Siirry sisältöön
Vaalipäivä 18.4.2027 · jäljellä 146 pv 17 h 31 min · Ennakkoäänestys 7.–13.4.2027

Etusivu · Valmistellut asiat · FsUB 4/2026 rd

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kärnenergilagen och 34 kap. 6 § i strafflagen

FsUB 4/2026 rd · Valiokunnan mietintö

Tiedot

TunnusFsUB 4/2026 rd
TyyppiValiokunnan mietintö
KuvausValiokunnan mietintö eli sen kannanotto asiasta, jonka eduskunta on lähettänyt sille valmisteltavaksi.
Päivämäärä9.6.2026
KieliRuotsi
AlkuperäinenPDF eduskunnan arkistosta ↗

Aiheet

kärnvapenkärnenergisprängämnenlandets försvarmilitärt samarbetemilitärallianserimporttransportinnehavförbudterrorismbekämpningförsvarspolitikbrott (juridik)Nato

Henkilöt ja roolit

NimiRooliAsema
Mika Kari allekirjoittaja —
Paula Werning allekirjoittaja —
Riitta Kaarisalo allekirjoittaja —
Timo Furuholm allekirjoittaja —
Hanna Holopainen allekirjoittaja —
Petteri Orpo mainittu statsminister
Elina Valtonen mainittu utrikesminister
Antti Häkkänen mainittu försvarsminister
Janne Salminen mainittu justitiekansler
Janne Jaakkola mainittu kommendör för försvarsmakten, general
Joona Lapinlampi mainittu regeringssekreterare
Otto Saxén mainittu överdirektör
Hanna Nyholm mainittu lagstiftningsdirektör
Anna Korhola mainittu äldre regeringssekreterare
Tiina Raijas mainittu konsultativ tjänsteman
Peppi Heinikainen mainittu specialsakkunnig
Dani Niskanen mainittu specialmedarbetare
Outi Holopainen mainittu understatssekreterare
Antti Helanterä mainittu strategidirektör
Kaija Suvanto mainittu rättschef
Heli Hyypiä mainittu ambassadråd
Matilda af Hällström mainittu specialmedarbetare
Heikki Karhu mainittu ambassadråd
Piritta Asunmaa mainittu ambassadör
Janne Kanerva mainittu lagstiftningsråd
Anja Liukko mainittu regeringsråd
Marja Koskela mainittu diplomatisk rådgivare
Mikko Hautala mainittu chef för geopolitik och sociala relationer
Hiski Haukkala mainittu direktör
Kristi Raik mainittu direktör
Tuomas Forsberg mainittu professor
Matti Pesu mainittu äldre forskare
Jyri Lavikainen mainittu forskare
Harri Mikkola mainittu programdirektör
Tapio Juntunen mainittu universitetslärare
Antero Kuusi mainittu överinspektör
Outi Slant mainittu jurist
Dr Tarja Cronberg mainittu Distinguished Associate Fellow
Tytti Erästö mainittu äldre forskare
Katri Pynnöniemi mainittu professor
Juha Vuori mainittu äldre universitetslektor
Heikki Autto mainittu —
Mikko Savola mainittu —
Otto Andersson mainittu —
Miko Bergbom mainittu —
Timo Furuholm mainittu —
Hanna Holopainen mainittu —
Tomi Immonen mainittu —
Riitta Kaarisalo mainittu —
Mika Kari mainittu —
Pauli Kiuru mainittu —
Jarno Limnell mainittu —
Hanna Räsänen mainittu —
Paula Werning mainittu —
Janne Heikkinen mainittu —
Sheikki Laakso mainittu —
Sari Tanus mainittu —
Heikki Savola. mainittu —

Valiokunnat

Finlands Röda Kors.FörsvarsmaktenFörsvarsutskottetICAN FinlandInternational Centre for Defence and SecurityJustitiekanslersämbetetNokia OyjStockholm International Peace Research InstituteStrålsäkerhetscentralenStrålsäkerhetscentralen.Utrikespolitiska institutetarbets- och näringsministerietförsvarsministerietgrundlagsutskottetjustitieministerietlagutskottetpuolustusvaliokuntastatsrådets kansliutrikesministerietutrikesutskottetÅbo universitet

Teksti

Betänkande
FsUB
4
2026 rd
RP 72/2026 rd
Försvarsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kärnenergilagen och 34 kap. 6 § i strafflagen
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kärnenergilagen och 34 kap. 6 § i strafflagen (
RP 72/2026 rd
Utlåtanden
Utlåtande har lämnats av
grundlagsutskottet
GrUU 38/2026 rd
utrikesutskottet
UtUU 4/2026 rd
lagutskottet
LaUU 5/2026 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört
statsminister
Petteri
Orpo
statsrådets kansli
utrikesminister
Elina
Valtonen
utrikesministeriet
försvarsminister
Antti
Häkkänen
försvarsministeriet
justitiekansler
Janne
Salminen
Justitiekanslersämbetet
kommendör för försvarsmakten, general
Janne
Jaakkola
Försvarsmakten
regeringssekreterare
Joona
Lapinlampi
försvarsministeriet
överdirektör
Otto
Saxén
försvarsministeriet
lagstiftningsdirektör
Hanna
Nyholm
försvarsministeriet
äldre regeringssekreterare
Anna
Korhola
försvarsministeriet
konsultativ tjänsteman
Tiina
Raijas
försvarsministeriet
specialsakkunnig
Peppi
Heinikainen
försvarsministeriet
specialmedarbetare
Dani
Niskanen
försvarsministeriet
understatssekreterare
Outi
Holopainen
utrikesministeriet
strategidirektör
Antti
Helanterä
utrikesministeriet
rättschef
Kaija
Suvanto
utrikesministeriet
ambassadråd
Heli
Hyypiä
utrikesministeriet
specialmedarbetare
Matilda
af Hällström
utrikesministeriet
ambassadråd
Heikki
Karhu
utrikesministeriet
ambassadör
Piritta
Asunmaa
utrikesministeriet
lagstiftningsråd
Janne
Kanerva
justitieministeriet
regeringsråd
Anja
Liukko
arbets- och näringsministeriet
diplomatisk rådgivare
Marja
Koskela
statsrådets kansli
chef för geopolitik och sociala relationer
Mikko
Hautala
Nokia Oyj
direktör
Hiski
Haukkala
Utrikespolitiska institutet
direktör
Kristi
Raik
International Centre for Defence and Security
professor
Tuomas
Forsberg
äldre forskare
Matti
Pesu
Utrikespolitiska institutet
forskare
Jyri
Lavikainen
Utrikespolitiska institutet
programdirektör
Harri
Mikkola
Utrikespolitiska institutet
universitetslärare
Tapio
Juntunen
överinspektör
Antero
Kuusi
Strålsäkerhetscentralen
jurist
Outi
Slant
Strålsäkerhetscentralen.
Skriftligt yttrande har lämnats av
försvarsministeriet
Distinguished Associate Fellow
Dr Tarja
Cronberg
Stockholm International Peace Research Institute
äldre forskare
Tytti
Erästö
Stockholm International Peace Research Institute
professor
Katri
Pynnöniemi
äldre universitetslektor
Juha
Vuori
Åbo universitet
ICAN Finland
Finlands Röda Kors.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att kärnenergilagen och strafflagen ändras.
Enligt propositionen ska kärnenergilagens bestämmelse om förbud mot kärnladdningar upphävas. I fortsättningen ska kärnenergilagen inte längre innehålla ett nationellt förbud mot införsel, framställning, innehav och sprängning av kärnladdningar. Dessutom ändras kärnenergilagens hänvisningsbestämmelse som gäller kärnladdningsbrott i strafflagen i enlighet med detta.
De nationella bestämmelserna om förbud mot kärnladdningar ska i fortsättningen alla ingå i strafflagen. Den bestämmelse i strafflagen som gäller kärnladdningsbrott föreslås bli ändrad så att det i paragrafen föreskrivs om de grunder för undantag som berättigar till införsel av kärnladdningar till Finland eller till transport, tillhandahållande eller innehav av kärnladdningar i Finland. En sådan gärning ska antingen grunda sig på Finlands militära försvar som genomförs som en del av Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar eller försvarssamarbete, eller på Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar, eller på försvarssamarbete. Ett ytterligare krav är att verksamheten enligt var och en av punkterna sker i enlighet med det besluts- eller avtalssystem som gäller den. I andra situationer än de som är förenliga med grunden för undantag är verksamheten även i fortsättningen fortfarande ett straffbelagt kärnladdningsbrott i Finland.
Att anskaffa, framställa, utveckla och spränga kärnladdningar och att bedriva forskning för att framställa sådana är fortfarande i alla situationer ett straffbelagt kärnladdningsbrott i Finland. På samma sätt är ett kärnladdningsbrott som begås i terroristiskt syfte också i fortsättningen ett straffbelagt brott.
Finland har förbundit sig till flera internationella fördrag som begränsar eller förbjuder kärnvapen. De föreslagna ändringarna i lagstiftningen påverkar inte de för Finland bindande förbud och begränsningar som följer av internationella förpliktelser när det gäller kärnladdningar.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Bakgrund till propositionen
(1)
(2)
(3)
(4)
RP 315/2022 rd
(5)
FsUB 5/2025 rd
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
Problemen i den nuvarande lagstiftningen i förhållande till Natos avskräckning och försvar
(11)
(12)
FsUB 5/2025 rd
(13)
UtUU 4/2026 rd
(14)
(15)
SRR 2/2026 rd
Om betydelsen och det praktiska genomförandet av Natos kärnvapenavskräckning
(16)
(17)
SRR 3/2022 rd
(18)
(19)
(20)
(21)
(22)
(23)
(24)
Avtalet om försvarssamarbete mellan Finland och Förenta Nationerna
(25)
(26)
(27)
RP 58/2024 rd
(28)
(29)
(30)
(31)
(32)
UtUB 5/2024 rd
FsUU 7/2024 rd
(33)
FsUU 7/2024 rd
(34)
LaUU 5/2026 rd
GrUU 38/2026 rd
(35)
(36)
RP 58/2024 rd
Skrivningarna om kärnvapen i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen
(37)
SRR 2/2026 rd
(38)
FsUU 10/2026 rd
(39)
(40)
(41)
(42)
(43)
Mot en gemensam nordisk linje
(44)
(45)
(46)
Icke-spridningsavtalet för kärnvapen, rustningskontroll och kärnvapennedrustning samt kontinuiteten i Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik
(47)
(48)
(49)
(50)
(51)
(52)
(53)
(54)
Nationellt beslutsfattande som berör kärnvapen
(55)
RP 315/2022 rd
(56)
(57)
(58)
(59)
(60)
(61)
(62)
(63)
(64)
(65)
Fackutskottens övriga anmärkningar om propositionen
(66)
GrUU 38/2026 rd
UtUU 4/2026 rd
LaUU 5/2026 rd
(67)
(68)
(69)
(70)
RP 1/1998 rd
GrUU 28/2024 rd
(71)
LaUU 4/2026 rd
(72)
(73)
Koppling till andra propositioner
(74)
RP 24/2026 rd
(75)
(76)
(77)
Sammanfattning
(78)
(79)
(80)
(81)
(82)
(83)
(84)
(85)
(86)
(87)
(88)
(89)
DETALJMOTIVERING
2. Lagen om ändring av 34 kap. 6 § i strafflagen
6 §. Kärnladdningsbrott.
Enligt grundlagsutskottet är det konstitutionellt sett viktigaste att bedöma den föreslagna regleringen och i synnerhet det föreslagna 4 mom. i 34 kap. 6 § i strafflagen med avseende på den straffrättsliga legalitetsprincipen i 8 § i grundlagen. Enligt kärnan i den straffrättsliga legalitetsprincipen ska ett brottsrekvisit anges tillräckligt exakt så att det utifrån bestämmelsens lydelse går att förutse om en viss åtgärd eller försummelse är straffbar.
Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att det i propositionen inte föreslås ändringar i den grundläggande bestämmelsen om kärnladdningsbrott i 34 kap. 6 § 1 mom. i strafflagen. Däremot föreslås det att bestämmelsens tillämpningsområde avgränsas i det nya 4 mom. Enligt momentet undantas följande från kriminalisering: införsel av kärnladdningar till Finland samt transport, tillhandahållande eller innehav av kärnladdningar i Finland om gärningen grundar sig på Finlands militära försvar som genomförs som en del av Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar eller försvarssamarbete, på Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar, eller på försvarssamarbete.
Tillämpningen av undantagsbestämmelserna är i 4 mom. dessutom kopplad till iakttagandet av de berörda besluts- eller avtalssystemen. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att med avseende på den straffrättsliga legalitetsprincipen förblir det åtminstone i viss mån oklart vad omnämnandet av detta i det föreslagna 4 mom. (”i enlighet med det besluts- eller avtalssystem som gäller dem”) innebär med tanke på en eventuell straffbarhet eller straffrihet för en gärning som gäller kärnladdningsbrott.
Enligt propositionsmotiven (s. 50) ska det mest ändamålsenliga nationella sättet att fatta beslut och utforma ståndpunkter tillämpas på respektive situation. Grundlagsutskottet anser det motiverat att den föreslagna bestämmelsen preciseras så att det uttryckligen konstateras att det är fråga om nationella beslutssystem.
Försvarsutskottet föreslår att 6 § 4 mom. preciseras i enlighet med grundlagsutskottets förslag så att det hänvisas till ett nationellt beslutssystem. Utskottet påpekar att ordet ”nationella” dock inte ska hänvisa till avtalssystemet (till exempel avtalet om försvarssamarbete mellan Finland och Förenta staterna).
FÖRSLAG TILL BESLUT
Försvarsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 72/2026 rd utan ändringar.
Riksdagen godkänner lagförslag 2 i proposition RP 72/2026 rd med ändringar.
(Utskottets ändringsförslag)
Utskottets ändringsförslag
1.
Lag
om ändring av kärnenergilagen
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs
ändras
69 §
Hänvisningsbestämmelser om straff
Bestämmelser om straff för kärnladdningsbrott, vållande av allmän fara och grovt vållande av allmän fara finns i 34 kap. 6–8 § i strafflagen.
Denna lag träder i kraft den      20  .
2.
Lag
om ändring av 34 kap. 6 § i strafflagen
I enlighet med riksdagens beslut
fogas
34 kap.
Om allmänfarliga brott
6 §
Kärnladdningsbrott
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på införsel av kärnladdningar till Finland eller på transport, tillhandahållande eller innehav av kärnladdningar i Finland om gärningen grundar sig på Finlands militära försvar som genomförs som en del av Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar eller försvarssamarbete, på Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar, eller på försvarssamarbete i enlighet med det
nationella
system
det
Denna lag träder i kraft den   20  .
Helsingfors 9.6.2026
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Heikki
Autto
saml
vice ordförande
Mikko
Savola
cent
medlem
Otto
Andersson
sv
medlem
Miko
Bergbom
saf
medlem
Timo
Furuholm
vänst
medlem
Hanna
Holopainen
gröna
medlem
Tomi
Immonen
saf
medlem
Riitta
Kaarisalo
sd
medlem
Mika
Kari
sd
medlem
Pauli
Kiuru
saml
medlem
Jarno
Limnell
saml
(delvis)
medlem
Hanna
Räsänen
cent
medlem
Paula
Werning
sd
ersättare
Janne
Heikkinen
saml
(delvis)
ersättare
Sheikki
Laakso
saf
ersättare
Sari
Tanus
kd.
Sekreterare var
utskottsråd
Heikki
Savola.
Reservation
Motivering
Allmänt
I regeringens proposition (RP 72/2026 rd) föreslås ändringar i kärnenergilagen och strafflagen. Det föreslås i fortsättningen vara möjligt att föra in kärnladdningar till Finland samt att transportera, tillhandahålla eller inneha sådana i Finland, om gärningen grundar sig antingen på Finlands militära försvar som genomförs som en del av Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar eller försvarssamarbete, på Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar, eller på försvarssamarbete. Samtidigt anges det i statsrådets redogörelse om förändringen i den utrikes- och säkerhetspolitiska omgivningen (SRR 2/2026 rd), som för närvarande behandlas i riksdagen, att Finland inte har för avsikt att placera ut kärnvapen på sitt territorium under fredstid.
I Finland har det i årtionden funnits en tradition av att diskutera centrala utrikes- och säkerhetspolitiska frågor i förväg mellan partierna över regerings- och oppositionsgränserna. Mot denna historiska bakgrund är det beklagligt att man i fråga om beredningen av de ändringar som föreslås i kärnenergilagen har frångått denna tradition.
Finland som en del av Natos kärnvapenavskräckning
Finlands gällande lagstiftning har gjort det möjligt för Finland att delta fullt ut i Natos kärnvapenavskräckning och kärnvapenplanering. Förenta staterna har kärnvapen utplacerade i Europa som en del av Natos kärnvapenavskräckning. Också de Natoländer som inte har kärnvapen på sitt territorium omfattas av det så kallade kärnvapenparaplyet. Kärnvapen skyddar Finland vid behov oberoende av var de är utplacerade.
Finland anslöt sig till Nato som en följd av att Ryssland anföll Ukraina i februari 2022. När Finland anslöt sig till Nato framkom inga omständigheter enligt vilka begränsningarna i kärnenergilagen skulle ha varit ett hinder för att Finland skulle omfattas av kärnvapenavskräckningens skydd eller för att Finland skulle delta i planeringen av kärnvapenavskräckning. Inte heller efter att Finland blev medlem i Nato har det framkommit några grunder för att ändra Finlands kärnenergilag till den del som gäller kärnvapen. Finland har som medlem i Nato också deltagit i utformningen av Natos politik som gäller kärnvapenavskräckning i planeringsgruppen för kärnvapenfrågor.
Konsekvenser för Finlands säkerhet
I propositionen motiveras den föreslagna ändringen framför allt med att ”propositionen förbättrar den förebyggande avskräckningen och förebygger användning av militärt våld mot Finland, dess allierade och hela alliansen”.
Propositionen innehåller dock ingen bedömning av de risker som ändringarna i lagstiftningen innebär eller hur lagändringarna eventuellt försämrar Finlands säkerhetspolitiska ställning. I ett flertal av de sakkunnigyttranden som lämnats till försvarsutskottet konstateras det att ändringen, i stället för att öka Finlands säkerhet, medför betydande risker som inte alls har bedömts i propositionen.
Användningen av Finlands territorium skulle inte påverka Natos nuvarande kärnvapenavskräckning. Om vi tillåter kärnvapen på vårt territorium kommer vi dock att bli ett mål för ryska attacker. Om det blir tillåtet att föra in kärnvapen på finskt territorium ökar också risken för missförstånd och därmed risken för att ett kärnvapenkrig kan börja av misstag, oavsett om det finns kärnvapen på finskt territorium eller inte.
Bakom förslaget finns planer på att sprida ut kärnvapen i kristider, vilket delvis ingår i den vanliga kärnvapenplaneringen. Antagandet är att Ryssland skulle avstå från en begränsad kärnvapenattack eftersom man fruktar ett begränsat motangrepp från Nato då spridningen försvårar ett förebyggande angrepp mot alliansens taktiska kärnvapenkapacitet. Ryssland skulle alltså behöva rikta in sig på många fler mål, vars exakta läge de inte känner till, utöver de sex europeiska kärnvapenbaserna. I de sakkunnigyttranden som utskottet har mottagit ifrågasätts dock den säkerhetsfördel som spridningen medför, och det hävdas att spridningsplanerna snarare ökar risken för kärnvapenkrig. Slutligen är spridning inte ett hinder för ett förebyggande angrepp, utan det gör bara att en större del av Europa blir sårbart för såväl konventionella angrepp som kärnvapenangrepp. Dessutom finns det andra särskilda eskaleringsrisker i samband med taktiska kärnvapen, eftersom tröskeln för användning är lägre än för strategiska vapen och deras bärare vanligtvis är dubbelanvändningsobjekt, vilket innebär en risk för felbedömningar och missförstånd. Lagändringen skulle alltså inte ytterligare öka Finlands och allierades säkerhet, utan den skulle medföra ytterligare allvarliga risker för såväl Finlands som alliansens säkerhet.
Övriga Norden
Avskaffandet av begränsningarna i lagen och ställningstagandet på redogörelsenivå motiveras med en tillnärmning till de övriga nordiska ländernas linje. Det bör dock noteras att Finlands utgångsläge skiljer sig avsevärt från de övriga nordiska ländernas. I de övriga nordiska länderna är åtagandena som gäller kärnvapen starkare än ett ställningstagande på redogörelsenivå. Island har lagstiftning som motsvarar den nuvarande finska kärnenergilagen. Danmark och Norge har klausuler i sina DCA-avtal som innebär att inga kärnvapen kommer att stationeras i dessa länder i fredstid. Dessutom skiljer sig Finlands geografiska läge från de övriga nordiska länderna, och därför hade det varit motiverat att göra en omfattande analys av hur ändringen påverkar Finlands säkerhet.
Förutsättningar för undantag
Lagändringarna som regeringen föreslår väcker flera frågor om förutsättningarna för undantag och det eventuella beslutsförfarande utifrån vilket kärnvapen skulle kunna föras in på finskt territorium. Regeringen föreslår att paragrafen om kärnladdningsbrott i strafflagen ändras så att det föreskrivs om de grunder för undantag som berättigar till införsel av kärnladdningar till Finland eller till transport, tillhandahållande eller innehav av kärnladdningar i Finland. En sådan gärning ska antingen grunda sig på Finlands militära försvar som genomförs som en del av Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar eller försvarssamarbete, eller på Nordatlantiska fördragsorganisationens kollektiva försvar, eller på försvarssamarbete.
Att ”försvarssamarbete” tas in i lagförslaget, utan att samarbetet definieras närmare eller uttryckligen kopplas till Finlands försvar, innebär i praktiken att man genom lagförslaget vill göra det möjligt att transportera kärnvapen på finskt territorium också under fredstid, om det anknyter till försvarssamarbetet. Det kan också vara fråga om en situation som inte direkt skulle handla om att försvara Finland. I propositionen definieras inte heller uttrycket ”under fredstid” närmare. I praktiken sträcker sig alltså lagförslaget längre i fråga om att tillåta kärnvapen än vad man låtit förstå när behovet av lagen motiverades.
Förhållandet till DCA-avtalet mellan Finland och Förenta staterna
Det finns inga bestämmelser om kärnvapen i det DCA-avtal som Finland och Förenta staterna har ingått, eftersom DCA-avtalet förhandlades fram i en situation där det inte var lagligt möjligt att föra in amerikanska kärnvapen i Finland. Det bör noteras att DCA‑avtalet är ett bilateralt försvarssamarbetsavtal som inte bygger på ett sådant konsensusbaserat beslutsfattande som på samma sätt som Natomedlemskapet förutsätter Finlands samtycke och medverkan.
DCA‑avtalet innehåller en skyldighet att respektera mottagarstatens lagstiftning. Denna skyldighet innebär att all verksamhet som omfattas av avtalet ska bedrivas med full respekt för Finlands suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på finskt territorium. Enligt propositionen om sättande i kraft av DCA-avtalet är denna skyldighet dock inte obegränsad och kan inte ”leda till att verksamheten förhindras eller i praktiken blir mycket svår att genomföra”.
Även om Finlands egen nationella ståndpunkt är utgångspunkt också vid tillämpningen av DCA-avtalet, lämnar avtalet större utrymme också för ett alternativ där Finlands nationella beslutsfattande inte är avgörande. När det gäller kärnvapen och tillämpningen av DCA‑avtalet har det tydligaste alternativet — och det alternativ som bäst tryggar den nationella självbestämmanderätten — varit ett totalförbud i lagstiftningen.
Med beaktande av de osäkerhetsfaktorer som hänför sig till DCA‑avtalet och mer allmänt till försvarssamarbetet mellan USA och Finland skulle de lagändringar som föreslås i praktiken vara ägnade att öka möjligheten att ett kärnvapen i vissa situationer skulle kunna föras in på Finlands territorium utan Finlands uttryckliga godkännande.
Övrigt
En liberalisering av Finlands kärnvapenlagstiftning och tillåtelse av kärnvapen på finskt territorium skulle också strida mot Finlands långvariga linje att främja kärnvapenbegränsningar och kärnvapennedrustning. Som Finlands Röda Kors konstaterar i sitt yttrande är det med beaktande av de omfattande, långvariga och okontrollerade konsekvenser som kärnvapen har ytterst osannolikt att de någonsin kan användas i enlighet med principerna för och reglerna i internationell humanitär rätt. Lagändringen skulle vara en ytterligare signal till andra kärnvapenfria länder att undanröja sina egna begränsningar och till och med överväga att skaffa kärnvapen.
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen förkastar lagförslagen.
Helsingfors 09.06.2026
Mika
Kari
sd
Paula
Werning
sd
Riitta
Kaarisalo
sd
Timo
Furuholm
vänst
Hanna
Holopainen
gröna