Etusivu · Valmistellut asiat · ReUB 10/2026 rd
Statens ägarstyrning - Fortums Uniper-affär
ReUB 10/2026 rd · Valiokunnan mietintö
Tiedot
| Tunnus | ReUB 10/2026 rd |
|---|---|
| Tyyppi | Valiokunnan mietintö |
| Kuvaus | Valiokunnan mietintö eli sen kannanotto asiasta, jonka eduskunta on lähettänyt sille valmisteltavaksi. |
| Päivämäärä | 17.9.2026 |
| Kieli | Ruotsi |
| Alkuperäinen | PDF eduskunnan arkistosta ↗ |
Aiheet
statsbolagföretagsköpägarstyrningFortum
Henkilöt ja roolit
| Nimi | Rooli | Asema |
|---|---|---|
| Maija Strandberg | mainittu | avdelningschef, överdirektör |
| Teemu Kalijärvi | mainittu | revisionschef |
| Esa Hyvärinen | mainittu | direktör för samhällsrelationer |
| Markus Rauramo | mainittu | verkställande direktör |
| Pekka Lundmark | mainittu | Special Advisor, f.d. CEO |
| Jouni Hakala | mainittu | placeringsexpert |
| Timo Korkeamäki. | mainittu | professor |
| Johanna Ojala-Niemelä | mainittu | — |
| Veijo Niemi | mainittu | — |
| Hanna Holopainen | mainittu | — |
| Tomi Immonen | mainittu | — |
| Janne Jukkola | mainittu | — |
| Arja Juvonen | mainittu | — |
| Antti Kurvinen | mainittu | — |
| Hanna Laine-Nousimaa | mainittu | — |
| Sari Tanus | mainittu | — |
| Martin Paasi | mainittu | — |
| Heidi Silvennoinen. | mainittu | — |
Valiokunnat
Finlands näringsliv rfFortum AbpNokia AbpRevisionsutskottetRiksdagens informationstjänstStatens revisionsverkavdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kanslistatsrådets kansli.tarkastusvaliokunta
Teksti
Näytä koko teksti (56 480 merkkiä)
Betänkande EÄ 36/2025 rd Revisionsutskottet Statens ägarstyrning - Fortums Uniper-affär INLEDNING Remiss Revisionsutskottet beslutade den 25 mars 2026 att lämna ett betänkande om ärendet EÄ 36/2025 rd Statens ägarstyrning — Fortums Uniper-affär. Utskottet ska enligt 90 § 1 mom. i grundlagen underrätta riksdagen om relevanta iakttagelser vid övervakningen. Sakkunniga Utskottet har hört avdelningschef, överdirektör Maija Strandberg avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli revisionschef Teemu Kalijärvi Statens revisionsverk direktör för samhällsrelationer Esa Hyvärinen Fortum Abp verkställande direktör Markus Rauramo Fortum Abp Special Advisor, f.d. CEO Pekka Lundmark Nokia Abp placeringsexpert Jouni Hakala Finlands näringsliv rf professor Timo Korkeamäki. Skriftligt yttrande har lämnats av Riksdagens informationstjänst statsrådets kansli. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Utskottet beslutade vid sitt sammanträde den 8 maj 2025 att öppna ett tillsynstema i ärendet ”Statens ägarstyrning — Fortums Uniper-affär”. Energikrisen 2021 och Rysslands anfallskrig 2022 medförde att Fortums Uniper-affärer ledde till en situation där det med tanke på Finlands energiförsörjning kritiska Fortum rentav riskerade att gå i konkurs. Bolagets förluster från Uniper-affärerna uppgick till cirka 6 miljarder euro. Även om skattebetalarnas pengar inte egentligen gick förlorade, kunde situationen i värsta fall ha varit ödesdiger för bolaget och därmed också för Finlands energisäkerhet. Målet för utskottets utredning har varit att säkerställa att tillvägagångssätten och principerna för statens ägarstyrning är tidsenliga och att det ska gå att undvika motsvarande händelseförlopp i framtiden. Utskottet har till uppgift att utöva parlamentarisk tillsyn över statsfinanserna, att övervaka att skötseln av statsfinanserna är ändamålsenlig och att skattebetalarnas medel används på ett ändamålsenligt sätt. Denna tillsynsuppgift omfattar dock inte den operativa ledningen av statliga myndigheter, inrättningar, ministerier eller statsbolag. Utskottet fokuserar i sin tillsynsuppgift huvudsakligen på det allmänna läget i statsfinanserna och skötseln av dem samt på frågor som det är motiverat att hålla riksdagen informerad om. Revisionsutskottet har till uppgift att lyfta fram de missförhållanden i statsfinanserna som det observerat och föreslå riksdagen att regeringen ska åläggas att vidta behövliga åtgärder för att utreda och avhjälpa missförhållandena. Utskottet har vid beredningen av detta betänkande hört sakkunniga om Fortums Uniper-affärer och bakgrunden till dem samt om de beslut som fattats och motiveringen till dem. Dessutom har utskottet med hjälp av riksdagens informationstjänst utrett lagstiftningsprocessen i Förbundsrepubliken Tyskland och särskilt de ändringar som gjordes 2022 i den så kallade energisäkerhetslagen (Gesetz zur Sicherung der Energieversorgung). I betänkandet behandlas först principerna för statens ägarstyrning och därefter händelseförloppet och de beslut som fattats i anslutning till Fortums Uniper-affärer för att det ska vara möjligt att bedöma behovet av att utveckla statens ägarstyrning. Utskottet har också hört akademiska sakkunniga om konsekvenserna av statligt ägande i finländska börsbolag och om hur statens ägarstyrning bör utvecklas med beaktande av fördelarna och nackdelarna med statligt ägande. Slutligen presenteras utskottets slutsatser och synpunkter om hur statens ägarstyrning kan utvecklas. Statens ägarstyrning och principerna för den Statens ägarpolitik och ägarstyrning grundar sig på ägarstyrningslagen ( 1368/2007 1315/2016 Ägarpolitiken genomförs genom statsrådets ägarpolitiska principbeslut som förnyas varje regeringsperiod. Principbeslutet för innevarande period har publicerats den 23 maj 2024 (Statsrådets publikationer, 28/2024). Principbeslutet styr statens verksamhet som aktieägare och gäller alla aktiebolag i vilka staten är aktieägare. Staten sköter sitt bolagsinnehav genom att samordna sina ägarstrategiska mål, lagstiftningens krav och övriga ägares rättigheter. Det ägarpolitiska principbeslutet, aktiebolagslagen, god förvaltningssed samt OECD:s rekommendationer och principer för bolagsstyrning (corporate governance) styr och avgränsar ägarstyrningen. Riktlinjer om detta ingår också i statsrådets ägarpolitiska principbeslut. Staten iakttar i sin ägarstyrning fördelningen av uppgifter och ansvar mellan bolagets organ och ägare i enlighet med aktiebolagslagen ( 624/2006 746/2012 Aktieägarna kan i ärenden som hör till styrelsens allmänna behörighet överta beslutanderätten antingen genom ett enhälligt beslut eller genom att styrelsen överför ärendet till aktieägarna för avgörande med stöd av 5 kap. 2 § i lagen om aktiebolag. Exempelvis vid stora företagsförvärv som påverkar bolagets verksamhet i stor omfattning används i regel detta förfarande. Till den allmänna behörigheten hör inte ärenden som enligt särskilda bestämmelser i aktiebolagslagen ska avgöras av styrelsen, såsom val av verkställande direktör. Då staten är delägare i ett bolag är den en aktieägare bland de övriga och agerar i enlighet med sitt innehav. Varje bolag bär det ekonomiska ansvaret och övriga ansvar gentemot sina samtliga ägare i enlighet med aktiebolagslagen och principerna för god bolagsstyrning. Av ett statsägt bolag förväntar man sig ett så öppet informationsutbyte och en så öppen dialog som möjligt med staten. Bolagets styrelse och verkställande ledning ansvarar för att de under ledning av styrelsens ordförande tar upp frågor som väsentligt påverkar bolagets verksamhet, kapitalinkomster och ägarvärde med den statliga ägaren. Enligt det ägarpolitiska principbeslutet ansvarar ett bolags styrelse och ledning för att informera ägaren om de väsentliga frågorna. Också vid företagsförvärv har staten i egenskap av ägare, styrelsen och den verkställande ledningen tydliga roller och ansvar som baserar sig på aktiebolagslagen och bestämmelserna i bolagsordningen. Staten för i egenskap av ägare en regelbunden dialog med bolagets ledning, framför allt styrelsens ordförande, i enlighet med det som situationen kräver och reagerar vid behov på bolagets situation. Dialogen äger rum inom de gränser som lagstiftningen ställer med beaktande av övriga ägare. Skillnaderna i ägarstyrningen mellan noterade och onoterade bolag beror på värdepappersmarknadslagstiftningen. Staten är framför allt ägare, inte investerare. Staten styr inte bolaget, utan utövar ägarstyrning i det. Vid skötseln av sitt bolagsinnehav eftersträvar staten en långvarig ökning av ägarvärdet och en stabil utdelning. Statens ägarpolitik ska vara långsiktig, förutsägbar och utsträcka sig över valperioderna, vilket förutsätter en gemensam parlamentarisk syn. Ägarpolitiken stöder på lång sikt värdebildningen hos portföljbolagen, och staten förväntar sig som ägare kontrollerade satsningar på tillväxt och innovationer. Statens innehav i aktiebolag baserar sig på tre alternativa intressen, nämligen det strategiska intresset, skötseln av en särskild uppgift i bolagsform och det finansiella intresset. Dessa intressen inverkar avsevärt på de mål som fastställs för statens innehav i olika bolag. Det intresse som staten har och situationen i bolaget beaktas när staten som ägare granskar hur ett bolags balansräkning kan användas effektivt och vilka möjligheter det finns att generera intäkter till staten. Det strategiska intresset i ett bolag omfattar utöver investerarintresset skäl för att staten tills vidare bör vara en stark ägare. Föremål för det strategiska intresset är bolag som är viktiga för Finland bland annat med tanke på säkerheten, försörjningsberedskapen eller infrastrukturen. Det strategiska intresset bedöms och omprövas i samband med godkännandet av det ägarpolitiska principbeslutet beroende på det geopolitiska läget. Fortums Uniper-affärer Fortum är ett energibolag till vars kärnverksamhet hör koldioxidfri elproduktion och elförsäljning samt fjärrvärme och fjärrkyla. Statens innehav i Fortum är av strategiskt intresse. Genom innehavet i bolaget syftar staten till att elproduktionen i Finland ska vara tillräcklig under alla förhållanden. Det ligger i statens intresse att säkerställa att bolaget kan utföra sin ovan nämnda försörjningsberedskapsuppgift utan störningar och att dess funktionsförmåga och investeringskapacitet på den finländska energimarknaden är tryggad på längre sikt. Statens innehav i Fortum uppgår för närvarande till 51,26 procent, medan det före händelserna 2022 var 50,8 procent. Fortums ägarstyrning sköts av statsrådets kansli. Som ägare värdesätter staten en förutsägbar och stabil utdelningspolitik. I tabellen invid presenteras den utdelning som staten fått av Fortum 2015—2025 utifrån uppgifter från statsrådets kansli samt uppgifterna i bilaga fyra till regeringens årsberättelser. Utdelning från Fortum till staten 2015—2025 i miljoner euro År 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 mn e 496 496 496 496 495 505 514 419 529 644 340 Nedan redogörs för de händelser och beslut som hänför sig till Fortums Uniper-affärer för att det ska vara möjligt att bedöma behovet av att utveckla statens ägarstyrning. Försäljningen av Fortums elöverföringsverksamhet 2013—2015 Fortum beslutade att avveckla sin elöverföringsverksamhet utifrån sin strategiska bedömning av de framtida alternativen för överföringsverksamheten 2013. Bolaget slutförde försäljningen av elöverföringsverksamheten i Finland i mars 2014. Försäljningen av elöverföringsverksamheten i Norge slutfördes i maj 2014 och försäljningen av elöverföringsverksamheten i Sverige i juni 2015. Den skuldfria köpesumman för försäljningen av elöverföringsverksamheten i Finland, Sverige och Norge uppgick totalt till cirka 9,3 miljarder euro, varav de skattefria realisationsvinsterna var sammanlagt cirka 6,2 miljarder euro 2014 och 2015. Fortum behövde avkastning på miljarderna från försäljningen av elöverföringsverksamheten och bolagets ledning hade till uppgift att hitta mer produktiva investeringsobjekt. Bolaget beslöt att genomföra återinvesteringarna genom att förvärva affärsverksamheter som hörde till dess kärnkompetens och som genererade ett starkt kassaflöde. Målet var att göra en betydande del av återinvesteringarna under 2017. Investeringsobjekten skulle ligga geografiskt nära och inte till exempel i Förenta staterna. Fortums uppköpserbjudande på Uniper 2017 Uniper var den största gasleverantören i Tyskland och en av de viktigaste gasförsäljarna i Europa. Bolaget levererade el eller gas till mer än 420 av de totalt 900 kommunala anläggningarna i Tyskland. År 2017 hade Uniper långfristiga avtal med sina gaskunder och bolaget hade förbundit sig att leverera gas till avtalsenliga priser. Tyskland importerade mer än hälften av sitt gasbehov från Ryssland och var därför beroende av billig rysk gas. I september 2017 publicerade Fortum ett börsmeddelande om sin avsikt att förvärva ett betydande innehav i Uniper. Enligt meddelandet var investeringen i Uniper en del av Fortums tidigare offentliggjorda, disciplinerade strategi för återinvestering av kapital och den uppfyllde investeringskriterierna i strategin: Uniper verkade inom Fortums kärnkompetensområde, dvs. elproduktionen, dess verksamhet fanns geografiskt nära Fortums hemmamarknad och det genererade ett gott kassaflöde. I september 2017 undertecknade Fortum och det tyska energiföretaget E.ON ett avtal enligt vilket E.ON hade rätt att i ett offentligt uppköpserbjudande från Fortum överlåta sitt innehav på 46,65 procent i Uniper till Fortum. Förvärvet av Uniper var en transaktion mellan Fortum och E.ON, dvs. Uniper var inte part i den. För att uppköpserbjudandet skulle kunna genomföras krävdes myndighetstillstånd i flera länder, inklusive tillstånd från konkurrensmyndigheterna. Fortum fick redan i oktober 2017 ett godkännande av den amerikanska konkurrensmyndigheten. Enligt Fortums verksamhetsberättelse fortsatte bolaget med Uniper-uppköpserbjudandet för att återinvestera kapital i syfte att effektivisera balansstrukturen. Tiden för godkännande av uppköpserbjudandet började i november 2017. Bolaget förväntade sig att uppköpserbjudandet skulle slutföras i mitten av 2018. Bakgrunden till köpet var enligt ett sakkunnigyttrande att Uniper var en betydande aktör inom vattenkraft och kärnkraft, vilket innebar att bolaget därmed skulle öka Fortums andel med koldioxidfri produktion. Synergieffekter var också sannolika, eftersom Uniper och Fortum tillsammans ägde andelar i samma vatten- och kärnkraftverk i Sverige. Enligt ett yttrande till utskottet bjuds stora vattenkraftverkshelheter sällan ut. Det hade kostat lika mycket att köpa ett enskilt vattenkraftverk som att köpa hela Uniper. Dessutom var Unipers lönsamhet och avkastning ungefär tre gånger större än lönsamheten och avkastningen i de avyttrade elöverföringsverksamheterna. Fortum förväntade sig att Uniper-investeringen skulle ge en god avkastning som skulle göra det möjligt att utveckla och genomföra hållbara energilösningar utan att äventyra en konkurrenskraftig utdelning. Enligt sakkunnigutfrågningen förvärvade Fortum Uniper för att i enlighet med sin dåvarande strategi påskynda omställningen till ren energi i Europa och säkerställa en hållbar resultatutveckling. Fortum gjorde en analys av riskerna i samband med förvärvet av Uniper före dess uppköpserbjudande 2017. Enligt Fortum genomfördes förvärvet omsorgsfullt, med stöd av erfarna juridiska och ekonomiska rådgivare. Uniper hade kort före Fortums uppköpserbjudande avskilts från E.ON och hösten 2016 introducerats på Frankfurtbörsen, vilket innebar omfattande reglerade publiceringsskyldigheter. Fortum hade tillgång till de dokument som Uniper nyligen publicerat för börsintroduktionen. Uniper hade i dessa dokument själv bedömt sina största risker. Därför ansåg Fortum att det inte fanns något behov av ett så kallat due diligence-förfarande som innebär en grundlig granskning av företaget och dess tillgångar före företagsförvärvet eller investeringen. Förfarandet ger det förvärvande bolaget tillgång till samtliga uppgifter om målföretaget eller en begränsad del av uppgifterna. Uniper var ett noterat bolag och noterade bolag har informationsskyldighet, vilket innebar att Uniper var skyldigt att offentliggöra alla relevanta uppgifter. Enligt sakkunnigyttrandena var förvärvet av Uniper ett ärende som Fortums styrelse hade beslutanderätt i. Det krävdes således inget beslut av bolagsstämman för förvärvet. Fortums styrelse har med stöd av aktiebolagslagen allmän behörighet att besluta om frågor som gäller Fortums affärsverksamhet, inklusive förvärv och avyttringar av företag. Enligt de sakkunniga ska ärenden som gäller företagsförvärv inte avgöras av bolagsstämman, om de inte inbegriper emission av bolagets egna aktier. Fortum är ett noterat bolag, vilket innebär att alla ägare måste behandlas jämlikt. Enligt Fortum var dialogen med statens ägarstyrning god 2017. Enligt ett sakkunnigyttrande offentliggjorde nyhetsbyrån Bloomberg detaljerade uppgifter om Uniper-förhandlingarna samma dag som Fortum skulle ta upp dem med den statliga ägaren. E.ON hade visserligen redan tidigare offentligt meddelat sin avsikt att sälja Uniper. Uniper motsatte sig förvärvet även i offentligheten och med hjälp av arbetstagarorganisationer. Enligt en sakkunnig som utskottet hört skulle en investerare ha lämpat sig som förvärvare av Uniper, men inte en industriell köpare som Fortum, eftersom Uniper inte ville äventyra sin självständighet. Slutförandet av Uniper-uppköpserbjudandet 2018 Som det konstateras ovan krävde slutförandet av det offentliga uppköpserbjudandet godkännande av myndigheterna i flera länder. Myndighetsprocessen i anslutning till Fortums Uniper-förvärv i Ryssland pågick från april till juni 2018. Det handlade om att få ett godkännande enligt lagen om strategiska investeringar för Fortums Uniper-investering i Ryssland. Den ryska konkurrensmyndighetens godkännande av Fortums Uniper-investering erhölls den 15 juni 2018. Enligt detta beslut kunde Fortum förvärva upp till 50 procent av aktierna och rösträtten i Uniper. Under det andra kvartalet 2018 fick Fortum också det godkännande av Europeiska kommissionen som i enlighet med EU:s konkurrenslagstiftning krävdes för Uniper-arrangemanget. Kommissionen ställde inga villkor för sitt beslut. De nödvändiga godkännandena i Förenta staterna och Sydafrika hade erhållits redan tidigare. Uppköpserbjudandet på Uniper slutfördes således formellt den 26 juni 2018 när alla behövliga myndighetstillstånd hade erhållits. Den slutliga acceptansen för Fortums uppköpserbjudande på Uniper var 47,12 procent och Fortum blev största aktieägare i Uniper med en andel på 47,35 procent. Efter juni 2018 utökade Fortum sitt innehav i Uniper, eftersom bolaget ville trygga sin ställning vid omröstningen på Unipers eventuella kommande bolagsstämmor. Uniper konsoliderades som intresseföretag med Fortum-koncernen den 30 juni 2018. Ett intresseföretag är ett företag där koncernens moderföretag direkt eller indirekt har 20—50 procent av röstetalet. Intresseföretag ingår inte i den bokföringsskyldiges koncern och de är inte dotterbolag (8 § i bokföringslagen 1336/1997 Ökning av innehavet i Uniper 2019 Fortum förordade inte beviljande av ansvarsfrihet för Unipers ledning vid Unipers bolagsstämma den 22 maj 2019. Fortum hänsköt beslutet om ansvarsfrihet för Unipers ledningsgrupp till nästa bolagsstämma i protest mot bristen på insyn i Unipers ledning under och efter uppköpserbjudandet. Unipers hela ledningsgrupp byttes ut under 2019. I oktober 2019 kom Fortum överens om att köpa ytterligare över 20 procent av Uniper från investmentbolaget Elliot Knight Vinke. Fortum publicerade ett börsmeddelande om förvärvet av aktiemajoriteten i Uniper den 8 oktober 2019. Syftet med förvärvet av denna andel var enligt uppgift att stabilisera situationen och påskynda genomförandet av Fortums strategi. I november 2019 godkände den ryska regeringens kommission förvärvet på vissa villkor. Utredningen av detaljerna i villkoren försenades på grund av regeringsskiftet i Ryssland. De amerikanska myndigheternas godkännande erhölls i december 2019. Fortum förväntade sig att förvärvet skulle slutföras under första kvartalet 2020. Fortum majoritetsägare i Uniper 2020 Affären med Elliot Knight Vinke genomfördes i två delar. Fortum slutförde den första delen av transaktionen i mars 2020 efter att ha fått alla nödvändiga myndighetsgodkännanden. Bolagets innehav i Uniper steg till 69,6 procent. Fortum slutförde den andra och sista delen av transaktionen i maj 2020 och ägde då 73,4 procent av Uniper. Detta innebar att Fortum fortsatte att genomföra sitt beslut från 2017 om att förvärva mer än 75 procent av aktierna i Uniper. Denna andel krävs enligt tysk rätt för majoritetsbeslut i bolag. I samband med förvärvet av denna ytterligare andel förband sig Fortum till att samarbeta med Unipers ledning och personal. Unipers ledning och personal hade enligt utskottets sakkunnigutfrågning kraftigt motsatt sig Fortums ägarskap. För att stärka förtroendet förband sig Fortum till att varken ingå ett bestämmanderättsavtal enligt tysk lagstiftning (domination and/or profit and loss transfer agreement, DPLTA) med Uniper eller lösa in minoritetsaktier åtminstone under de följande två åren. Enligt ett sakkunnigyttrande är aktieägarnas rättigheter i Tyskland mycket begränsade utan ett bestämmanderättsavtal. Inte ens en enskild stor ägare kan tvinga ett bolag att omstrukturera. De sakkunniga betonar dock att Fortum aldrig var den enda aktieägaren i Uniper. Uniper förblev ett noterat bolag och hade många andra aktieägare. Den tyska lagstiftningen satte gränser för Fortums inflytande i Uniper. Fortum hade möjlighet att utöva rösträtt i anslutning till aktierna vid Unipers bolagsstämma i de ärenden som enligt lag och bolagsordning skulle avgöras av bolagsstämman. Fortum var också representerat i Unipers förvaltningsråd, men hade inte majoritet. Lagstiftningen och bolagsstyrningskoden i Tyskland kräver att oberoende ledamöter är företrädda i förvaltningsrådet. Hälften av ledamöterna i Unipers förvaltningsråd bestod av företrädare för arbetstagarorganisationer. Frågan om eventuella omstruktureringar skulle fortfarande avgöras av Uniper självt på företagsekonomiska grunder med beaktande av bolagets intresse samt på lika villkor för samtliga aktieägare och intressentgrupper. Fortum kunde således inte besluta att omstrukturera eller flytta Unipers affärsverksamhet. Utskottet fäster i detta sammanhang uppmärksamhet vid att Fortums ursprungliga plan enligt ett sakkunnigyttrande var att inte hålla kvar Unipers alla verksamheter efter det att Fortum fått bestämmande inflytande i Uniper. Detta framskred dock inte som planerat, bland annat på grund av de begränsningar som den tyska lagstiftningen ställde. Därför fokuserade Fortum som huvudägare i Uniper på samarbete och samordning av bolagens strategier. Som majoritetsägare i Uniper konsoliderade Fortum Uniper som dotterbolag i sin balansräkning från den 31 mars 2020 och i sin resultaträkning från den 1 april 2020. Fortumkoncernen publicerade en gemensam strategi tillsammans med Uniper i december 2020. I detta sammanhang berättade Fortum och dess dotterbolag Uniper att de eftersträvar betydande samarbetsfördelar bland annat när det gäller optimering av nordisk vattenkraft och elhandel, utveckling av sol- och vindkraft i Europa samt väteverksamhet. Vid slutet av 2020 ägde Fortum 76 procent av Uniper. I och med majoritetsandelen krävde Fortum att Unipers förvaltningsråd, inklusive ordförandeskapet, skulle ändras så att sammansättningen motsvarade Fortums innehav. Volatiliteten på energimarknaden ökar 2021 År 2021 gjorde Fortum sitt bästa resultat någonsin och bolagets jämförbara rörelsevinst ökade med 89 procent. Unipers affärsverksamhet stod för hälften av detta. I enlighet med sin gemensamma strategi intensifierade Fortum och Uniper sitt samarbete 2021. I anslutning till detta meddelade Fortum en påskyndad avveckling av sex kolkraftverk. Sommaren 2021 började råvarupriserna stiga. Särskilt marknadspriserna på naturgas steg och störningar rapporterades i produktionskedjorna. De lägre lagernivåerna och problemen med tillgången till såväl LNG som naturgas via rörledningar ledde till volatilitet på energimarknaden och kraftigt stigande energipriser i Europa. Gasleveranserna från Ryssland fortsatte som normalt i enlighet med Unipers avtal. De stigande priserna ledde dock till ökade krav på kontant säkerhet för Uniper. Den kraftiga volatiliteten på energiråvarumarknaden och de rekordhöga gaspriserna i december 2021 ledde till en kraftig ökning av kraven på säkerhet i Unipers energihandel. Trots finansieringsbehoven och kraven på säkerheter var affärsverksamheten fortfarande mycket lönsam för både Uniper och Fortum. Vid slutet av 2021 ägde Fortum redan 78 procent av Uniper. Rysslands anfallskrig och energikrisen i Europa i början av 2022 I januari 2022 förberedde sig Uniper på att under svåra marknadsförhållanden säkra sin likviditet på grund av de ökade kraven på säkerheter. Fortum och Uniper informerade i börsmeddelanden den 4 januari 2022 om de finansieringsarrangemang genom vilka Fortums dotterbolag Uniper förberett sig på att trygga sin likviditet. Uniper ingick ett finansieringsavtal med både Fortum och den tyska statsägda banken KfW Bank för att säkerställa likviditet och ekonomisk flexibilitet och för att förbereda sig på en eventuell fortsatt volatilitet på marknaden. I januari 2022 beviljade Fortum Uniper koncernintern finansiering på upp till 8 miljarder euro. Finansieringsarrangemanget bestod av två delar: dels ett aktieägarlån på 4 miljarder euro och dels en garanti från moderbolaget på 4 miljarder euro. Enligt Fortums yttrande var dess styrelse behörig att besluta om de dotterbolagslån som var knutna till dess dotterbolag och om de säkerheter som skulle ställas till förmån för dotterbolaget. Med dessa förebyggande åtgärder fastställde S & P Global Ratings i januari 2022 det långsiktiga kreditbetyget BBB- med stabila utsikter för Fortum och Uniper. Enligt ett yttrande till utskottet låg det i Fortums intresse att säkerställa Unipers fortsatta verksamhet också under exceptionella marknadsförhållanden, eftersom Uniper var en del av Fortumkoncernen och dess viktigaste dotterbolag. Affärsverksamheten var fortsatt mycket lönsam och om finansiering inte hade beviljats hade Unipers situation hotat hela Fortumkoncernens fortsatta verksamhet. Fortums ekonomiska ställning var enligt bolaget stabil vid årsskiftet 2021—2022, och tillät stöd av dotterbolaget. Finansieringsarrangemanget föll också uteslutande inom styrelsens och den verkställande ledningens behörighet, och det togs inte upp på förhand med finska staten. Staten informerades i egenskap av ägare om bakgrunden i ett insidermeddelande. Statens ägardialog med Fortum intensifierades från januari 2022 för att finna en lösning på den snabbt framskridna situationen. Enligt uppgift till utskottet var det finansieringsarrangemang som Fortum offentliggjorde den 4 januari 2022 enligt den statliga ägarens uppfattning överdimensionerat i förhållande till Fortums finansiella situation och det visade sig senare vara ofördelaktigt och rentav kritiskt med tanke på bolagets framtid. Fortums styrelse utökades med en representant för den statliga ägaren vid bolagsstämman den 28 mars 2022. Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina inleddes den 24 februari 2022. Gasleveranserna från Ryssland fortsatte dock enligt avtalen, men från och med den 16 juni 2022 minskade Ryssland avsevärt leveranserna till Tyskland. Uniper fick endast cirka 40 procent av de avtalsenliga gasvolymerna av Gazprom. Slutligen upphörde leveranserna då Ryssland beslutade att avbryta gasexporten till Tyskland och de flesta europeiska länder. För att uppfylla sina skyldigheter gentemot kunderna och upprätthålla försörjningstryggheten i Europa var Uniper tvunget att köpa ersättande gas på marknaden till ett betydligt högre pris. Våren 2022 ansökte Uniper om hjälp med sina likviditetsproblem av Tyskland. Krisen blev akut den 29 juni 2022, då Uniper gav en vinstvarning. Om Uniper inte hade kunnat betala säkerheterna hade börsen realiserat dem, vilket hade inneburit att bolagets lån förfallit till betalning och blivit föremål för indrivning. En koncern ansvarar alltid för alla lån. Om ett dotterbolags lån förfaller, förfaller således koncernens alla lån. Det var således omöjligt för finska staten att låta Uniper gå i konkurs, eftersom det också hade äventyrat Fortum. Unipers konkurs hade medfört att också Fortums alla lån, cirka 10 miljarder euro, hade förfallit till betalning. Uniper förde en nära dialog om sin situation med både Fortum och den tyska regeringen och uttryckte oro över likviditetens tillräcklighet och behovet av att överföra de ökade kostnaderna för gasleveranser till slutförbrukarna om gasleveranserna från Ryssland skulle upphöra. Tyskland ändrade energisäkerhetslagen (Gesetz zur Sicherung der Energieversorgung) och de förordningar som hänför sig till den flera gånger under 2022. Syftet med ändringarna av förordningarna var att upprätthålla marknadsmekanismerna och leveranskedjorna så länge som möjligt och förhindra att gasförsäljarna blev insolventa. Den tyska förbundsdagen godkände den 12 maj 2022 rätten till prisanpassning för energiförsörjningsbolag i 24 § i energisäkerhetslagen. Lagändringen trädde i kraft den 22 maj 2022. Bestämmelserna i 24 och 26 § i energisäkerhetslagen ändrades den 8 juli 2022. Ändringarna trädde i kraft den 12 juli 2022. Enligt 24 § i lagen kan förbundsstatens nätmyndighet (Bundesnetzagentur), om vissa villkor är uppfyllda, genom ett beslut konstatera att den totala volymen av gas som importeras till Tyskland har minskat avsevärt. I enlighet med beslutet från förbundsstatens nätmyndighet har alla energiförsörjningsföretag som påverkas av den minskade totala gasimporten till Tyskland antingen direkt till följd av brister i leveranserna eller indirekt till följd av ökade inköpspriser rätt att anpassa sina gaspriser till en rimlig nivå. Till 26 § fogades en bestämmelse om ett bemyndigande att utfärda förordning enligt vilket förbundsregeringen utan förbundsrådets samtycke bemyndigades att utfärda en förordning som gör det möjligt att avvika från den rätt att anpassa kundpriserna på gas till en skälig nivå som föreskrivs i 24 § och att föreskriva att rätten till prisändringar ersätts med en nettning av prisanpassningen (saldierte Preisanpassung). Om den förordning som utfärdas i enlighet med 26 § träder i kraft, är de prisanpassningsrättigheter som avses i 24 § inte längre tillämpliga. En förordning enligt 26 § i energisäkerhetslagen kan utfärdas om en avsevärd minskning av importvolymerna av gas till Tyskland är omedelbart förestående eller om den har konstaterats av förbundsstatens nätmyndighet i enlighet med 24 § i energisäkerhetslagen. Förbundsregeringen använde senare i augusti bemyndigandet i 26 § i energisäkerhetslagen genom att den 8 augusti 2022 utfärda en förordning om gasprisanpassning. Med hjälp av förordningen kunde gasleverantörerna från och med den 1 oktober överföra 90 procent av de ökade kostnader för gasleveranser som berodde på begränsningarna i gasleveranserna från Ryssland till kunderna. Fram till början av oktober stod gasimportörerna ensamma för de höga kostnaderna för ersättande gasinköp. Syftet med tidtabellen var att trygga industrins och hushållens tillgång till gas under de kalla vintermånaderna. Förordningen om gasprisanpassning kritiserades kraftigt av både den tyska förbundsdagen och förbundsrådet. Detta ledde till att en ny förordning antogs den 3 oktober 2022. Genom denna förordning upphävdes förordningen om gasprisanpassning retroaktivt från och med den 9 augusti 2022. Det blev nödvändigt att begränsa belastningen på gasförbrukarna, eftersom situationen på gasmarknaden fortsatte att förändras efter offentliggörandet av förordningen om gasprisanpassning den 8 augusti 2022 till följd av att Ryssland helt avbröt leveranserna via Nord Stream 1-ledningen. Den tyska regeringen ville inte att gaspriserna skulle höjas för industrin, eftersom situationen kunde ha lett till nedläggning av fabriker och därmed till instabilitet i den tyska ekonomin. Fortum konstaterar i sitt yttrande till utskottet att den tyska regeringen inte verkställde energisäkerhetslagen på ett sätt som skulle ha gjort det möjligt att överföra de högre inköpspriserna på gas vidare till gasköparna. Detta hade allvarliga konsekvenser för Unipers finansiella ställning, resultat och kapital. Enligt ett yttrande till utskottet var det en överraskning för Fortum att den tyska regeringen beslutade att inte genomföra förordningen om gasprisanpassning och lät förlusterna ackumuleras i bolag som sedan fick direkt stöd genom lån och kapital. Detta bekräftades av den tyska regeringen i slutet av juni 2022, vilket ledde till att förhandlingar om Unipers stabiliseringspaket inleddes i juli mellan den tyska staten och Fortum. Försäljning av Uniper-innehavet under slutet av 2022 Förhandlingarna ledde slutligen till att Fortum i slutet av året sålde hela sitt innehav i Uniper till den tyska staten. Förhandlingsprocessen var enligt de sakkunniga som utskottet hört mycket intensiv från början av juli 2022. Förhandlingsparterna bestod av Fortum, Uniper och tyska staten, företrädd av tjänstemän. Enligt uppgift var finska statens ägarrepresentant välinformerad om förhandlingsprocessen och förhandlingsstrategin och var i enlighet med den förhandlingsstrategi som överenskommits med Fortum och dess rådgivare närvarande vid vissa förhandlingar. En representant för avdelningen för ägarstyrning bjöds in till förhandlingarna den 9 juli 2022. Den första översikten över den snabba krisutvecklingen i Uniper lämnades till finanspolitiska ministerutskottet den 4 juli 2022 och ägarstyrningsministern besökte Berlin den 14 juli 2022. Enligt avdelningen för ägarstyrning var besöket strategiskt planerat och förberett och det var inte fråga om en avtalsförhandling. Den statliga ägaren informerade Fortum om att dess innehav och strategiska intresse uttryckligen gäller endast Fortum. Staten ställde upp tydliga mål för förhandlingarna med tanke på bevarandet och utvecklingen av statens ägarvärde. Målet var att lösningen inte ska innefatta tilläggsfinansiering i form av eget kapital från finska staten, Fortum eller dess övriga aktieägare och att lånen till Uniper återbetalas och garantierna upphör, vilket stärker Fortums balansräkning och likviditet. Fortum var och förblir för staten ett strategiskt majoritetsinnehav, vars verksamhet är förknippad med betydande samhälleliga intressen, intressen relaterade till försörjningsberedskapen och ekonomiska intressen. Staten strävade efter att säkerställa att bolaget kan fullgöra sin uppgift, dvs. producera el i Finland utan störningar och i tillräcklig utsträckning under alla förhållanden. Samtidigt strävade staten efter att trygga bolagets funktionsförmåga och investeringskapacitet på längre sikt på den finländska energimarknaden. På grund av Unipers ekonomiska svårigheter kom Fortum och dess dåvarande dotterbolag Uniper den 22 juli 2022 överens med den tyska regeringen om ett omfattande stabiliseringspaket för att ekonomiskt stöda Uniper. Enligt stabiliseringspaketet skulle den tyska staten förvärva 30 procent av aktierna i Uniper, åta sig att ge Uniper upp till 7,7 miljarder euro i finansiering och förbereda sig på att vid behov ge ytterligare stöd för att täcka eventuella förluster samt den tyska statsägda banken KfW ge Uniper ytterligare 7 miljarder euro i stöd för att stärka bolagets finansiella ställning. Det blev dock snabbt uppenbart att det stabiliseringspaket som man kom överens om i juli inte var tillräckligt, eftersom den tyska staten sommaren 2022 ännu inte tillät att de höjda kostnaderna för gasinköp överfördes till kunderna. Därför kom man i september 2022 överens om en lösning där den tyska staten förvärvade Fortums alla Uniper-aktier och garanterade att Fortum skulle återfå de 4 miljarder euro som bolaget beviljat Uniper och frigöras från sitt garantiansvar på 4 miljarder euro gentemot Uniper. I augusti meddelade Fortum finska staten att bolaget behövde stöd och avtalade den 6 september 2022 med staten om en bryggfinansiering på 2,35 miljarder euro för likviditetshantering för den händelse att elpriserna skulle stiga ytterligare under vintersäsongen. Syftet med finansieringen var att säkerställa störningsfria verksamhetsförutsättningar på energimarknaden i Finland. Finansieringen ordnades via det helt statsägda bolaget för specialuppgifter Solidium Oy och den togs i bruk enligt den finska statens tidsplan och villkor. Arrangemanget innehöll också begränsningar i fråga om ersättningar till ledningen. Som en del av lånearrangemanget beslutade Fortums extra bolagsstämma om att rikta en vederlagsfri aktieemission som motsvarade en procent av de emitterade aktierna till finska statens investmentbolag Solidium. Detta ökade finska statens innehav med bestämmande inflytande från 50,8 procent till 51,26 procent och övriga aktieägares innehav minskade proportionellt. Fortum meddelade den 26 september 2022 att bolaget lyft den första minimiposten på 350 miljoner euro av bryggfinansieringen. I enlighet med finansieringsvillkoren skulle den första låneposten lyftas före den 30 september 2022 för att finansieringsarrangemanget skulle gälla efter september 2022. Fortum hade inte före utgången av september 2022 tillgång till alternativ finansiering till motsvarande belopp och gynnsammare villkor på grund av de öppna strategiska frågor som gällde bolaget. Fortum, Uniper och tyska staten informerade den 21 september 2022 om det slutgiltiga planerade arrangemanget och grunderna för det. Parterna undertecknade den 21 september 2022 ett principavtal enligt vilket Fortum skulle sälja hela sitt aktieinnehav i Uniper SE till den tyska staten. Transaktionen genomfördes i december 2022. Detta slutliga principavtal om Uniper ersatte det ursprungliga stabiliseringspaket som undertecknades av samma parter i juli 2022. Sedan juli 2022 hade energikrisen i Europa förvärrats och de tidigare överenskomna stabiliseringsåtgärderna hade visat sig vara otillräckliga och svåra att genomföra i det skärpta läget. Fram till den 21 september 2022 hade förluster på flera miljarder euro ackumulerats i Uniper i samband med gasverksamheten och Uniper hade inte längre kunnat fortsätta som ett privatägt bolag som en kritisk aktör för försörjningstryggheten i Tyskland. De slutliga avtalen mellan Fortum, tyska staten och Uniper som gällde det stabiliseringspaket som undertecknades i september undertecknades den 19 december 2022. Alla nödvändiga myndighetsgodkännanden som behövdes för att stabiliseringspaketet skulle kunna slutföras fanns då tillgängliga, inklusive Europeiska kommissionens tillstånd för statligt stöd. Europeiska kommissionen godkände den 20 december 2022 ett stöd på högst 34,5 miljarder euro från tyska staten för rekapitalisering av energibolaget Uniper SE. Rekapitaliseringen av Uniper omfattade en omedelbar ökning av likvida medel på 8 miljarder euro och ett kapitalbemyndigande på högst 26,5 miljarder euro. EU-kommissionen har godkänt den tyska regeringens förvärv av energibolagen Uniper och Sefe (tidigare Gazprom Germania). Båda företagen hade råkat i svårigheter på grund av den pågående europeiska energikrisen, särskilt till följd av att gasleveranserna från Ryssland upphörde och gaspriserna steg kraftigt. Den tyska förbundsregeringen motiverade sitt beslut med att företagen är viktiga för den tyska energiförsörjningen. Den tyska staten förhindrade Unipers konkurs genom ett finansieringspaket på 20 miljarder euro som bestod av ett kapital på 13,5 miljarder euro och ett lån på 6 miljarder euro. Det är ett av de största företagsräddningspaketen i Tysklands historia. EU:s regler om statligt stöd förutsätter att den tyska staten minskar sitt innehav i Uniper till högst 25 procent plus en aktie före utgången av 2028. Fortum avslutade försäljningen av sitt Uniper-innehav till tyska staten den 21 december 2022. Då fick Fortum cirka 0,5 miljarder euro i köpesumma för aktierna i Uniper och Uniper betalade tillbaka sitt aktieägarlån från Fortum på 4 miljarder euro. Av den moderbolagsgaranti på 4,0 miljarder euro som Fortum beviljat Uniper frigjordes totalt 3,0 miljarder euro före slutet av 2022. Återstoden på cirka 1,0 miljarder euro frigjordes i slutet av juni 2023 och den tyska staten hade ställt full motgaranti för beloppet. Efter det att den tyska staten fått det bestämmande inflytandet lämnade företrädarna för Fortum sina uppdrag i Unipers förvaltningsråd. Händelser efter krisen I mars 2023 återbetalade Fortum det bryggfinansieringslån på 350 miljoner euro som finska staten beviljat och annullerade helt och hållet arrangemanget med bryggfinansiering på 2,35 miljarder euro. I samband med beviljandet av bryggfinansiering hade det överenskommits om att ersättningarna till Fortums styrelse och ledning skulle begränsas. Den ordinarie bolagsstämman 2023 beslutade därför att förkasta ersättningsrapporten för bolagets organ för 2022. Bakgrunden var att staten hade en avvikande mening om vissa ersättningsprinciper. Arrangemanget med bryggfinansiering begränsade ersättningarna till bolagets ledning så att eventuella kortfristiga och långfristiga resultatpremier inte betalades ut för 2022 och 2023. Premierna för 2022 baserade sig enligt uppgift i fråga om det kortfristiga programmet på bolagets resultat för 2021 och i fråga om de långfristiga programmen på resultatet fram till 2021. På förslag av nomineringsrådet beslutade bolagsstämman våren 2023 om styrelseledamöter för en mandattid som löpte ut vid utgången av den ordinarie bolagsstämman 2024. Enligt förslaget byttes bland annat styrelsens ordförande och vice ordförande ut. I maj 2026 tillkännagav den tyska regeringen sina planer på att privatisera Uniper fyra år efter räddningspaketet. Den tyska staten hade för avsikt att minska sitt innehav från 99 procent till 25 procent plus en aktie. Detta innebar att den nya ägaren eller ägarna inte kunde förvärva den andel på 75 procent av aktiekapitalet som enligt tysk rätt ger bestämmande inflytande i Uniper. Enligt uppgifter i offentligheten är målet att den tyska staten ska ha vetorätt i beslut som gäller Uniper. Den tyska staten vill säkerställa Unipers långsiktiga funktionsförmåga och stabilitet och därmed också trygga gasförsörjningen i Tyskland. Efter den tyska statens tillkännagivande våren 2026 om planerna på att sälja aktierna i Uniper meddelade arbetstagarorganisationerna omedelbart att de kommer att förhålla sig negativt till och kraftigt motsätta sig en eventuell försäljning. Även om arbetstagarorganisationerna inte lagligen kan förhindra försäljningen av aktierna i Uniper, är det mycket sällsynt att företagsförvärv sker mot deras vilja i Tyskland. Detta blev mycket tydligt när organisationerna försvarade sig mot Fortums övertagningsförsök. Unipers ledning är däremot positiv till privatiseringsplanerna. Processen med försäljningen av Uniper, som den tyska staten inledde våren 2026, omfattar flera köparkandidater som har anmält preliminärt intresse i juni 2026. Köparkandidaterna består av stora internationella energibolag, infrastrukturinvesterare och pensionsfonder. Fortum har företrädesrätt att lämna ett uppköpserbjudande fram till utgången av 2026, om Uniper helt eller delvis säljer sina vattenkrafts- och kärnkraftsverksamheter i Sverige. Uniper är dock inte skyldigt att acceptera Fortums erbjudande. Den försäljnings- och privatiseringsprocess som Förbundsrepubliken Tyskland inlett i fråga om Uniper framskrider enligt en tidsplan i flera steg, vars sista tidsfrist i enlighet med Europeiska kommissionens regler om statligt stöd är utgången av 2028. Utvecklingen av statens ägarstyrning Målet för utskottets utredning har varit att utreda om tillvägagångssätten och principerna för statens ägarstyrning är tidsenliga så att det i framtiden ska gå att undvika motsvarande händelseförlopp som följde av Fortums Uniper-affärer. Utskottet har också hört akademiska sakkunniga om konsekvenserna av statliga innehav i finländska börsnoterade bolag och om hur statens ägarstyrning borde utvecklas med beaktande av fördelarna och nackdelarna med statligt ägande. I den akademiska litteraturen ses statligt ägande som en utmaning. Empirisk forskning visar att statliga innehav i börsnoterade bolag är förknippade med lägre marknadsvärden, särskilt när staten är huvudägare i bolaget. I kristider kan staten dock som ägare reagera och agera mer strategiskt och långsiktigt än bolag som enbart fungerar utifrån marknadsbaserad finansiering och ägande. Detta ger exempelvis en stabilare tillgång till finansiering, vilket skapar mervärde för det statliga ägandet. Enligt de sakkunniga måste finska staten som ett litet land i marknadens periferi kunna ha en pragmatisk ägarroll i de bolag som staten äger. Medinvesterarnas förtroende för en statlig ägare som en långsiktig och förutsägbar aktör har en nyckelroll när det gäller att trygga den ekonomiska framgången. Detta skapar således förutsättningar för både inhemskt och utländskt förtroende för staten som ägare. När det gäller noterade bolag är situationen enligt de sakkunniga särskilt klar. Om ett statsägt bolag är börsnoterat, ska staten entydigt iaktta bestämmelserna om noterade bolag också i förhållande till det ägda bolaget och dess övriga ägare. De sakkunniga som utskottet hört betonar att det i ägaransvaret ingår ett element av konsekvent ägande och öppen kommunikation om syftet med innehavet också gentemot det övriga samhället. Exempelvis i OECD:s rapport för 2024 lyfts fram den väsentliga betydelsen av styrelseval i statsägda bolag och behovet av oberoende eller åtminstone tydlig beslutsförmåga hos styrelserna (Ownership and Governance of State-owned Enterprises 2024). Även om den akademiska forskningen enligt de sakkunniga förhåller sig allmänt kritiskt till statligt ägande, finns det sektorer där statligt ägande anses behövligt. Till dem hör strategiska sektorer som är viktiga för landet och medborgarna, såsom energi och infrastruktur. Statens revisionsverk har granskat riskhanteringen och tryggandet av kontinuiteten i verksamheten i bolag av strategiskt intresse som staten har bestämmande inflytande över och i andra statsägda bolag av strategiskt intresse (revisionsberättelse 8/2023). Enligt granskningen får avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli omfattande information om bolagen bland annat av revisorer, bolagens ledningsgrupper och styrelseordförande samt ur sina egna ekonomiska analyser. Som ägare för staten en dialog med varje bolag om riskerna och bedömer dess risknivå i förhållande till dess finansiella kapacitet, men deltar inte i bolagets riskhanteringsprocess. Enligt aktiebolagslagen är ett bolags styrelse skyldig att övervaka principerna för riskhanteringen. Bolagets styrelse svarar för ordnandet av riskhanteringen. För det praktiska genomförandet av riskhanteringen svarar för sin del aktiebolagets verkställande ledning. Enligt granskningen innebär realiseringen av den strategiska risken i bolag av strategiskt intresse inte bara att investerat kapital går förlorat, utan effekterna kan få katastrofala följder för samhället. Enligt utredning till utskottet var detta nära att hända 2022 i fråga om Fortum. En uppföljning av granskningen genomfördes 2025. Revisionsverket anser utifrån denna uppföljning att de skrivningar om tryggande av statens strategiska intressen som fogats till 2024 års ägarpolitiska principbeslut är goda. I principbeslutet står det att ”utgångspunkten är att statens strategiska intressen inte ska äventyras genom den statliga ägarens egna åtgärder (aktieförsäljning och strukturarrangemang) eller genom beslut av bolagets organ (företagsköp, omorganisering av affärsverksamheten, förnyande av strategin osv.).” Enligt det ägarpolitiska principbeslutet ska det vid planeringen av eventuella företagsarrangemang bedömas vilka samhälleliga och totalekonomiska konsekvenser arrangemanget har i förhållande till bolagets specialuppgifter eller strategiska intresse. Det förändrade säkerhetsläget beaktas i principbeslutet så att bolagen förväntas beakta den övergripande säkerheten i affärsverksamheten. I den övergripande säkerhetsaspekten ingår också att den verksamhet som hänför sig till bolagets strategiska intresse och specialuppgift planeras också med tanke på ett förändrat säkerhetsläge. För att utreda behovet av att utveckla statens ägarstyrning har utskottet hört statsrådets enhet för ägarstyrning och Fortum också i fråga om vilka lärdomar som har dragits i anslutning till Uniper-affärerna och på vilket sätt tillvägagångssätten har utvecklats i och med fallet. Ur statens ägarsynvinkel syftade lösningarna som hänför sig till Uniper 2022 till att trygga statens strategiska intresse samt Fortums funktionsförmåga och investeringskapacitet på längre sikt. Till följd av händelserna sjönk Fortums marknadsvärde betydligt, vilket innebar att värdet på både statens och de övriga aktieägarnas innehav sjönk i motsvarande grad. Arrangemanget ledde dock inte till att förluster realiserades för staten och därmed inte heller för skattebetalarna, eftersom staten inte har sålt sina aktier. Fortum har efter krisen lyckats stabilisera sin ekonomiska situation, upprätthålla sin utdelningsförmåga samt sitt kreditbetyg (för närvarande BBB+) och därmed sin fortsatta investeringskapacitet. Bolagets totala förlust före skatt av Uniper-investeringen är något mindre än 6 miljarder euro, dvs. cirka 7,2 miljarder euro netto investerade i Uniper-aktier, 0,5 miljarder euro i mottagen köpesumma och cirka 0,9 miljarder euro i utdelning under tiden för Fortums Uniper-innehav. Bolaget förlorade i praktiken hela sin investering och resultatet var således enligt de sakkunniga som utskottet hört inte det som bolaget arbetade för i fem år. Avyttringen av Uniper var dock nödvändig i den situation som uppstod och den gav Fortum möjlighet till nystart. Fortum uppger att bolaget ändrat sina tillvägagångssätt till följd av krisen. Bolaget undviker stora riskkoncentrationer, eftersom det inte lönar sig att ta för stora motpartsrisker. Unipers långfristiga avtal med Gazprom och gaskunderna utgjorde en sådan risk. Efter händelserna har man fäst vikt vid att diversifiera kundkretsen och energileverantörerna. Bolaget förbereder sig också på situationer som inträffar en gång per hundra år. Därför strävar bolaget efter att trygga tillräcklig likviditet. Enligt sakkunnigutfrågningen uppgår bolagets likviditet till 6—8 miljarder euro. För att hantera kraven på säkerhet har bolaget minskat energihandeln på elbörserna och handeln sker inte längre i huvudsak på börserna utan genom direktköp. Enligt uppgift till utskottet tar det fortfarande flera år innan förlusterna från Uniper är täckta, trots att Fortums resultatutveckling har varit god och bolaget var nettoskuldfritt för ett och ett halvt år sedan. Efter krisen har också processerna för ägarstyrningen reviderats och enligt uppgift till utskottet är de nu helt annorlunda än 2017—2018 då Uniper-affären genomfördes. Dialogen och informationsgången mellan bolagen och den statliga ägaren har utökats. Staten har möten med bolagens ledning kvartalsvis. Avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli uppger att det inte längre är möjligt att genomföra ett så stort företagsförvärv som Uniper-affären utan att den statliga ägaren är medveten om saken. Enligt avdelningen för ägarstyrning fungerar dialogen mellan Fortums ledning, styrelse och den statliga ägaren för närvarande bra. Vid tiden för Uniper-affärerna var situationen enligt uppgift till utskottet inte lika god. För att utveckla statens ägarstyrning anser avdelningen för ägarstyrning att staten bör ha styrelserepresentation i de bolag där staten är ägare. I fråga om Fortum har detta i regel inte varit fallet. Fortums styrelse har haft en representant för den statliga ägaren 2014, 2015, 2022 och 2023. För närvarande finns det ingen representant för den statliga ägaren i Fortums styrelse. Utskottets slutsatser Av ett statsägt bolag förväntar man sig ett så öppet informationsutbyte och en så öppen dialog som möjligt med staten. Bolagets styrelse och verkställande ledning ansvarar för att de tar upp frågor som väsentligt påverkar bolagets verksamhet, kapitalinkomster och ägarvärde med den statliga ägaren. Enligt det ägarpolitiska principbeslutet har ett bolags styrelse och ledning ansvar för att informera ägaren om de väsentliga frågorna. Staten för i egenskap av ägare regelbundna diskussioner med bolagets ledning i enlighet med det som situationen kräver och reagerar vid behov på bolagets situation. Dialogen äger rum inom de gränser som lagstiftningen ställer med beaktande av övriga ägare. Utskottet fäster uppmärksamhet vid uppenbara brister i informationsgången och särskilt vid hur Fortum har informerat staten som ägare om Uniper-affärerna. Bolaget understryker i sina yttranden till utskottet att förvärvet av Uniper var ett ärende som Fortums styrelse hade beslutanderätt i. Det krävdes således inget beslut av bolagsstämman. Finansieringsarrangemanget i januari 2022 föll också uteslutande inom styrelsens och den verkställande ledningens behörighet, och det togs inte upp på förhand med finska staten. Staten fick i egenskap av ägare bakgrundsinformation genom ett meddelande med insiderinformation. Även om bolagets styrelse och ledning var behöriga att fatta besluten anser utskottet att Fortum borde ha informerat staten i egenskap av ägare bättre och tidigare om beslut som var viktiga med tanke på bolagets framtid och finansiella ställning. Utskottet anser att dialogen och informationsgången från Fortum till staten inte har fungerat på ett ändamålsenligt sätt. Bolaget har inte informerat proaktivt och i rätt tid. De statliga bolagen ska se till att staten får aktuell information så att staten i egenskap av ägare har möjlighet att agera inom de ramar som lagen tillåter. Det är viktigt att staten som ägare kan vidta åtgärder exempelvis genom att sammankalla en extra bolagsstämma. I den aktuella situationen framskred händelserna snabbt och staten informerades om bland annat finansieringsarrangemanget med stöd till Uniper den 4 januari 2022 så sent att det inte gick att vidta åtgärder. Utskottet fäster också uppmärksamhet vid hur tillräcklig Fortums riskhantering var i Uniper-affärerna. Enligt utskottets uppgifter hade Fortum tillgång till de dokument som Uniper nyligen publicerat för börsintroduktionen. Uniper hade i dessa dokument själv bedömt sina största risker. Därför ansåg Fortum att det inte fanns något behov av ett så kallat due diligence-förfarande som innebär en grundlig granskning av företaget eller dess tillgångar före företagsförvärvet eller investeringen. Det som dock inte beaktades var exempelvis fackföreningarnas starka ställning och inverkan på företagsförvärvsprocesserna i Tyskland. Utskottet har utifrån sin utredning fått uppfattningen att processen för att få bestämmande inflytande i Uniper framskred långsammare än vad Fortum förväntade sig när bolaget lämnade sitt första uppköpserbjudande på Uniper. Detta visar enligt utskottet att Fortum inte tillräckligt satt sig in i särdragen på den tyska marknaden och de begränsningar som den tyska lagstiftningen ställde för Fortums möjligheter att påverka Uniper. Utskottet noterar att Fortum förvärvade en klar majoritet av Uniper för att påskynda genomförandet av koncernstrategin, men förband sig samtidigt att inte ingå ett bestämmanderätts- och vinstöverföringsavtal eller inleda inlösen av minoritetsaktier före utgången av 2021. Enligt uppgift till utskottet var den ursprungliga planen att inte hålla kvar Unipers alla verksamheter när Fortum fått bestämmande inflytande i Uniper. Omstruktureringen av Unipers verksamhet visade sig dock vara tidskrävande och i praktiken nästan omöjlig. Utskottet anser det vara bra att bolaget har ändrat sina tillvägagångssätt till följd av krisen. Tryggandet av tillräcklig likviditet och undvikandet av stora motpartsrisker är ytterst viktiga åtgärder med tanke på riskhanteringen. Utskottet konstaterar i detta sammanhang också att man försökte knyta Ryssland närmare Europa genom handelsförbindelser och att Fortum har varit en betydande aktör i detta avseende. Förändringen i Rysslands agerande har på ett beklagligt sätt överraskat både beslutsfattare och företag i Europa. En kontinuerlig och öppen dialog mellan statsbolagens ledning och staten är av största vikt för att motsvarande situationer ska kunna undvikas i fortsättningen. Utskottet anser att det är viktigt att man i bolagens styrelser känner till principerna för en betydande ägare och att man i förväg inleder en dialog mellan bolagets ledning och ägarstyrningen. Betydelsen av en omsorgsfull riskanalys accentueras också särskilt i det nuvarande globalt ständigt föränderliga och instabila läget. Slutligen fäster utskottet allvarlig uppmärksamhet vid att händelserna 2022 och besluten bakom dem i värsta fall kunde ha lett till konkurs för Fortum, vilket äventyrat Finlands energisäkerhet. Utskottet anser att staten som ägare i bolag med strategiskt intresse genom sin verksamhet ska se till att motsvarande situation inte längre uppstår. Statens ägarstyrning ska fungera så att den verksamhet som är central med tanke på Finlands säkerhet och försörjningsberedskap inte äventyras. För att stärka och trygga informationsgången anser utskottet att det i de statsägda bolagens styrelser ska finnas en företrädare för staten. Utskottet anser också att det är ytterst viktigt att se till att de ledamöter som företräder staten i egenskap av ägare har kompetens för att verka i styrelser. FÖRSLAG TILL BESLUT Revisionsutskottets förslag till beslut: Riksdagen godkänner ett uttalande. Utskottets förslag till uttalande Riksdagen förutsätter att staten i sin egenskap av ägare ska vara företrädd i styrelserna för statsägda bolag. De styrelseledamöter som företräder staten i egenskap av ägare ska ha den kompetens som behövs för styrelseuppdrag. Helsingfors 17.9.2026 I den avgörande behandlingen deltog ordförande Johanna Ojala-Niemelä sd vice ordförande Veijo Niemi saf medlem Hanna Holopainen gröna medlem Tomi Immonen saf medlem Janne Jukkola saml medlem Arja Juvonen saf medlem Antti Kurvinen cent medlem Hanna Laine-Nousimaa sd medlem Sari Tanus kd ersättare Martin Paasi saml. Sekreterare var utskottsråd Heidi Silvennoinen.
Betänkande EÄ 36/2025 rd Revisionsutskottet Statens ägarstyrning - Fortums Uniper-affär INLEDNING Remiss Revisionsutskottet beslutade den 25 mars 2026 att lämna ett betänkande om ärendet EÄ 36/2025 rd Statens ägarstyrning — Fortums Uniper-affär. Utskottet ska enligt 90 § 1 mom. i grundlagen underrätta riksdagen om relevanta iakttagelser vid övervakningen. Sakkunniga Utskottet har hört avdelningschef, överdirektör Maija Strandberg avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli revisionschef Teemu Kalijärvi Statens revisionsverk direktör för samhällsrelationer Esa Hyvärinen Fortum Abp verkställande direktör Markus Rauramo Fortum Abp Special Advisor, f.d. CEO Pekka Lundmark Nokia Abp placeringsexpert Jouni Hakala Finlands näringsliv rf professor Timo Korkeamäki. Skriftligt yttrande har lämnats av Riksdagens informationstjänst statsrådets kansli. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Utskottet beslutade vid sitt sammanträde den 8 maj 2025 att öppna ett tillsynstema i ärendet ”Statens ägarstyrning — Fortums Uniper-affär”. Energikrisen 2021 och Rysslands anfallskrig 2022 medförde att Fortums Uniper-affärer ledde till en situation där det med tanke på Finlands energiförsörjning kritiska Fortum rentav riskerade att gå i konkurs. Bolagets förluster från Uniper-affärerna uppgick till cirka 6 miljarder euro. Även om skattebetalarnas pengar inte egentligen gick förlorade, kunde situationen i värsta fall ha varit ödesdiger för bolaget och därmed också för Finlands energisäkerhet. Målet för utskottets utredning har varit att säkerställa att tillvägagångssätten och principerna för statens ägarstyrning är tidsenliga och att det ska gå att undvika motsvarande händelseförlopp i framtiden. Utskottet har till uppgift att utöva parlamentarisk tillsyn över statsfinanserna, att övervaka att skötseln av statsfinanserna är ändamålsenlig och att skattebetalarnas medel används på ett ändamålsenligt sätt. Denna tillsynsuppgift omfattar dock inte den operativa ledningen av statliga myndigheter, inrättningar, ministerier eller statsbolag. Utskottet fokuserar i sin tillsynsuppgift huvudsakligen på det allmänna läget i statsfinanserna och skötseln av dem samt på frågor som det är motiverat att hålla riksdagen informerad om. Revisionsutskottet har till uppgift att lyfta fram de missförhållanden i statsfinanserna som det observerat och föreslå riksdagen att regeringen ska åläggas att vidta behövliga åtgärder för att utreda och avhjälpa missförhållandena. Utskottet har vid beredningen av detta betänkande hört sakkunniga om Fortums Uniper-affärer och bakgrunden till dem samt om de beslut som fattats och motiveringen till dem. Dessutom har utskottet med hjälp av riksdagens informationstjänst utrett lagstiftningsprocessen i Förbundsrepubliken Tyskland och särskilt de ändringar som gjordes 2022 i den så kallade energisäkerhetslagen (Gesetz zur Sicherung der Energieversorgung). I betänkandet behandlas först principerna för statens ägarstyrning och därefter händelseförloppet och de beslut som fattats i anslutning till Fortums Uniper-affärer för att det ska vara möjligt att bedöma behovet av att utveckla statens ägarstyrning. Utskottet har också hört akademiska sakkunniga om konsekvenserna av statligt ägande i finländska börsbolag och om hur statens ägarstyrning bör utvecklas med beaktande av fördelarna och nackdelarna med statligt ägande. Slutligen presenteras utskottets slutsatser och synpunkter om hur statens ägarstyrning kan utvecklas. Statens ägarstyrning och principerna för den Statens ägarpolitik och ägarstyrning grundar sig på ägarstyrningslagen ( 1368/2007 1315/2016 Ägarpolitiken genomförs genom statsrådets ägarpolitiska principbeslut som förnyas varje regeringsperiod. Principbeslutet för innevarande period har publicerats den 23 maj 2024 (Statsrådets publikationer, 28/2024). Principbeslutet styr statens verksamhet som aktieägare och gäller alla aktiebolag i vilka staten är aktieägare. Staten sköter sitt bolagsinnehav genom att samordna sina ägarstrategiska mål, lagstiftningens krav och övriga ägares rättigheter. Det ägarpolitiska principbeslutet, aktiebolagslagen, god förvaltningssed samt OECD:s rekommendationer och principer för bolagsstyrning (corporate governance) styr och avgränsar ägarstyrningen. Riktlinjer om detta ingår också i statsrådets ägarpolitiska principbeslut. Staten iakttar i sin ägarstyrning fördelningen av uppgifter och ansvar mellan bolagets organ och ägare i enlighet med aktiebolagslagen ( 624/2006 746/2012 Aktieägarna kan i ärenden som hör till styrelsens allmänna behörighet överta beslutanderätten antingen genom ett enhälligt beslut eller genom att styrelsen överför ärendet till aktieägarna för avgörande med stöd av 5 kap. 2 § i lagen om aktiebolag. Exempelvis vid stora företagsförvärv som påverkar bolagets verksamhet i stor omfattning används i regel detta förfarande. Till den allmänna behörigheten hör inte ärenden som enligt särskilda bestämmelser i aktiebolagslagen ska avgöras av styrelsen, såsom val av verkställande direktör. Då staten är delägare i ett bolag är den en aktieägare bland de övriga och agerar i enlighet med sitt innehav. Varje bolag bär det ekonomiska ansvaret och övriga ansvar gentemot sina samtliga ägare i enlighet med aktiebolagslagen och principerna för god bolagsstyrning. Av ett statsägt bolag förväntar man sig ett så öppet informationsutbyte och en så öppen dialog som möjligt med staten. Bolagets styrelse och verkställande ledning ansvarar för att de under ledning av styrelsens ordförande tar upp frågor som väsentligt påverkar bolagets verksamhet, kapitalinkomster och ägarvärde med den statliga ägaren. Enligt det ägarpolitiska principbeslutet ansvarar ett bolags styrelse och ledning för att informera ägaren om de väsentliga frågorna. Också vid företagsförvärv har staten i egenskap av ägare, styrelsen och den verkställande ledningen tydliga roller och ansvar som baserar sig på aktiebolagslagen och bestämmelserna i bolagsordningen. Staten för i egenskap av ägare en regelbunden dialog med bolagets ledning, framför allt styrelsens ordförande, i enlighet med det som situationen kräver och reagerar vid behov på bolagets situation. Dialogen äger rum inom de gränser som lagstiftningen ställer med beaktande av övriga ägare. Skillnaderna i ägarstyrningen mellan noterade och onoterade bolag beror på värdepappersmarknadslagstiftningen. Staten är framför allt ägare, inte investerare. Staten styr inte bolaget, utan utövar ägarstyrning i det. Vid skötseln av sitt bolagsinnehav eftersträvar staten en långvarig ökning av ägarvärdet och en stabil utdelning. Statens ägarpolitik ska vara långsiktig, förutsägbar och utsträcka sig över valperioderna, vilket förutsätter en gemensam parlamentarisk syn. Ägarpolitiken stöder på lång sikt värdebildningen hos portföljbolagen, och staten förväntar sig som ägare kontrollerade satsningar på tillväxt och innovationer. Statens innehav i aktiebolag baserar sig på tre alternativa intressen, nämligen det strategiska intresset, skötseln av en särskild uppgift i bolagsform och det finansiella intresset. Dessa intressen inverkar avsevärt på de mål som fastställs för statens innehav i olika bolag. Det intresse som staten har och situationen i bolaget beaktas när staten som ägare granskar hur ett bolags balansräkning kan användas effektivt och vilka möjligheter det finns att generera intäkter till staten. Det strategiska intresset i ett bolag omfattar utöver investerarintresset skäl för att staten tills vidare bör vara en stark ägare. Föremål för det strategiska intresset är bolag som är viktiga för Finland bland annat med tanke på säkerheten, försörjningsberedskapen eller infrastrukturen. Det strategiska intresset bedöms och omprövas i samband med godkännandet av det ägarpolitiska principbeslutet beroende på det geopolitiska läget. Fortums Uniper-affärer Fortum är ett energibolag till vars kärnverksamhet hör koldioxidfri elproduktion och elförsäljning samt fjärrvärme och fjärrkyla. Statens innehav i Fortum är av strategiskt intresse. Genom innehavet i bolaget syftar staten till att elproduktionen i Finland ska vara tillräcklig under alla förhållanden. Det ligger i statens intresse att säkerställa att bolaget kan utföra sin ovan nämnda försörjningsberedskapsuppgift utan störningar och att dess funktionsförmåga och investeringskapacitet på den finländska energimarknaden är tryggad på längre sikt. Statens innehav i Fortum uppgår för närvarande till 51,26 procent, medan det före händelserna 2022 var 50,8 procent. Fortums ägarstyrning sköts av statsrådets kansli. Som ägare värdesätter staten en förutsägbar och stabil utdelningspolitik. I tabellen invid presenteras den utdelning som staten fått av Fortum 2015—2025 utifrån uppgifter från statsrådets kansli samt uppgifterna i bilaga fyra till regeringens årsberättelser. Utdelning från Fortum till staten 2015—2025 i miljoner euro År 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 mn e 496 496 496 496 495 505 514 419 529 644 340 Nedan redogörs för de händelser och beslut som hänför sig till Fortums Uniper-affärer för att det ska vara möjligt att bedöma behovet av att utveckla statens ägarstyrning. Försäljningen av Fortums elöverföringsverksamhet 2013—2015 Fortum beslutade att avveckla sin elöverföringsverksamhet utifrån sin strategiska bedömning av de framtida alternativen för överföringsverksamheten 2013. Bolaget slutförde försäljningen av elöverföringsverksamheten i Finland i mars 2014. Försäljningen av elöverföringsverksamheten i Norge slutfördes i maj 2014 och försäljningen av elöverföringsverksamheten i Sverige i juni 2015. Den skuldfria köpesumman för försäljningen av elöverföringsverksamheten i Finland, Sverige och Norge uppgick totalt till cirka 9,3 miljarder euro, varav de skattefria realisationsvinsterna var sammanlagt cirka 6,2 miljarder euro 2014 och 2015. Fortum behövde avkastning på miljarderna från försäljningen av elöverföringsverksamheten och bolagets ledning hade till uppgift att hitta mer produktiva investeringsobjekt. Bolaget beslöt att genomföra återinvesteringarna genom att förvärva affärsverksamheter som hörde till dess kärnkompetens och som genererade ett starkt kassaflöde. Målet var att göra en betydande del av återinvesteringarna under 2017. Investeringsobjekten skulle ligga geografiskt nära och inte till exempel i Förenta staterna. Fortums uppköpserbjudande på Uniper 2017 Uniper var den största gasleverantören i Tyskland och en av de viktigaste gasförsäljarna i Europa. Bolaget levererade el eller gas till mer än 420 av de totalt 900 kommunala anläggningarna i Tyskland. År 2017 hade Uniper långfristiga avtal med sina gaskunder och bolaget hade förbundit sig att leverera gas till avtalsenliga priser. Tyskland importerade mer än hälften av sitt gasbehov från Ryssland och var därför beroende av billig rysk gas. I september 2017 publicerade Fortum ett börsmeddelande om sin avsikt att förvärva ett betydande innehav i Uniper. Enligt meddelandet var investeringen i Uniper en del av Fortums tidigare offentliggjorda, disciplinerade strategi för återinvestering av kapital och den uppfyllde investeringskriterierna i strategin: Uniper verkade inom Fortums kärnkompetensområde, dvs. elproduktionen, dess verksamhet fanns geografiskt nära Fortums hemmamarknad och det genererade ett gott kassaflöde. I september 2017 undertecknade Fortum och det tyska energiföretaget E.ON ett avtal enligt vilket E.ON hade rätt att i ett offentligt uppköpserbjudande från Fortum överlåta sitt innehav på 46,65 procent i Uniper till Fortum. Förvärvet av Uniper var en transaktion mellan Fortum och E.ON, dvs. Uniper var inte part i den. För att uppköpserbjudandet skulle kunna genomföras krävdes myndighetstillstånd i flera länder, inklusive tillstånd från konkurrensmyndigheterna. Fortum fick redan i oktober 2017 ett godkännande av den amerikanska konkurrensmyndigheten. Enligt Fortums verksamhetsberättelse fortsatte bolaget med Uniper-uppköpserbjudandet för att återinvestera kapital i syfte att effektivisera balansstrukturen. Tiden för godkännande av uppköpserbjudandet började i november 2017. Bolaget förväntade sig att uppköpserbjudandet skulle slutföras i mitten av 2018. Bakgrunden till köpet var enligt ett sakkunnigyttrande att Uniper var en betydande aktör inom vattenkraft och kärnkraft, vilket innebar att bolaget därmed skulle öka Fortums andel med koldioxidfri produktion. Synergieffekter var också sannolika, eftersom Uniper och Fortum tillsammans ägde andelar i samma vatten- och kärnkraftverk i Sverige. Enligt ett yttrande till utskottet bjuds stora vattenkraftverkshelheter sällan ut. Det hade kostat lika mycket att köpa ett enskilt vattenkraftverk som att köpa hela Uniper. Dessutom var Unipers lönsamhet och avkastning ungefär tre gånger större än lönsamheten och avkastningen i de avyttrade elöverföringsverksamheterna. Fortum förväntade sig att Uniper-investeringen skulle ge en god avkastning som skulle göra det möjligt att utveckla och genomföra hållbara energilösningar utan att äventyra en konkurrenskraftig utdelning. Enligt sakkunnigutfrågningen förvärvade Fortum Uniper för att i enlighet med sin dåvarande strategi påskynda omställningen till ren energi i Europa och säkerställa en hållbar resultatutveckling. Fortum gjorde en analys av riskerna i samband med förvärvet av Uniper före dess uppköpserbjudande 2017. Enligt Fortum genomfördes förvärvet omsorgsfullt, med stöd av erfarna juridiska och ekonomiska rådgivare. Uniper hade kort före Fortums uppköpserbjudande avskilts från E.ON och hösten 2016 introducerats på Frankfurtbörsen, vilket innebar omfattande reglerade publiceringsskyldigheter. Fortum hade tillgång till de dokument som Uniper nyligen publicerat för börsintroduktionen. Uniper hade i dessa dokument själv bedömt sina största risker. Därför ansåg Fortum att det inte fanns något behov av ett så kallat due diligence-förfarande som innebär en grundlig granskning av företaget och dess tillgångar före företagsförvärvet eller investeringen. Förfarandet ger det förvärvande bolaget tillgång till samtliga uppgifter om målföretaget eller en begränsad del av uppgifterna. Uniper var ett noterat bolag och noterade bolag har informationsskyldighet, vilket innebar att Uniper var skyldigt att offentliggöra alla relevanta uppgifter. Enligt sakkunnigyttrandena var förvärvet av Uniper ett ärende som Fortums styrelse hade beslutanderätt i. Det krävdes således inget beslut av bolagsstämman för förvärvet. Fortums styrelse har med stöd av aktiebolagslagen allmän behörighet att besluta om frågor som gäller Fortums affärsverksamhet, inklusive förvärv och avyttringar av företag. Enligt de sakkunniga ska ärenden som gäller företagsförvärv inte avgöras av bolagsstämman, om de inte inbegriper emission av bolagets egna aktier. Fortum är ett noterat bolag, vilket innebär att alla ägare måste behandlas jämlikt. Enligt Fortum var dialogen med statens ägarstyrning god 2017. Enligt ett sakkunnigyttrande offentliggjorde nyhetsbyrån Bloomberg detaljerade uppgifter om Uniper-förhandlingarna samma dag som Fortum skulle ta upp dem med den statliga ägaren. E.ON hade visserligen redan tidigare offentligt meddelat sin avsikt att sälja Uniper. Uniper motsatte sig förvärvet även i offentligheten och med hjälp av arbetstagarorganisationer. Enligt en sakkunnig som utskottet hört skulle en investerare ha lämpat sig som förvärvare av Uniper, men inte en industriell köpare som Fortum, eftersom Uniper inte ville äventyra sin självständighet. Slutförandet av Uniper-uppköpserbjudandet 2018 Som det konstateras ovan krävde slutförandet av det offentliga uppköpserbjudandet godkännande av myndigheterna i flera länder. Myndighetsprocessen i anslutning till Fortums Uniper-förvärv i Ryssland pågick från april till juni 2018. Det handlade om att få ett godkännande enligt lagen om strategiska investeringar för Fortums Uniper-investering i Ryssland. Den ryska konkurrensmyndighetens godkännande av Fortums Uniper-investering erhölls den 15 juni 2018. Enligt detta beslut kunde Fortum förvärva upp till 50 procent av aktierna och rösträtten i Uniper. Under det andra kvartalet 2018 fick Fortum också det godkännande av Europeiska kommissionen som i enlighet med EU:s konkurrenslagstiftning krävdes för Uniper-arrangemanget. Kommissionen ställde inga villkor för sitt beslut. De nödvändiga godkännandena i Förenta staterna och Sydafrika hade erhållits redan tidigare. Uppköpserbjudandet på Uniper slutfördes således formellt den 26 juni 2018 när alla behövliga myndighetstillstånd hade erhållits. Den slutliga acceptansen för Fortums uppköpserbjudande på Uniper var 47,12 procent och Fortum blev största aktieägare i Uniper med en andel på 47,35 procent. Efter juni 2018 utökade Fortum sitt innehav i Uniper, eftersom bolaget ville trygga sin ställning vid omröstningen på Unipers eventuella kommande bolagsstämmor. Uniper konsoliderades som intresseföretag med Fortum-koncernen den 30 juni 2018. Ett intresseföretag är ett företag där koncernens moderföretag direkt eller indirekt har 20—50 procent av röstetalet. Intresseföretag ingår inte i den bokföringsskyldiges koncern och de är inte dotterbolag (8 § i bokföringslagen 1336/1997 Ökning av innehavet i Uniper 2019 Fortum förordade inte beviljande av ansvarsfrihet för Unipers ledning vid Unipers bolagsstämma den 22 maj 2019. Fortum hänsköt beslutet om ansvarsfrihet för Unipers ledningsgrupp till nästa bolagsstämma i protest mot bristen på insyn i Unipers ledning under och efter uppköpserbjudandet. Unipers hela ledningsgrupp byttes ut under 2019. I oktober 2019 kom Fortum överens om att köpa ytterligare över 20 procent av Uniper från investmentbolaget Elliot Knight Vinke. Fortum publicerade ett börsmeddelande om förvärvet av aktiemajoriteten i Uniper den 8 oktober 2019. Syftet med förvärvet av denna andel var enligt uppgift att stabilisera situationen och påskynda genomförandet av Fortums strategi. I november 2019 godkände den ryska regeringens kommission förvärvet på vissa villkor. Utredningen av detaljerna i villkoren försenades på grund av regeringsskiftet i Ryssland. De amerikanska myndigheternas godkännande erhölls i december 2019. Fortum förväntade sig att förvärvet skulle slutföras under första kvartalet 2020. Fortum majoritetsägare i Uniper 2020 Affären med Elliot Knight Vinke genomfördes i två delar. Fortum slutförde den första delen av transaktionen i mars 2020 efter att ha fått alla nödvändiga myndighetsgodkännanden. Bolagets innehav i Uniper steg till 69,6 procent. Fortum slutförde den andra och sista delen av transaktionen i maj 2020 och ägde då 73,4 procent av Uniper. Detta innebar att Fortum fortsatte att genomföra sitt beslut från 2017 om att förvärva mer än 75 procent av aktierna i Uniper. Denna andel krävs enligt tysk rätt för majoritetsbeslut i bolag. I samband med förvärvet av denna ytterligare andel förband sig Fortum till att samarbeta med Unipers ledning och personal. Unipers ledning och personal hade enligt utskottets sakkunnigutfrågning kraftigt motsatt sig Fortums ägarskap. För att stärka förtroendet förband sig Fortum till att varken ingå ett bestämmanderättsavtal enligt tysk lagstiftning (domination and/or profit and loss transfer agreement, DPLTA) med Uniper eller lösa in minoritetsaktier åtminstone under de följande två åren. Enligt ett sakkunnigyttrande är aktieägarnas rättigheter i Tyskland mycket begränsade utan ett bestämmanderättsavtal. Inte ens en enskild stor ägare kan tvinga ett bolag att omstrukturera. De sakkunniga betonar dock att Fortum aldrig var den enda aktieägaren i Uniper. Uniper förblev ett noterat bolag och hade många andra aktieägare. Den tyska lagstiftningen satte gränser för Fortums inflytande i Uniper. Fortum hade möjlighet att utöva rösträtt i anslutning till aktierna vid Unipers bolagsstämma i de ärenden som enligt lag och bolagsordning skulle avgöras av bolagsstämman. Fortum var också representerat i Unipers förvaltningsråd, men hade inte majoritet. Lagstiftningen och bolagsstyrningskoden i Tyskland kräver att oberoende ledamöter är företrädda i förvaltningsrådet. Hälften av ledamöterna i Unipers förvaltningsråd bestod av företrädare för arbetstagarorganisationer. Frågan om eventuella omstruktureringar skulle fortfarande avgöras av Uniper självt på företagsekonomiska grunder med beaktande av bolagets intresse samt på lika villkor för samtliga aktieägare och intressentgrupper. Fortum kunde således inte besluta att omstrukturera eller flytta Unipers affärsverksamhet. Utskottet fäster i detta sammanhang uppmärksamhet vid att Fortums ursprungliga plan enligt ett sakkunnigyttrande var att inte hålla kvar Unipers alla verksamheter efter det att Fortum fått bestämmande inflytande i Uniper. Detta framskred dock inte som planerat, bland annat på grund av de begränsningar som den tyska lagstiftningen ställde. Därför fokuserade Fortum som huvudägare i Uniper på samarbete och samordning av bolagens strategier. Som majoritetsägare i Uniper konsoliderade Fortum Uniper som dotterbolag i sin balansräkning från den 31 mars 2020 och i sin resultaträkning från den 1 april 2020. Fortumkoncernen publicerade en gemensam strategi tillsammans med Uniper i december 2020. I detta sammanhang berättade Fortum och dess dotterbolag Uniper att de eftersträvar betydande samarbetsfördelar bland annat när det gäller optimering av nordisk vattenkraft och elhandel, utveckling av sol- och vindkraft i Europa samt väteverksamhet. Vid slutet av 2020 ägde Fortum 76 procent av Uniper. I och med majoritetsandelen krävde Fortum att Unipers förvaltningsråd, inklusive ordförandeskapet, skulle ändras så att sammansättningen motsvarade Fortums innehav. Volatiliteten på energimarknaden ökar 2021 År 2021 gjorde Fortum sitt bästa resultat någonsin och bolagets jämförbara rörelsevinst ökade med 89 procent. Unipers affärsverksamhet stod för hälften av detta. I enlighet med sin gemensamma strategi intensifierade Fortum och Uniper sitt samarbete 2021. I anslutning till detta meddelade Fortum en påskyndad avveckling av sex kolkraftverk. Sommaren 2021 började råvarupriserna stiga. Särskilt marknadspriserna på naturgas steg och störningar rapporterades i produktionskedjorna. De lägre lagernivåerna och problemen med tillgången till såväl LNG som naturgas via rörledningar ledde till volatilitet på energimarknaden och kraftigt stigande energipriser i Europa. Gasleveranserna från Ryssland fortsatte som normalt i enlighet med Unipers avtal. De stigande priserna ledde dock till ökade krav på kontant säkerhet för Uniper. Den kraftiga volatiliteten på energiråvarumarknaden och de rekordhöga gaspriserna i december 2021 ledde till en kraftig ökning av kraven på säkerhet i Unipers energihandel. Trots finansieringsbehoven och kraven på säkerheter var affärsverksamheten fortfarande mycket lönsam för både Uniper och Fortum. Vid slutet av 2021 ägde Fortum redan 78 procent av Uniper. Rysslands anfallskrig och energikrisen i Europa i början av 2022 I januari 2022 förberedde sig Uniper på att under svåra marknadsförhållanden säkra sin likviditet på grund av de ökade kraven på säkerheter. Fortum och Uniper informerade i börsmeddelanden den 4 januari 2022 om de finansieringsarrangemang genom vilka Fortums dotterbolag Uniper förberett sig på att trygga sin likviditet. Uniper ingick ett finansieringsavtal med både Fortum och den tyska statsägda banken KfW Bank för att säkerställa likviditet och ekonomisk flexibilitet och för att förbereda sig på en eventuell fortsatt volatilitet på marknaden. I januari 2022 beviljade Fortum Uniper koncernintern finansiering på upp till 8 miljarder euro. Finansieringsarrangemanget bestod av två delar: dels ett aktieägarlån på 4 miljarder euro och dels en garanti från moderbolaget på 4 miljarder euro. Enligt Fortums yttrande var dess styrelse behörig att besluta om de dotterbolagslån som var knutna till dess dotterbolag och om de säkerheter som skulle ställas till förmån för dotterbolaget. Med dessa förebyggande åtgärder fastställde S & P Global Ratings i januari 2022 det långsiktiga kreditbetyget BBB- med stabila utsikter för Fortum och Uniper. Enligt ett yttrande till utskottet låg det i Fortums intresse att säkerställa Unipers fortsatta verksamhet också under exceptionella marknadsförhållanden, eftersom Uniper var en del av Fortumkoncernen och dess viktigaste dotterbolag. Affärsverksamheten var fortsatt mycket lönsam och om finansiering inte hade beviljats hade Unipers situation hotat hela Fortumkoncernens fortsatta verksamhet. Fortums ekonomiska ställning var enligt bolaget stabil vid årsskiftet 2021—2022, och tillät stöd av dotterbolaget. Finansieringsarrangemanget föll också uteslutande inom styrelsens och den verkställande ledningens behörighet, och det togs inte upp på förhand med finska staten. Staten informerades i egenskap av ägare om bakgrunden i ett insidermeddelande. Statens ägardialog med Fortum intensifierades från januari 2022 för att finna en lösning på den snabbt framskridna situationen. Enligt uppgift till utskottet var det finansieringsarrangemang som Fortum offentliggjorde den 4 januari 2022 enligt den statliga ägarens uppfattning överdimensionerat i förhållande till Fortums finansiella situation och det visade sig senare vara ofördelaktigt och rentav kritiskt med tanke på bolagets framtid. Fortums styrelse utökades med en representant för den statliga ägaren vid bolagsstämman den 28 mars 2022. Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina inleddes den 24 februari 2022. Gasleveranserna från Ryssland fortsatte dock enligt avtalen, men från och med den 16 juni 2022 minskade Ryssland avsevärt leveranserna till Tyskland. Uniper fick endast cirka 40 procent av de avtalsenliga gasvolymerna av Gazprom. Slutligen upphörde leveranserna då Ryssland beslutade att avbryta gasexporten till Tyskland och de flesta europeiska länder. För att uppfylla sina skyldigheter gentemot kunderna och upprätthålla försörjningstryggheten i Europa var Uniper tvunget att köpa ersättande gas på marknaden till ett betydligt högre pris. Våren 2022 ansökte Uniper om hjälp med sina likviditetsproblem av Tyskland. Krisen blev akut den 29 juni 2022, då Uniper gav en vinstvarning. Om Uniper inte hade kunnat betala säkerheterna hade börsen realiserat dem, vilket hade inneburit att bolagets lån förfallit till betalning och blivit föremål för indrivning. En koncern ansvarar alltid för alla lån. Om ett dotterbolags lån förfaller, förfaller således koncernens alla lån. Det var således omöjligt för finska staten att låta Uniper gå i konkurs, eftersom det också hade äventyrat Fortum. Unipers konkurs hade medfört att också Fortums alla lån, cirka 10 miljarder euro, hade förfallit till betalning. Uniper förde en nära dialog om sin situation med både Fortum och den tyska regeringen och uttryckte oro över likviditetens tillräcklighet och behovet av att överföra de ökade kostnaderna för gasleveranser till slutförbrukarna om gasleveranserna från Ryssland skulle upphöra. Tyskland ändrade energisäkerhetslagen (Gesetz zur Sicherung der Energieversorgung) och de förordningar som hänför sig till den flera gånger under 2022. Syftet med ändringarna av förordningarna var att upprätthålla marknadsmekanismerna och leveranskedjorna så länge som möjligt och förhindra att gasförsäljarna blev insolventa. Den tyska förbundsdagen godkände den 12 maj 2022 rätten till prisanpassning för energiförsörjningsbolag i 24 § i energisäkerhetslagen. Lagändringen trädde i kraft den 22 maj 2022. Bestämmelserna i 24 och 26 § i energisäkerhetslagen ändrades den 8 juli 2022. Ändringarna trädde i kraft den 12 juli 2022. Enligt 24 § i lagen kan förbundsstatens nätmyndighet (Bundesnetzagentur), om vissa villkor är uppfyllda, genom ett beslut konstatera att den totala volymen av gas som importeras till Tyskland har minskat avsevärt. I enlighet med beslutet från förbundsstatens nätmyndighet har alla energiförsörjningsföretag som påverkas av den minskade totala gasimporten till Tyskland antingen direkt till följd av brister i leveranserna eller indirekt till följd av ökade inköpspriser rätt att anpassa sina gaspriser till en rimlig nivå. Till 26 § fogades en bestämmelse om ett bemyndigande att utfärda förordning enligt vilket förbundsregeringen utan förbundsrådets samtycke bemyndigades att utfärda en förordning som gör det möjligt att avvika från den rätt att anpassa kundpriserna på gas till en skälig nivå som föreskrivs i 24 § och att föreskriva att rätten till prisändringar ersätts med en nettning av prisanpassningen (saldierte Preisanpassung). Om den förordning som utfärdas i enlighet med 26 § träder i kraft, är de prisanpassningsrättigheter som avses i 24 § inte längre tillämpliga. En förordning enligt 26 § i energisäkerhetslagen kan utfärdas om en avsevärd minskning av importvolymerna av gas till Tyskland är omedelbart förestående eller om den har konstaterats av förbundsstatens nätmyndighet i enlighet med 24 § i energisäkerhetslagen. Förbundsregeringen använde senare i augusti bemyndigandet i 26 § i energisäkerhetslagen genom att den 8 augusti 2022 utfärda en förordning om gasprisanpassning. Med hjälp av förordningen kunde gasleverantörerna från och med den 1 oktober överföra 90 procent av de ökade kostnader för gasleveranser som berodde på begränsningarna i gasleveranserna från Ryssland till kunderna. Fram till början av oktober stod gasimportörerna ensamma för de höga kostnaderna för ersättande gasinköp. Syftet med tidtabellen var att trygga industrins och hushållens tillgång till gas under de kalla vintermånaderna. Förordningen om gasprisanpassning kritiserades kraftigt av både den tyska förbundsdagen och förbundsrådet. Detta ledde till att en ny förordning antogs den 3 oktober 2022. Genom denna förordning upphävdes förordningen om gasprisanpassning retroaktivt från och med den 9 augusti 2022. Det blev nödvändigt att begränsa belastningen på gasförbrukarna, eftersom situationen på gasmarknaden fortsatte att förändras efter offentliggörandet av förordningen om gasprisanpassning den 8 augusti 2022 till följd av att Ryssland helt avbröt levera…