshandlingar. En sådan bestämmelse tillämpas på en ersättare och andrahandsfullmäktig endast om detta uttryckligen bestäms i fullmakten. Med makar avses i 1 och 2 mom. äkta makar och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden eller i något annat parförhållande i gemensamt hushåll. Med släktingar jämställs motsvarande halvsläktingar. Fullmäktigen får inte heller företräda fullmaktsgivaren när fullmäktigens och fullmaktsgivarens intressen i saken kan bli motstridiga av någon annan än en i denna paragraf nämnd orsak. 17 a § Begränsning av jäv för fullmäktig Fullmaktsgivaren kan i fullmakten bestämma att fullmäktigen får företräda honom eller henne när en eller flera rättshandlingar företas, även om motparten är en person som avses i 17 § 1 mom. 2 punkten. Även en ersättares och en andrahandsfullmäktigs jäv kan begränsas på det sätt som föreskrivs i 1 mom. En bestämmelse genom vilken jäv för fullmäktig har begränsats gäller inte en ersättare eller en andrahandsfullmäktig, om inte något annat bestäms särskilt i fullmakten. 19 § (Ny) Rättshandlingar som kräver tillstånd I en intressebevakningsfullmakt kan förordnas att bestämmelserna om rättshandlingar som kräver tillstånd i 34 § 1 mom. och 34 a § ska Denna lag träder i kraft den 20 . På en intressebevakningsfullmakt som har upprättats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Utskottets nya lagförslag 2. Lag om ändring av 87 § i lagen om förmyndarverksamhet I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) 87 §:n 1 mom., sådant det lyder i lag 1135/2019, som följer: 87 § , 34 a Denna lag träder i kraft den 20 . Helsingfors 4.11.2026 I den avgörande behandlingen deltog ordförande Juho Eerola saf vice ordförande Sandra Bergqvist sv medlem Pekka Aittakumpu saf medlem Pia Hiltunen sd medlem Aleksi Jäntti saml medlem Anette Karlsson sd medlem Rami Lehtinen saf medlem Timo Mehtälä cent medlem Susanne Päivärinta saml medlem Mika Riipi cent medlem Joakim Vigelius saf medlem Juha Viitala sd. Sekreterare var utskottsråd Marja Tuokila.